Medeltemperaturen stiger på jorden. Glaciärerna smälter, stormar och hällregn blir allt vanligare och tusentals klimatforskare försöker förstå vad som händer. Hur ser klimatförändringen ut, hur snabb blir den och hur ska samhället anpassas till den? Det är stora frågor som kräver mer kunskap från forskare till beslutsfattare men också politiskt mod. De flesta svaren finns inte än. Osäkerhet kombinerad med krav på handling är den verklighet, i vilken samhället ska styras på rätt kurs. Miljöforskning försöker dra sitt strå till stacken genom att orientera om senaste rön inom klimatforskning.
Formas samordnar den svenska klimatforskningen. Sextiofem klimatforskningsprojekt och en professor i klimatforskning utgör stommen i Formas satsning på klimatområdet. Internationellt deltar formasforskare i flera projekt inom EUs ramprogram och forskarnätverken inom ERA NET.
Frågan om en allt varmare jord hettar till skriver Markku Rummukainen, SMHI. Att det globala klimatet blir varmare, inte minst på grund av mänskliga aktiviteter, har blivit alltmer tydligt de senaste åren. Den globala medeltemperaturen i dag är troligen enastående hög jämfört med de senaste 2000 åren.
För att förstå hur människan påverkar jordklotet måste vi studera förändringar i jordens alla system. I ett nätverk av flera tusen forskare studeras nu förändringar i land, hav och atmosfär berättar Kevin Noone i artikeln Helhetsgrepp på jordens system.
Kimatforskning vid IIASA: Kopplar samman befolkning, ekonomi och klimat. Programmet är nystartat och leds av Brian O´Neill. Syftet är att kunna förutse framtida klimatförändringar för att bättre kunna hantera dem.
Statens Geotekniska Institut har nyligen presenterat vilka geotekniska konsekvenser som kan bli följden av klimatförändringar. Stranderosion, höjda havsnivåer, ras, skred och spridning av föroreningar i mark är tänkbara konsekvenser vid Klimatförändringar och naturolyckor, skriver Bengt Rydell m fl på SGI.
Samhället måste förbereda sig för klimatförändringar. Detta utmanar samhället eftersom det är verksamheter i samhället som utgör problemen och som behöver förändras skriver Rolf Lidskog, ÖU, i artikeln Klimatfrågan: Samhället utmanat!
Stormen Gudrun ödelade stora områden av många års skogsodling. I ett av de projekt som snabbt startades med hjälp av pengar från Formas, visar resultaten att enorma mängder kol pyser ut från de stormfällda skogarna. Läs: Gudrun – en kolbomb! Skriven av Anders Lindrorth, LU, m fl. I ytterligare fem artiklar rapporterar forskare om hur nordliga ekosystem och tekniska system påverkas av klimatförändringar.
Under rubriken Människodrivna system på planeten gör Uno Svedin, Formas, en översikt över de internationella nätverk av forskare och finansiärer, där det pågår en intensiv verksamhet inom klimatområdet.
Sist men inte minst skriver Lisa Sennerby Forsse i sin spalt Klimateten utmaning för världssamfundet! att världens hittills största undersökning visar att Jorden kan bli 11 grader varmare av växthusgaser.
Vi inleder med att intervjua Formas ordförande sedan ett år Göran Enander i artikeln Omärkta sedlar och strategisk forskning.