Formas och Vinnova tar i ett gemensamt uppdrag från regeringen fram en forskningsstrategi för miljöteknik. Strategin ska ligga till grund för en gemensam satsning på forskningsinsatser som utlyses i vår.
Sverige har i flera avseenden goda förutsättningar för utveckling och tillväxt inom miljöteknik. Det finns en stark medvetenhet och stort intresse bland enskilda, i politiken, samt i lagstiftning och hos myndigheter. Sverige har varit ett av de länder som legat främst när det gäller olika åtgärder för att komma till rätta med utsläpp och med giftiga ämnen i produkter, och i industrins processer. Sverige har också varit aktivt i det internationella arbetet. Men det finns också brister och svagheter i det svenska innovationssystemet. En sådan är att den svenska hemmamarknaden är liten i ett internationellt perspektiv, och att många av företagen inom reningsteknik, avfallsteknik och förnybar energi likaså är små på världsmarknaden.
Bred ansats
Vi har i strategin valt att utgå ifrån en vid definition av miljöteknik:
Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer och tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar sett i ett livscykelperspektiv.
En sådan definition av miljöteknik är helt i linje med definitionen av miljöteknik i EU:s ETAP (Environmental Technologies Action Plan): Med en bred ansats förskjuts fokus från produkter och apparater till hela system, resurseffektivitet och hållbar utveckling. Miljöaspekter är viktiga i så gott som all teknikutveckling och forskning i Sverige.
Vägledande för strategin är att det i hög grad handlar om miljöteknik för en starkt växande global marknad. Den svenska marknaden är liten, men Sverige kan vara pionjär, i synnerhet genom framsynta statliga insatser, genom lagstiftning/regleringar, stimulanser, styrmedel, samhällelig upphandling med hänsyn till miljöprestanda, samt genom stöd till forskning och utveckling.
Förslaget till strategi ska innehålla insatser på både lång och kort sikt. Förslagen är här främst avgränsade till insatser för Formas och Vinnova, men samverkan kommer att sökas med andra forskningsfinansiärer och andra aktörer. Exempelvis är tillämpningar inom energiteknik och energianvändning ett viktigt område inom miljötekniken och ett svenskt styrkeområde, där Energimyndigheten har ansvar och resurser för insatser.
Forskning för miljöteknik
Vår uppfattning är att miljötekniken kan lyftas fram tydligare i forskningen och att det inom området behövs:
tvärdisciplinär och gränsöverskridande forskning med hög miljörelevans
samhällsvetenskaplig miljöforskning som ger kunskap om behov, marknader, användarpreferenser, regelverk mm i ett europeiskt och globalt perspektiv
inriktning mot systeminnovationer, systemlösningar med helhetssyn.
Utlysning i vår
Forskningssatsningar bör också ta fasta på svenska styrkeområden. Exempel på sådana är hållbart samhällsbyggande, transporter för ett uthålligt samhälle, energiteknik, miljöskyddsteknik, bioresurser samt lätta och avancerade material.
Förutsättningar för samfinansierad forskning mellan stat och näringsliv samt hur små och medelstora företags medverkan skall kunna underlättas är viktiga frågor för strategin. Vi vill få företag och forskare att samverka. Under våren 2007 planerar vi ett gemensamt program och en gemensam utlysning från Formas och Vinnova, med 45 miljoner kronor i potten för 2007 och 2008. Förhoppningen är att näringslivet ska skjuta till lika mycket pengar.
Författare
:
Conny Rolén
är forskningssekreterare vid Formas.
Anna Hallgren
handlägger Miljöteknik på Vinnova .