Håller våra ekosystem på att tappa balansen? Hur står det till med våra känsliga miljöer som Östersjön, fjällen, skärgården och ädellövskogen? Har ekosystemen utsatts så hårt av mänsklig påverkan att de nu utvecklas i en oönskad riktning bortom vår förmåga att få dem friska igen? Hur mycket till tål ekosystemen innan de dukar under? Det här är frågor som sysselsätter många av Formas forskare. I detta dubbelnummer av Miljöforskning vill vi visa på några av de känsligaste miljöerna med och utan allvarliga problem.
Vårt mest kända och skadade ekosystem heter Östersjön. Ragnar Elmgren och Sture Hansson, SU, berättar att syrebristen är värre än någonsin och att östersjöfisk snart förbjuds som människoföda.
Minst känt och kanske minst utsatt är ekosystemet den svenska hårdbotten, som har ett färgrikt myller av liv. Bottnarna är mycket individrika och en mängd arter bildar mosaik i olika färger och former. Ny teknik med undervattenskamera har öppnat en ny värld.
Skärgårdens själ är i gungning. Ängs- och hagmarker försvinner, stränder privatiseras och eroderas. Stopp för exploatering av stränder och tung snabb båttrafik behövs, konstaterar forskarna. Varför det finns så få arter i svensk sötfiskfauna undersöks i ett Formasprojekt. Stora ekosystem i strömmande vattnet som älvar, bäckar och åar har en stark förmåga att stå emot yttre påverkan, genom det ständigt strömmande vatten. De är ändå beroende av att näringskedjan hela vägen från minsta alg, via smådjur till däggdjur fungerar.
Skogsvårdstyrelserna letar efter värdefulla miljöer för att skydda det känsliga växt- och djurlivet som finns där. Samiskt kulturlandskap med talrika spår efter månghundraårigt utnyttjande finns i naturskogar. Ädellövskogen i södra Sverige är en hotad biotop. Kunskapen om hur man sköter den är bristfällig. Temaforskningsprogrammet ”Uthålligt skogsbruk i ädellövskog” tar fram ny kunskap.
Ett av våra känsligaste naturområden är fjällen. Konflikter finns mellan naturintressen och nyttjandeintressen. Det finns bara 50 fjällrävar i Sverige. Många är nära släkt. Fjällräven hotas av svält, rödräv och inavel.
Utblickar görs också mot ekosystem, som är livsviktiga för hela jorden, nämligen polartrakterna och regnskogen. I polarområdena finns de samtidigt mest opåverkade och känsligaste miljöerna. En dryg halv procent av tropisk naturskog försvinner varje år. Dagens forskning kring regnskog och tropisk skog har fått en mer generell inriktning på uthållig naturresursanvändning i tropikerna.
Du kan också läsa om att en forskarskola har startat vid Nordens Ark med stöd från Formas. Varsam forskning om kloning bör bedrivas i Sverige blev slutsatsen vid en konferens. Och Formas begär mycket mer pengar av statsmakterna att dela ut till högkvalitativ forskning.
Sist men inte minst slår Formas chef Lisa Sennerby Forsse fast att fungerande ekosystem är nödvändig bas för hållbar utveckling.