Om man står på en udde i Europa och spottar i Atlanten, märks det då i Sydamerika? Om jag låter bli att ta bilen till jobbet märks det på den globala klimatförändringen? Antagligen något men försumbart. Ändå är det kanske just jag och du och alla andra individer som behöver stanna upp liksom för rött ljus och tänka efter om vi skulle kunna sätta stopp för våra miljöovänliga vardagsaktiviteter. Detta nummer av Miljöforskning vill orientera om forskning som behandlar individers vardagsbeslut, hur de kan påverkas och vilken betydelse de kan ha för utvecklingen.
Miljöovänliga beteenden är bekväma. Antagligen också roligare. Fördelarna finns här och nu, nackdelarna där och sedan. Så skriver Lars J Lundgren, NV och UU, i artikeln Är livsstilen problemet? Kanske är det ny teknik, en annorlunda organisation och nya regler som behövs. Normalt sett föreställer man sig att det finns ett samband mellan ord och handling. Man kan dock konstatera att vägen från ord till handling är kantad av många överväganden, som leder till skillnader mellan det man säger sig tycka och vad man sedan gör, skriver Anna-Lisa Lindén, LU, i artikeln Vardagslivets stora utmaning: Ändra livsstil för miljöns skull. Är Miljö och demokrati vänner eller fiender undrar Rolf Lidskog, Örebro Universitet. Han påpekar att vägen till ett hållbart samhälle inte kan ske annat än genom en demokratisk process eftersom det kräver diskussion, kollektiva överväganden och gemensamma beslut.
Åtgärder mot övergödning slår slint konstaterar Anders Carlberg, GU. Orsaken är att man inte gjort något för att komma åt drivkrafterna och styrmedlen bakom ett visst beteende. Ett exempel är fisket, där man arbetar med tekniska regleringar, som om de följs, leder till att fiskarna utvecklar annan teknik för att bedriva i stort sett samma fiske med liknande konsekvenser.
Kopplingen mellan organisatorisk form, retorisk strategi och graden av folkligt deltagande i naturvårdsarbetet studeras i ett projekt om förståelse för biologisk mångfald, där två olika organisationsformer jämförs. Retorik är nyckeln till framgångsrik naturvård kan hittills konstateras av Hanna Bergeå och Magnus Ljung, SLU.
Redan i dag uppfattar en stor del av svenskarna bilismen som bov i miljödramat, men de har ytterst svårt att tänka sig att lämna bilen hemma, skriver Chris von Borgstede och Lennart J Lundqvist, GU, i artikeln Klimatfrågan: information trubbigt vapen. Vi borde inrikta våra miljöåtgärder mot de strukturer och system som styr vårt agerande i miljöovänlig riktning. Det konstateras i artikeln Utvägar – sex års forskning om miljö och människor.
Miljömärkning är effektivt för redan frälsta skriver Anders Biel, GU. Att Riskbedömning är ojämn i praktiken visar färska resultat från doktorsstudier. Sven Ove Hansson och Christina Rudén, KTH skirver. Vi borde se över de miljösystem, som vi har i EU idag, diskutera dessas effektivitet och undersöka hur en ännu större miljönytta skulle kunna uppnås med samma eller ännu mindre finansiella medel. Det föreslår Anders Larsson, SLU i artikeln Som att skära smör med motorsåg.
Byggsektorn är den största ensskilda sektorn i världsekonomin vad gäller konsumtion och avfallsproduktion heter det i slutsatserna från den internationella forskarkonferensen Sustainable Building SB02, där över 650 projekt redovisades. Läs mer om detta i artikeln Uthålliga hus och städer i ett slutet system.
Vem har ansvar för miljön? Frågar sig Lisa Sennerby Forsse i sin spalt längst bak i tidningen.