"Konstruktioner av höghållfast stål"
Bernt Johansson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Stålbyggnad, Luleå tekniska högskola.
E-post: bernt.johansson@ltu.se
Stålindustrin har hunnit långt i utvecklingen av höghållfasta stål med god seghet och svetsbarhet, vilket medfört kostnadsminskning och mindre miljöbelastning genom minskad materialåtgång för en given funktion. Ändå används höghållfasta stål endast i begränsad omfattning inom Europas byggindustri. Ett påtagligt hinder är att europeiska konstruktionsregler (Eurocod 3) inte täcker höghållfast stål.
Eftersom höghållfast stål är dyrare än vanligt stål, är det viktigt att inte göra av med mer material än nödvändigt samtidigt som konstruktionen har tillräcklig säkerhet. Bland de viktigaste resultaten är en ny del Eurocod 3-1-12 med ändringar och tillägg för att öka användningen med hållfasthet upp till 700 Mpa.
Syftet med projektet har varit att föra ut kunskap om konstruktioner av höghållfast stål och skapa hjälpmedel som underlättar användningen i byggnader och anläggningar. Ett hjälpmedel är avancerade datorberäkningar för dimensionering.
Arbetsgruppen har tagit fram en publikation, som ger state-of-art avseende användning av höghållfast stål i byggnadsindustrin, där användningen i Nordamerika, Japan och Europa beskrivs med exempel. Publikationen ges ut av IABSE, som är en internationell ingenjörsorganisation inom området bygg och anläggning.
"Modellering av kloridinitierad korrosion av stål i betong"
Tang Luping (projektledare)
Resultatsammanfattning med litteraturhänvisning från Byggnadsteknik, CTH.
E-post: tang.luping@bt.chalmers.se
Kloridinitierad armeringskorrosion i betong är en av de viktigaste orsakerna till skador på armerade betongkonstruktioner och kräver stora resurser för reparationer varje år. Ett av de största hindren för bra livslängdprognos är uppskattningen av korrosionsinitiering.
I detta projekt, som är fortsättning på forskning om kloridtransport och livslängdsmodellering, har en snabb teknik för kartläggning av armeringskorrosion utvecklats. Tekniken har använts i ett par fältmätningar på verkliga betongkonstruktioner och visat sig vara ett bra verktyg för en betydligt mer kostnadseffektiv kartläggning av armeringskorrosion i olika betongkonstruktioner än vad som hittills varit möjligt. Som en konsekvens kan säkrare bedömning av betongkonstruktioners tillstånd göras, vilket ger bättre underlag för optimal planering av nödvändiga underhållsåtgärder.
"Miljöpåverkan och miljörespons hos betongytor"
Anders Lindvall
"Environmental actions and response – reinforced concrete struktures exposed in road and marine environments"(2001) och "Environmental actions on concrete exposed in marine and road environments and its response – Consequences for the initiation of cloride induced reinforcement corrosion" (2003) från Byggnadsteknologi, CTH.
E-post: anders.lindvall@chalmers.se
Trots stora forskningsinsatser är kunskaper om miljöinverkan på olika delar av betongkonstruktioner fortfarande mycket små. Idag hanteras miljöinverkan genom grova indelningar i miljöklasser utan större vetenskapligt underlag eller genom begränsade erfarenheter från betongprovkroppar, som råkar ha exponerats i en miljö liknande den där en ny konstruktion ska byggas. Detta resulterar i ett magert underlag för framtida underhållsinsatser.
Syftet med projektet var att modellera och kvantifiera sambanden mellan yttre miljöinverkan och beständighet för att bättre kunna förutsäga konstruktionens livslängd. Fokus har varit på betongkonstruktioner i marina miljöer och längs tösaltade vägar. Slutsatserna är att miljöinverkan har en signifikant påverkan på kloridinträngning i betong och det är inte tillräckligt att beskriva denna inverkan med grova indelningar i miljöklasser. Genom att beskriva miljöinverkan med de utvecklade modellerna får man en mer detaljerad bild av randvillkoren för livslängdsmodellering.
"Vindkrafter på byggnader"
Lars E Sjöberg (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Transporter och samhällsekonomi, KTH.
E-post: sjoberg@geomatics.kth.se
Allt på jorden befinner sig i rörelse på grund av naturliga fenomen som t ex kontinentplattorna som ständigt rör sig på grund av krafter i jordens inre eller rörelser i byggnader som belastas av vinden. Oftast är dessa rörelser långsamma och helt ofarliga, men i vissa fall uppstår kraftiga rörelser som kan orsaka stora skador. Kraftiga rörelsemönster föregås ofta av långsamma rörelser som är svåra att upptäcka med blotta ögat. Genom att följa de långsamma rörelsemönstren med olika sensorer kan man modellera deformationsprocessen och få en uppfattning om en katastrof är på gång.
Syftet med detta projekt är att skapa ett realtidssystem för att monitorera rörelser baserat på två eller flera GPS-mottagare. Hypotesen som testas är om det är möjligt att detektera deformationer i storleksordningen ett par millimeter med hjälp av odifferentierade GPS-observationer med bättre noggrannhet än vid traditionell realtidsmätning med GPS.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius