"Fuktdimensionering med avseende på nedbrytning av material och konstruktioner - med särskild tilllämpning på frostnedbrytning"
Göran Fagerlund
"Moisture design with regard to durability. With special reference to frost destruction" och "A service life model for internal frost damage in concrete" från Byggnadsmaterial, LTH.
E-post: goran.fagerlund@byggtek.lth.se
Flera av de mest frekventa nedbrytningsprocesserna hos byggnadsmaterial är intimt sammankopplade med fukt. I många fall kan man identifiera en kritisk fuktnivå över vilken materialet bryts ned och under vilket materialet är i stort sett opåverkat. I andra fall är övergången mera diffus. Detta gäller t ex nedbrytning som påverkar omgivningen (t ex emission). Syftet med arbetet är att identifiera angreppstyper där vatten är avgörande.
Kritiska fuktnivåer existerar för flera viktiga nedbrytningsproblem. Detta gäller i hög grad för frostangrepp på mineralbaserade material. För att man ska kunna bedöma skaderisken som funktion av exponeringstiden, måste det framtida fukttillståndet i konstruktionens alla delar kvantifieras. Frostangreppet sker vid så höga fuktnivåer att normala fuktberäkningsmetoder inte är användbara. En teori för beräkning har därför utvecklats och testats. Kombination av uppmätta kritiska fukttillstånd och kapillärsugningsförsök har visat sig kunna användas för ett flertal helt olika materialtyper för kvantifiering av skaderisken som funktion av exponeringstiden. Därigenom har materialens potentiella livslängd kunnat kvantifieras.
"Tillförlitlighet hos träkonstruktioner under fuktpåverkan"
Annika Mårtensson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Bygg- och miljöteknologi, LTH.
E-post: annika.martensson@kstr.lth.se
Variation i klimatet påverkar träkonstruktioner negativt. Inducerade fuktprofiler och inre spänningar minskar bärförmågan och kan leda till sprickbildning mellan längsgående träfibrer. Försvagning och eventuell kollaps av bärande konstruktioner har ofta sin grund i inre spänningar vinkelrätt mot fiberriktningen. Därför är det viktigt att utreda riskerna och förbättra dagens dimensioneringsmetoder. Avsikten med projektet är att ta fram rationella och vetenskapligt underbyggda metoder för att kunna tillämpa en tillförlitlighetsbaserad dimensionering i vilken fuktpåverkan hanteras analogt med övriga laster, t ex snö- och vindlast.
Med hjälp av sannolikhetsbaserad analys beaktas osäkerheter rörande bl a fuktpåverkan och variabilitet i träets beteende och egenskaper. Tillförlitlighetsanalys används för att bättre anpassa dimensioneringsmetoderna till fuktvariationens verkliga påverkan genom kalibrering av klimatrelaterade faktorer. Exempel på specifika mål är att omdefiniera och beskriva klimatklasser så att de bättre tar hänsyn till verklig fuktpåverkan och dokumentera klimatets påverkan på säkerhet och brukbarhet.
"Utveckling av en modell för mögeltillväxt i byggnadskonstruktioner som funktion av temperatur och vattenaktivitet"
Lars Wadsö (projektledare)
Wadsö, Li, Bjurman "Measurements on two mould fungi with a caloresprirometric method", Thermochimica Acta 422 63-68 (2004).
E-post: lars.wadso@byggtek.lth.se
Mögel är ett stort problem i våra byggnader och beror på många faktorer – främst temperatur och relativ fuktighet. Verktyg för att bedöma hur stor risk en viss konstruktionstyp har för att angripas av mögel vore till stor nytta för konstruktörer. Arbetet syftar till att lägga grunden för ett sådant verktyg.
Metoden, som är baserad på mätningar av värmeeffekten som mögelsvampar avger, ger relativt snabba resultat och kommer att kunna användas tillsammans med byggnadsfysikaliska beräkningsmodeller för att förutsäga mögelrisk. Sambanden mellan mögeltillväxt och värmeutveckling från mögelaktiviteten kan dock vara mer komplicerad. Fortsatta studier har därför inriktats på att fastlägga dessa samband.
"Mikrobiologiska och kemiska processer vid fuktorsakad nedbrytning av byggnadsmaterial"
Lennart Larsson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Institutionen för MMDI, Lunds universitet.
En integrerad masspektrometribaserad metodik för bestämning av mikrobiella ämnen i husdamm och på fuktskadade byggnadsmaterial har utvecklats i projektet. Med metodiken kan man relatera den mikrobiella sammansättningen av luftburet damm inomhus till fuktskada och studera hälsoeffekter orsakade av mikrobiell exponering.
"Mikroorganismer i byggnader – en kunskapssammanfattning"
Pernilla Johansson
SP-rapport nr 2006:22 från Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut finns även tillgänglig som pdf-fil för nedladdning från SP:s hemsida www.sp.se under rubriken "Publikationer".
Frågor om mögelproblem i byggnader uppkommer ofta. All kunskap som idag finns måste därför vara lätt tillgänglig och förståelig även för personer utan mikrobiologisk bakgrund. I detta informationsprojekt har resultat och erfarenheter från forskning, analyser och testuppdrag sammanställts.
"Fuktdimensionering av stora varma tak i höga byggnader"
Eva Harderup
Manual till PC-programmet "FuktDim" samt "Invandig" från Byggnadsfysik, LTH.
E-post: erik.harderup@byggtek.lth.se
Många byggnader får skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt. Reparationer är dyra att utföra jämfört med vad det kostar att bygga fuktsäkert från början. Genom att göra en fuktsäkerhetsprojektering (fuktdimensionering) kan många problem elimineras. Fuktsäkerhetsprojektering av en byggnad innebär att konstruktionerna kontrolleras för de lokala/aktuella fuktbelastningar som finna utomhus där den ska uppföras och inomhus med hänsyn till byggnadens ändamål. Olika klimat i kombination med ett stort antal möjliga materialkombinationer och användningsområden innebär att byggnaden får olika fuktbelastningar och därmed blir storleken på beräknade risker olika. Vill man utnyttja en viss konstruktionslösning för hela Sverige, kan det innebära att man får ha ett par olika varianter för olika landsdelar.
Genom att utföra mätningar i både nya och renoverade byggnader, kontrollera fuktsäkerheten med befintliga och vidareutvecklade checklistor för fuktsäkerhet och framtagning av nya PC-program har möjligheterna förbättrats att projektera, bygga och förvalta byggnader.
"Modell för multipla effekter av föroreningar och dess användning för takvärden kulturminnesmärken"
Vladimir Kucera (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Korrosionsinstitutet SCI.
E-post: vladimir.kucera@kimab.com
Tidigare har tyngdpunkten i forskning inom atmosfärisk korrosion legat på kvantifiering av korrosionseffekter till följd av utsläpp av svaveldioxid (SO2). De senaste årtiondena har också synergieffekter av SO2 kombinerat med kvävedioxid (NO2) och ozon (O3) uppmärksammats. Dos-responsfunktioner är ett viktigt verktyg för att kunna rita korrosionskartor och göra kostnadsuppskattningar för korrosionsskador. I tidigare projekt innehöll de bästa dos-responsfunktionerna bara effekten av SO2 och surt regn. Minskade svaveldioxidnivåer i stora delar av Europa kombinerat med ökad trafikbelastning har resulterat i en ny situation, s k "multiföroreningssituation". För att kunna kvantifiera korrosionen idag krävs dos-responsfunktioner som tar hänsyn till denna situation.
Syftet med detta projekt var att utveckla dos-responsfunktioner för korrosion och nedsmutsning även vad gäller salpetersyra och partiklar för att uppskatta tolerabla föroreningsnivåer för korrosion av kulturminnesmärken med visionen att dessa ska implementeras i EU-direktiv för luftkvalitet.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius