"Biofiber som bas för väldefinierade konstruktionsmaterial"
Per Johan Gustafsson (projektledare)
"Cultivation, processing and quality analysis of fibres from flax and industrial hemp - an overview with emphasis on fibre quality", rapport nr 139/2005 från SLU samt resultatsammanfattning från Byggnadsmekanik, LTH.
E-post: bmpjg@byggmek.lth.se
Biofiber från ettåriga fiberväxter som lin och industrihampa har en betydande framtidspotential som bas för material och produkter inom bygg-, verkstads-, förpacknings- och möbelindustri. Potentialen har sin grund dels i miljöaspekter inom ramen för ett uthålligt samhälle, dels i fibrernas goda tekniska egenskaper. Syftet med projektet är att ta fram metoder för kontroll och styrning av fibrernas egenskaper och utveckla kunskap om fibrer som ingenjörsmässigt definierade konstruktionsmaterial på likvärdigt sätt som för t ex stål, trä, betong och plast.
Projektet innefattar provodlingar, defibreringsteknik, utveckling av fiberprovningsmetoder och bestämning av styrka och töjningsegenskaper samt utveckling av beräkningsmodeller.
Projektets kulturella analys av husdjurs naturliga beteende stödjer lantbrukares innovativa inställning till lokala produktionsmöjligheter. Men eftersom en dynamisk analys inte ger den entydiga vägledning mot god välfärd som listor över arters naturliga beteenden tycktes utlova, betonar projektet vikten av skötares kontinuerliga vardagliga bedömningar av djurens välfärd. Att analysera dessa omdömen var inte projektets syfte, men däremot att ta reda på om djurskyddsinspektörers rapporter skiljer sig mellan ekologiska och konventionella gårdar på sätt som kan knytas till ekologiska naturlighetsideal.
"Uthålligt utnyttjande av sekundära ballastmaterial - förbättrade bedömningar av miljöpåverkan"
Jon Petter Gustafsson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Mark och vattenteknik, KTH.
E-post: gustafjp@kth.se
Idag produceras ca 70 miljoner ton avfall årligen i Sverige. Deponering av avfall förbrukar ändliga resurser och snart finns inte utrymme för nya deponier i storstadsområdena.
En del typer av avfall, t ex bottenaskor, har visat sig ha bra geotekniska egenskaper som förstärkningslager i vägar. Enbart i Stockholmsregionen produceras årligen 70 000 ton bottenaskor som skulle kunna användas. Bottenaska från avfallsförbränning, s k slaggrus, är särskilt intressant, men det ger tyvärr upphov till viss miljöpåverkan. Speciellt har urlakning av vissa tungmetaller uppmärksammats.
Nu har en metodik för miljösystemanalys (ESA) utvecklats. Den bygger på livscykelanalys som är nödvändig för att bedöma den totala miljöpåverkan. Resultatet visar att slaggrus delvis ger upphov till andra typer av miljöpåverkan än vad bergkross gör. Urlakningen av tungmetaller från askor tycks vara starkt beroende på såväl koncentrationen löst organiskt material i porvattnet och på hur mycket vatten som sköljts igenom materialet.
"Beständighet och livslängd hos fiberkompositarmering (FRP) i betongkonstruktioner"
Tang Luping (projektledare)
Valter Dejke, Olivier Poupard "Beständighet hos FRP-armering i betong, etapp 3" från Byggnadsteknik, CTH.
E-post: tang.luping@bt.chalmers.se
FPR-armering har vuxit fram som ett möjligt alternativ till konventionell stålarmering i betong, som förutom bättre beständighet i vissa miljöer också ger lägre vikt, mindre risk för köldbryggor, bättre arbetsmiljö och förenklade förstärknings- och reparationsarbeten. Största osäkerheten har varit FRP-armeringens beständighet mot alkalisk påverkan. I projektets två första etapper har dock kunskapen om beständighet tagit ett stort steg framåt. I denna etapp har kompletterande prover genomförts som gjort tekniken mer praktiskt tillämpbar.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius