Miljömarknaderna över hela världen är i stark utveckling, miljöteknik som bransch får stor uppmärksamhet, och städernas miljöutmaningar håller på att hamna i fokus för en hållbar utveckling. Sverige, med väl utvecklad miljöteknik och stor kompetens inom stadsplanering och miljöeffektiva tekniska försörjningssystem, har möjlighet att hjälpa till, samtidigt som vi skapar export, tillväxt och sysselsättning.
Exportrådet, som har sett den möjligheten, marknadsför svensk kompetens och leverantörer förpackade i konceptet “Sustainable Cities". Här hemma arbetar Swentec med att samordna insatser på miljöteknikområdet, Vinnova och Formas förbereder nya forskningsprogram och regionala aktörer satsar på export. Helhetssyn och integrerade systemlösningar är identifierade som svenska styrkeområden.
Systemlösningar för hållbar stadsutveckling
Exportframgångarna är dock begränsade. En rad viktiga frågor måste lösas för att potentialen för export inom hållbar stadsutveckling ska förverkligas. Det som sägs vara den svenska specialiteten, helhetsgrepp på stadsutveckling och stora integrerade systemslösningar, har vi nämligen svårt att leverera. Förklaringen är att den sortens lösningar - det gäller referensanläggningarna, liksom erfarenhet av upphandling, genomförande, drift och ägande - till största delen finns i kommunala bolag eller förvaltningar, som inte får agera kommersiellt på exportmarknader.
Situationen innehåller alltså flera svåra frågor - ideologiska, juridiska, affärsmässiga, organisatoriska. Dessa måste lösas om vi ska leverera det vi säger är Sveriges vassaste "hållbarhetsprodukt" - systemlösningar för hållbar stadsutveckling. Här krävs innovativa samarbeten, för att den privata sektorn ska kunna omvandla den offentliga sektorns "guldägg" till stora exportorder, tillväxt och sysselsättning.
Förutom att lotsa ut de värden, som göms i offentlig sektor, finns en annan utmaning inom Sustainable Cities. Sverige har idag bara två exempel på hållbar stadsutveckling som är så stora att de innefattar hela komplexiteten med de olika tekniska försörjningssystemen, byggandet, trafiklösningar och andra delar som måste fungera som helhet. Det är Västra Hamnen i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockolm. Projekten är bra, men kommer i ett internationellt perspektiv snart ha passerat "bäst före datum". I många länder finns färskare och mer framåtsyftande stadsutvecklingsprojekt som kommer att stjäla uppmärksamheten.
Behöver nationell strategi
Sverige behöver en nationell strategi för att få fram nya stora projekt inom hållbar stadsutveckling - för att driva på utvecklingen och för att svenska leverantörer ska kunna visa referensprojekt på hemmaplan. Sådana nya projekt bör också från början ha en medveten planering för att stödja svensk miljöteknikexport, något som tidigare projekt lidit brist på. Både i Malmö och i Stockholm finns projekt som skulle kunna bli intressanta. Det krävs dock statliga insatser för att växla upp satsningarna till en internationellt konkurrenskraftig nivå.
För en ökad export av miljöteknik krävs också bättre kunskap om marknaden. Vi måste förstå vad kunderna på exportmarknaden vill köpa av oss - inte bara utgå från vad vi vill sälja. För att förstå det måste vi kunna analysera inte bara vad olika marknader behöver miljömässigt, utan också vad de är villiga att betala för, och vad vi kan leverera bättre än konkurrenterna från andra länder. Det gäller det pris, kvalitet, finansieringslösningar och andra konkurrensfaktorer.
Modeller för miljömarknader
Det här kräver förstås en bättre, snabbare och mer aktiv omvärldsanalys. Delar av den går att bygga upp relativt snabbt, medan andra delar kräver tid och forskningsinsatser, t ex modeller för att förstå hur miljömarknader fungerar och utvecklas. Var finns t ex idag kunskap om hur och när miljösituationen (eller andra faktorer, t ex oljepriset) tvingar fram politiska beslut och planer på miljöområdet? Hur och när dessa i sin tur omvandlas till faktisk framtida marknadsefterfrågan på olika exportmarknader - för hållbar stadsutveckling i Kina, bioenergi i England eller vattenrening i Rumänien? Och vilken typ av produkter, tjänster eller system kommer att efterfrågas? Utan sådan analys har företagen sämre förutsättningar för produktutveckling, marknadsföring etc.
Om ovanstående skulle hantera några av de utmaningar som finns de närmaste åren, behövs också insatser med längre perspektiv. Det gäller innovationer och entreprenörskap. En större internationell genomgång av små blivande/nystartade företag inom miljörelaterade energifrågor visar en stark ledning för USA och ett EU med svagare utveckling. För Sverige registreras inte någon "träff" i undersökningen. Vi verkar stå dåligt rustade för att få fram nästa generation miljöteknikföretag, de som ska ge morgondagens exportintäkter.
För att ändra på det startas nu i Skåne Sveriges första inkubator för miljöteknikföretag. Den kommer inledningsvis att fokusera på miljörelaterade energifrågor samt processer och produkter med biologiskt nedbrytbara kemikalier. Innovationer och nystartade företag kommer att i första hand rekryteras från universitet och företag i Sydsverige, men det blir möjligt att ansluta sig på distans. Eftersom det finns en stor outnyttjad resurs av "oanvända" innovationer och företagsidéer i näringslivet, görs särskilda insatser för att i samverkan med företag lotsa ut dessa och via inkubatorn låta dem utvecklas till nya företag.
Fakta
Region Skåne ansvarar bland annat för alla utvecklingsfrågor i Skåne, och driver ett omfattande arbete kring miljödriven näringslivsutveckling, miljöinnovationer och miljöteknikexport.
Författare
:
Mikael Edelstam
från konsultföretaget Miljöstrategi AB, är sedan flera år strategisk rådgivare i Region Skåne.