Högre energipriser, ökad medvetenhet om globala miljöutmaningar och sökandet efter nya områden för tillväxt i en global värld med hårdare konkurrens har ökat intresset för miljöteknik. Eller den bredare definitionen "Clean Tech" som finansiärer gärna talar om. Alla länder står inför samma globala miljöutmaningar men de strategiska prioriteringarna kan ändå vara olika. Alla kan ju inte vara lika bra på Clean Tech. Hur bra är egentligen Sverige jämfört med andra länder - ligger vi i fronten eller ska vi satsa på något annat?
IVA driver tillsammans med Mistra och Naturvårdsverket projektet Miljöarbetets nya arena (www.iva.se/mna). Projektet ska bl a analysera Sveriges position inom Clean Tech. Projektet ska också bidra med förslag på hur olika aktörer kan stärka forskningen inom området samt näringslivets möjligheter att bli internationellt framgångsrika. Projektet ska dessutom analysera hur globala resursflöden kan påverka näringslivet i Sverige och var de framtida arenorna för att driva på miljöarbetet finns. I projektet deltar personer från näringslivet, forskningen och myndigheter.
Lösningar efterfrågas
Den globala efterfrågan på lösningar för bättre miljö ökar i takt med att fler länder får det bättre ekonomiskt. Allt fler konsumenter i världen ställer krav på att leverantörer lever upp till vissa minimikrav hur varor och tjänster produceras. Detta öppnar en stor marknad för företag inom miljöområdet. Världsmarknaden för miljöteknik uppgår till ca 4 000 miljarder kr/år och den växer. Flera länder antar utmaningen att ta plats på denna marknad.
Publikt tryck i USA
I USA har intresset för Clean Tech i det närmaste exploderat under senaste året. Det är numera det tredje största investeringsområdet bland amerikanska Venture Cap-bolag och där finns ca 200 fonder som investerar i Clean Tech. Större delen av dessa investeringar stannar i USA, där ca 40% av världsmarknaden finns. Utvecklingen i USA har drivits fram av publikt tryck på att t ex pensionsfonder ska investera i Clean Tech och givetvis också de höga oljepriserna.
Även Japan ligger långt framme. Japan har ca 20% av världsmarknaden för miljöteknik. Japan har i stort sett inga egna primära energikällor. Därför har man långtgående nationella mål för att minska framför allt oljeberoendet. Samtidigt har man flest ISO 14000-certifierade företag i världen och flera företag som ligger långt fram med ny teknik. Toyota är ett välkänt exempel.
Svensk export liten
Sverige har varit ett föregångsland på miljöområdet med tidig kunskap och Sverige var också bland de första länderna som införde miljölagar. Det finns ett flertal företag, framför allt små och medelstora, som sysslar med miljö. Trots detta är svensk miljöteknikexport inte speciellt stor, då denna sektor står för endast ca 2% av exporten, eller i pengar räknat ca 25 miljarder.
Riskkapital behövs
Swentec, Exportrådet och flera regionala nätverk arbetar med att öka den svenska miljöteknikexporten. Detta är bra satsningar men det behövs ännu mer för att Sverige ska nå ut och positionera sig internationellt. Något som lyfts fram som ett problem i Sverige, och också Europa, är att finansiärer och riskkapitalbolag inte visar något större intresse för Clean Tech. Det behövs pengar för att entreprenörer och företag ska kunna och våga växa och ta för sig på den internationella marknaden.
Infrastrukturservice svenskt styrkeområde
Sverige kan ta plats på den globala miljöteknikmarknaden. Svenska styrkeområden kan enligt en av de förstudier som genomförts för projektets räkning, finnas inom infrastrukturservice, d v s vattenrening, förnybar energi, avfallshantering m m. Kanske kan vi - för att utveckla dessa områden - lära av hur vi genom samarbete mellan forskning, näringsliv och beställare utvecklat andra områden som telekom och elkraft. Inom infrastruktur finns också mycket svensk kompetens att hämta, inte minst från våra kommuner. Hur denna kompetens kan användas för export är värt att reflektera över.
Forskningen kan bidra
Givetvis kan forskning på sikt bidra till fler idéer och företag inom Clean Tech. Excellent åtgärdsforskning inom miljöområdet utifrån globala miljöproblem behövs. Därför är det bra att Formas och Vinnova att ta fram en strategi för miljöteknik.
Jämfört med områden som medicin och IT är Clean Tech ett litet område i Sverige. Internationellt utvecklas Clean Tech-området snabbt. Sverige har styrkeområden inom t ex infrastrukturservice och kan vi paketera vår kunskap på ett snyggt sätt kan Sverige hamna på den internationella Clean Tech-kartan. Några idéer om hur detta kan gå till återkommer vi till när Miljöarbetets nya arena avslutas den 30 maj 2007.
Definitioner:
Miljöteknik enligt ETAP-definitionen inkluderar all teknik som är mindre miljöskadlig än relevanta alternativ vilket också inkluderar tjänster.
Clean Tech är en vidare beskrivning av produkter och tjänster framtagna för att förhindra att miljöproblem uppstår. Huvudsyftet är att fylla ett marknadsbehov och miljöeffekterna är bonus. Många Clean Tech-företag nämner inget om miljö i sin verksamhet.
Författare
:
Thomas Malmer
är huvudprojektledare för "Miljöarbetets nya arena".
E-post:
tm@iva.se