"Arbets- och maskinkostnader för skötsel av grönområden"
Per-Anders Hansson (projektledare)
Resultatsammanfattning från Biometri och teknik, SLU.
E-post: per-anders.hansson@bt.slu.se
Idag finns det få instrument för att analysera och effektivisera grönyteskötseln inom den enskilda förvaltningen. Det är också svårt att göra en ekonomisk analys av skötseln genom att ställa värdet av den färdiga produkten mot kostnaderna eftersom produkten sällan har ett marknadsvärde. Gräsklippningen står för en betydande del av kostnaderna för utemiljön. Det finns dock goda möjligheter att påverka kostnaderna och utbytet av gräsytorna i planeringsskedet. Det gäller både beställarledets beslut om skötselnivåer och utförarens sammansättning av maskinpark och arbetsorganisation. Projektets arbete med en simuleringsmodell visar på behov och utredningsmöjligheter för denna typ av beslutsstöd för förvaltningen.
"Alternativa drivmedel för det tekologiska jordbruket"
Anders Hansson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Biometri och teknik, SLU.
E-post: per-anders.hansson@bt.slu.se
För närvarande används ca 36 000 m3 dieselolja per år som drivmedel i det ekologiska lantbruket i Sverige, Med sinande oljekällor och ökande oljepriser kan det bli direkt driftekonomiskt lönsamt att bygga upp system som medför självförsörjning med biobaserade drivmedel. Sådana system kommer i framtiden att bli nödvändiga även för det konventionella lantbruket.
Projektet visar att det existerar system som kan göra det ekologiska jordbruket självförsörjande med drivmedel redan med dagens tekniknivå. Utvecklingen går vidare mot nya drivmedel bl a baserade på förgasning av biomassa och/eller bränsleceller.
"Vad indikerar en indikatorart? Variation och habitatkrav hos betesmarksväxterna ängsskallra och ängsvädd"
Anders Glimskär
Resultatsammanfattning från Naturvårdsbiologi, SLU.
E-post: anders.glimskär@nvb.slu.se
Naturbetesmarkerna tillhör de mest artrika miljöerna för kärlväxter och det finns stort behov av kunskap om hur man ska kunna bibehålla beteshävdens gynnsamma inverkan i tillräcklig omfattning trots brist på resurser och minskande mängd betesdjur. En fråga som hittills inte fått en tillfredsställande förklaring är varför näringstillgång i marken är så negativt för artrikedomen.
Om betesintensiteten per ytenhet är hög, störs plantorna kraftigt. Om hävden minskar, ökar risken att snabbt bli utkonkurrerad.
"Kan enkla förändringar i slåttermarkernas hävd bevara diversitet och skyddsvärda arter?"
Brita Svensson (projektledare)
Resultatsammanfattning från Växtekologi, Uppsala universitet.
E-post:brita.svensson@ebs.uu.se
På Gotland finns ca 300 hektar av mycket speciell karaktär: slåttermark som fortfarande hävdas på traditionellt sätt med fagning på våren, slåtter på sommaren och ibland efterbete med kor eller får på hösten. Detta gör marken näringsfattig, vilket gör att en hel del växtarter anpassar sig till dessa förhållanden. På senare tid har dock hävden blivit allt mer eftersatt då det är arbetsamt att sköta ett sådant änge.
Vill man kan man förstärka växtpopulationen med frösådd i stället för småplantor och intensivare skötsel. Fagning på våren är viktigt så att man får bort mossan som hindrar frön att gro. Efterbete gör liknande nytta.
"Inverkan av organiska restprodukter på odlingsmarkens mikrobiella aktivitet"
Mikael Pell (projektledare)
Resultasammanfattning från Mikrobiologi, SLU.
E-post: Mikael.Pell@mirob.slu.se
Syftet var att skaffa erfarenhet av ett makrobiologiskt testsystem för att bedöma inverkan av olika odlingsåtgärder på långsiktig produktionsförmåga. I systemet ingick analyser av mikrobiella aktiviteter inom kolets, kvävets och fosforns kretslopp. Förutom viktiga mikrobiella omvandlingar som påverkar växtnäringsstatus i marken, kan processernas organismer även utgöra indikatorer på förändringar i systemet. En viktig fråga har varit hur små förändringar kan detekteras av de olika mikrobiella testerna. Projektets strategi var att söka utveckla respirationstestet att bli känsligare och känna av fler skillnader än tidigare. I ett fältförsök undersöktes hur olika organiska restprodukter användes som gödningsmedel.
Det mikrobiella marktestsystemet hade god förmåga att skilja på jordar med olika behandlingar och kunna förutspå skördenivå. Markens mikrobiella egenskaper avslöjade behandlingseffekter mer effektiva än markkemiska egenskaper.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius