"Skolmiljö och välbefinnande - en fallstudie av utformning och upplevelse av Waldorfskolor och andra skolmiljöer"
Jerker Lundequist, Patrick Bjurström (projektledare)Resultatsammanfattning med publikationslista från Arkitek-turskolan KTH.
E-post: patrick.bjurström@arch.kth.se
Inom både Waldorfskolan och den kommunala skolan skapas skolmiljöer med höga ambitioner. I kommunala skolor sker intressanta förändringar i samband med förändrade arbetsformer med lärarlag och flexibla elevgrupperingar. Miljöerna blir öppnare och mer transparenta; både klassrum och korridor kan sägas vara på väg att avskaffas. Waldorfskolan står för ett radikalt alternativ men vårdar också en tradition. Där förblir det typiska slutna klassrummet skolans viktigaste rum.
Studien belyser fyra noggrant utvalda fall, vilka representerar Waldorfskolor samt ny- och ombyggda kommunala skolor. Studien innehåller en kartläggning av rumsliga egenskaper och jämförande resonemang kring fysisk miljö, verksamhet och välbefinnande.
"Har skolmiljön förbättrats i Sverige - en 10-års hälsouppföljning av elever, personal och deras skolmiljö"
Dan Norbäck (projektledare)
Resultatsammanfattning från Uppsala universitet.
E-post: dan.norback@medsci.uu.se
Vid sidan av bostaden är skolan en viktig inomhusmiljö för barn och ungdom. Skolmiljöerna har förbättrats under 90-talet, men det har inte utvärderats vad detta betytt i form av förbättrad hälsa och minskad exponering i skolorna.
Andelen elever med astmadiagnos och astmamedicinering hade fördubblats från 1993 till 2003. En förklaring kan vara en reell ökning av astma, alternativt en ökad medvetenhet om astma i samhället. Den främsta positiva utvecklingen är den förbättrade mekaniska ventilationen med s k deplacerande don. Detta visar att det är möjligt att skapa en skolmiljö i Sverige som klarar gällande ventilationsnormer betydligt bättre än i många andra länder.
"En experimetell interventionsstudie av elektrostatisk luftrening i klassrum"
Carl-Gustaf Bornehag (projektledare)
Resultatsammanfattning från SP.
E-post: carl-gustaf.bornehag@kau.se
Astma, eksem och hösnuva är de i särklass vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar. Detta får naturligtvis konsekvenser för den enskilda individen, men även samhället påverkas eftersom det ställs allt större krav på miljöer där barn vistas. Vid sidan av fukt i byggnader och ventilationsproblem finns data som visar att luftburna partiklar i inomhusluften och/eller partiklar sedimenterat på ytor kan utgöra hälsorisker i sig eller vara bärare av andra föroreningar. Det finns också data som visar att luftrening - både filtrering av tilluft och luftrenare i rummet - minskar partikelexponeringen. Vad som saknas är experimentella interventionsstudier i skolmiljöer. Syftet med studien var att avgöra om elektrostatisk luftrening i skolmiljö reducerar mängden partiklar och om filtrering ger positiva effekter på hälsa och prestation hos skolelever.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius