"Adjungerad professur i inneklimatteknik vid Chalmers tekniska högskola"
Per Fahlén (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Installationsteknik, CTH.
E-post: per.fahlen@chalmers.se eller lundbj@chalmers.se
Sedan mer än tio år rapporteras om en ständigt ökande frekvens av astma, allergi och annan överkänslighet i kontor, daghem och bostäder. Samtidigt konstateras att vi tillbringar allt mer av vår tid inomhus. Detta gäller särskilt känsliga personer som barn, sjuka och äldre. De exponeras bl a för utomhusluftens föroreningar genom ventilationssystemet med ofta bristfällig filtrering men även genom allmän infiltration. Allmänt är kunskapen om lågexponering och dess inverkan på hälsa och komfort mycket begränsad och kräver omfattande forskningsinsatser.
Yttersta syftet med detta projekt har varit att till institutionen för installationsteknik vid Chalmers överföra och vidareutveckla kunskap om kemisk emission, kemiska reaktioner och dess påverkan på luftkvalitén inomhus. Arbetet är riktat mot att lösa viktiga problem i bebyggelsen för en hållbar utveckling särskilt i avvägningen mellan energieffektivitet och ett bra inomhusklimat. Projektet avser en adjungerande professur för Björn Lundgren och verksamheten har varit knuten till bl a doktorsavhandlingar av Martin Kraenzmer, Alireza Afshari, John Stoops och Marie Hult.
"Allergiutveckling vid mikrobiell belastning i inomhusmiljöer"
Lennart Larsson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Laboratoriemedicin, Lunds universitet.
E-post: Lennart.Larsson@med.lu.se
Aktuell forskning tyder på att mikroorganismer som förekommer i vår miljö påverkar oss mer och annorlunda än man tidigare trott. Vi vet att inhalation av luftburna patogena mikrober kan ge infektioner och att även döda mikrober kan innehålla ämnen som är hälsovådliga framför allt vid yrkesmässig exponering. Men miljömikroorganismer verkar även innehålla ämnen som kan stimulera vårt immunsystem på ett hälsobefrämjande sätt. Det faktum att barn som växer upp på landsbygden har mindre allergier än stadsbarn antas bero på att landbygdsbarnens immunsystem tillåts mogna ut på ett naturligt sätt. Resultaten från epidemiologiska studier är dock motsägelsefulla. Vår kunskap om hur mikrober i vår miljö påverkar hälsa och välbefinnande är således starkt begränsad. En förklaring är att det med traditionella metoder inte är möjligt att karakterisera exponeringen till miljömikrober på ett tillfredsställande sätt.
Under flera år har man arbetat på att utveckla en analytisk-kemisk metodik för karakterisering av vår exponering till mikroorganismer i miljön. Nu har denna metodik för första gången relaterats till individnärvaro och hälsoeffekter. Resultaten visar att exponering till endotoxiner i vissa koncentrationsintervall kan vara hälsobefrämjande. Avsaknad av tillräckliga mängder av mikroorganismer inomhus leder till att immunsystemet blir understimulerat. Utvidgade studier fordras nu för att verifiera dessa resultat.
"Effekter av små och partikulära föroreningar med huvudsakligt innehåll av mjukgörare på hälsan i inomhusmiljön"
Björn Lundgren (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Kemi och materialteknik, SP.
E-post: bjorn.lundgren@sp.se
Material som utgör stora ytor i en byggnad (t ex golv, väggar och tak) har identifierats som källor till halvflyktiga organiska ämnen (SVOC). Tillsatser såsom fyllmedel, mjukgörare och stabiliserande ämnen i plast har kommit att diskuteras på grund av den stora mängd som årligen används och för att de numera kan hittas i nästan alla miljöer. Produkter baserade på polymerade material används i mycket stor utsträckning i bostäder, kontor, skolor och daghem.
Två forskare har presenterat data, som visar på ett samband mellan fuktskador i byggnader, polymera material, mjukgörare i inomhusmiljön och barns hälsa. Syftet med projektet har varit att verifiera indikerade effekter. Målsättningen var att formulera resultatet så klart att det blir möjligt att genomföra en fullskalig exponeringsstudie med tillräckligt snäv ram för att identifiera den verkliga riskfaktorn så att rätt elimineringsåtgärder kan vidtas i stället för att kanske förbjuda acceptabla material.
"Effekter av kortlivade och reaktiva föreningar på luftkvalién inomhus"
Björn Lundgren (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Kemi och materialteknik, SP.
E-post: bjorn.lundgren@sp.se
Kortlivade reaktiva ämnen (radikaler) anses genom sin reaktionsbenägenhet ofta vara mer slemhinneirriterande än andra flyktiga organiska föroreningar. Eftersom de är instabila är de svårare att detektera vid vanliga undersökningar. Den relativa koncentrationen av dessa ämnen anses öka mer inomhus ju lägre ventilationen blir. Bostadsbeståndet i Sverige med mycket låga luftomsättningstal löper därmed stor risk för höga koncentrationer av dessa ämnen inomhus.
Projektet syftar till att reducera antalet okända faktorer som påverkar inneluften och har effekt på hälsa och välbefinnande. Studien avser de mekanismer som styr genereringen av kortlivade och reaktiva kemiska ämnen i inomhusmiljön.
"Program för luftkvalité och nederbördskemi"
Deliang Chen (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Geovetenskaper, Göteborgs universitet.
E-post: deliang@gvc.gu.se
Sedan ett tiotals år tillbaka finns ett etablerat internationellt program för övervakning av luftkvalitet och nedebördskemi, inventering av utsläpp och modellering för att kartlägga och utvärdera den långväga gränsöverskridande transporten och depositionen av föroreningar i Europa (EMEP). Systemet är uppdelat i ett rutnät som täcker hela Europa. En av de hälso- och miljömässigt viktiga föroreningar som studeras är ozon.
Huvudsyftet med projektet var att utvärdera metoder för att bestämma deposition och spårgasutbyte vid markanvändning på småskalig nivå inom mer storskaliga modeller.
"Ultrafina luftburna partiklar: Inomhusexponeringens storlek i olika byggnader vid olika verksamhet"
Lars Ekberg (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Installationsteknik, CTH.
E-post: lars.ekberg@chalmers.se
En avsevärd del av befolkningens exponering för ultrafina partiklar tycks äga rum inomhus. Exponeringen inomhus är olik den utomhus både beträffande koncentrationsnivå och aerosolens sammansättning. Projektet har bidragit till kunskapen om hur man kan reducera inomhusluftens halt av ultrafina partiklar. Idag finns inga kravnivåer beträffande acceptabla halter. Från miljömedicinsk forskning rapporteras dock om hälsoeffekter av luftburna partiklar och framtida regelverk kan komma att omfatta även sådana luftföroreningar.
"Föroreningsspridning i material och konstruktioner - förklaring till och kvantifiering av ämnen i inneluften"
Lars-Olof Nilsson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Byggnadsmaterial, LTH.
E-post: lars-olof.nilsson@byggtek.lth.se
För att reducera konsekvenser av "sjuka hus" i nybyggnad, ombyggnad och reparation fordras kunskap och förmåga att inse och förutsäga hur material och materialkombinationer kan komma att bete sig i olika användningssituationer. Avsikten med projektet är att ta fram denna kunskap som underlag för rekommendationer hur material ska värderas före användning. Fokus har lagts på strategi/metoder för skadeutredning och tillståndsbedömning samt hantering av innemiljöfrågorna under byggprocessens projekterings- och byggskede.
"Sanering av PCB-haltiga fogmassor i inomhusmiljön - metoder, teknik och effektivitet"
Björn Lundgren (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från SP.
E-post: bjorn.lundgren@sp.se
PCB eller polyklorerade bifenyler är ett organiskt material som klassas som miljögift i Sverige. Nyanvändning är förbjuden sedan 1972, men stora mängder finns kvar bl a i vissa typer av fogmassor. Ett omfattande saneringsarbete pågår, men inga studier av hur inomhusmiljön påverkas har gjorts. Förbättring kort tid efter saneringen var inte att vänta, eftersom PCB absorberas på många andra material och ytor. Men vad sker på längre sikt?
Stora mängder PCB (ca 50 ton i Sverige) finns kvar i byggnader uppförda före användningsförbudet. Metoder behöver utvecklas och utvärderas för att arbetet vid saneringen inte ska ställa till med större problem.
"Luftrörelser i och genom byggnadens klimatskal"
Carl-Eric Hagentoft (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Byggnadsteknologi, CTH.
E-post: carl-eric.hagentoft@chalmers.se
Luftrörelser inom och genom byggnaders klimatskal har stor betydelse för transport av fukt, luft och värme, vilket i sin tur är avgörande för byggnaders energibalans och beständighet. Det påverkar också inomhusklimat och termisk komfort.
I samarbete mellan Chalmers och SP har luftrörelser i och genom byggnaders klimatskal studerats. Programmet består av tre delar: utveckling av datormodeller för simulering av konvektiva processer i olika byggnadsdelar, systemanalyser av luftläckage och luftrörelser i kombination med ventilationstekniska system och lufttäthetsfrågornas plats i byggprocessen. De utvecklade modellerna ska kunna behandla konstruktioner i flera skikt. Modellerna ska också kunna hantera luftrörelser i och genom spalter och springor såväl som genom porösa material. Programmet har resulterat i licentiatavhandling, delar av doktorsavhandling, examensarbete och ett flertal publikationer.
"Grundläggande studier av jetstrålar"
Mats Sandberg (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Högskolan i Gävle.
Jetstrålar är det vanligaste sättet att distribuera ventilationsluft i ventilerade rum. Dessutom är hastigheter genererade av jetstrålar en vanlig orsak till drag. Det är därför viktigt att förstå hur jetstrålar fungerar. Kunskapen om jetstrålar är framför allt hämtade från studier av strålar med hög hastighet. Jetstrålar för distribution av ventilationsluft har dock låga hastigheter och deras egenskaper är därför mindre kända.
Omfattande försök har genomförts och dessa bekräftar att strålarna för ventilation har helt andra egenskaper än höghastighetsstrålar. Ett intressant resultat är att låghastighetsstrålar uppvisar samma egenskaper som avsiktligt "störda" höghastighetsstrålar. Försök har gjorts för styrning av ventilationsstrålar genom s k passiv kontroll. Dessa försök visar att strålarna påverkas vid donen, men förändringarna dör ut nedströms.
"Testsystem för medicinsk-fysiologisk utvärdering av olika ventilationslösningar"
Dan Norbäck (projektledare)
Resultatsammanfattning med litteraturhänvisning från Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet.
E-post: dan.norback@medsci.uu.se
Vid val av ventilationssystem finns uppenbart behov av mer kvalitativ kunskap. Ventilationsdimensionering bör inte enbart baseras på uteluftsflöden och ventilationseffektivitet. Det krävs experimentella medicinsk-fysiologiska undersökningar för att utvärdera brukarnas påverkan av olika typer av ventilationslösningar.
Mekanisk ventilation kan ha stora fördelar, men även vissa nackdelar. Ibland uppstår hälsoproblem och klagomål trots goda luftflöden. Det kan bero på att mögel, bakterier eller andra föroreningar från utomhusluften samlas i filtren och förorenar tilluften. För att kringgå dessa problem har vissa ventilationsföretag utvecklat filterlösa system. Nackdelen är att man inte kan skyddas mot partikelföroreningar från utomhusluften. I konventionella system tillförs luften via don i taket, men det finns också olika typer av golvtilluft och olika typer av CO2-styrda ventilationssystem som syftar till att spara energi genom att minska luftflödet när lokalerna inte används. Projektets syfte har varit att utveckla och testa ett testsystem för olika ventilationslösningar, som framgångsrikt använts för att studera hälsoeffekter.
"Användning av simuleringsmodeller vid idrifttagning av byggnader"
Gudni Johannesson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Byggnadsteknik, KTH.
E-post: gudni.johannesson@byv.kth.se
Termodeck är ett system där ventilation - uppvärmning och kyla integreras i byggnadsstommen genom att utnyttja hålkanaler i prefabricerade betongelement. Fördelen är att lågvärdiga energislag som lagrad värme och kyla i borrhål eller nattkyla effektivt kan utnyttjas och att värmelagring i stommen kan flytta energi mellan dag och natt och minska effektbehovet t ex för komfortkyla.
Detta projekt syftar till utveckling av en ny strategi för denna typ av system, som dels är anpassat till nya förutsättningar dels optimerar utnyttjandet av lågvärdiga värmekällor och minimal elanvändning. Strävan är att gå från el till mer lågvärdiga energikällor för att bättre kunna utnyttja förnybar energi. Avsikten är att projektet ska leda fram till ett konkurrenskraftigt koncept för såväl kontor som flerbostadshus och ge bra komfort och hälsa.