Klimatet, kemikalier och hälsan är internationella forskningsområden, som studerar sådant som påverkar och påverkas av det globala systemet. Genom internationella förhandlingar och avtal arbetas oförtrutet för en inbromsning av människans negativa påverkan på miljön och därmed i förlängningen på sig själv. Till grund för detta arbete krävs kunskap, som baseras på vetenskapliga fakta och analys.
Miljöforskning vill med årets sista nummer ge en glimt av den forskning som pågår inom Formas ansvarsområde angående klimatförändringar. Vi ger också en orientering om Formas internationella verksamhet såsom stöd till forskare i globala nätverk och bevakning av forskningssatsningar framför allt inom EU.
EU:s miljöminister Margot Wallström intervjuas i artikeln Klimatförändringar och hälsan högst på listan. Hon betonar vikten av att få med enskilda konsumenter och företag när det gäller att agera för en hållbar utveckling.
Stora klimatförändringar kan väntas: Bättre kunskap behövs. Det understryker Henning Rodhe, Stockholms universitet, som menar att klimatmodellerna måste utvecklas. Han hoppas på Formas, som ska samordna svensk klimatforskning när det gäller att ställa resurser till förfogande.
Rätt markanvändning inom svenskt skogsbruk skulle avsevärt kunna motverka växthuseffekten, menar Mats Olsson, SLU, i artikeln En skog av möjligheter.
Bindningen av kol i ”sänkor” kommer att medräknas i de minskningar av växthusgaser man kom överens om i Kyotoprotokollet. Kan kolsänkor rädda eller fälla vårt klimat? frågar sig Sten Nilsson, IIASA.
Christian Azar, Chalmers, påpekar att potentialen för tekniska lösningar är enorm, men låga koldioxidutsläpp kan bara förverkligas om världens regeringar inför styrmedel för en minskning. Läs Nu behövs utveckling för låga CO2-utsläpp!
Miljöaspekten blir allt viktigare inom IEA (International Energy Agency) skriver Bertil Pettersson, Miljödepartementet, i sin artikel. Inom IEA samarbetar ett antal länder för att främja användningen av lågexergisystem, d v s lägsta möjliga kvalitet på energi för värme och kyla i byggnader. Det berättar Gudni Johannesson och Dietrich Schmidt i artikeln Energi eller exergi – en kvalitetsfråga.
Uno Svedin, Formas internationella chef, berättar om arbetet med internationell forskning och internationella nätverk i artikeln Formas och forskningens internationalisering.
I artikeln Neutral plattform för globala miljöfrågor berättar Arne Jernelöv, chef för IIASA (International Institute of Applied System Analysis), om arbetet med systemanalys som forskningsmetod.
CIB bevakar miljö i byggsektorn som är Skyldig till 40%! Om detta skriver Christer Sjöström, Högskolan i Gävle. 40% av all energi förbrukas av byggnader, 40% av all CO2 produceras i bebyggelsen och 40% av allt avfall genereras i byggandet.
I ett nytt internationellt program ska 1 500 forskare världen över gripa sig an Hållbar utveckling = ekologi + samhälle + ekonomi. Läs artikeln av Thomas Elmqvist och Carl Folke samt Johan Colding från Beijerinstitutet.
Läs också om miljövärdering av byggnader, EU:s nya kemikaliestrategi, EU:s 6:e ramprogram för forskning som har hållbar utveckling som ledande tema, debatt om ekologiskt jordbruk, visioner om byggsektorn år 2020 och hur Japan satsar på miljön.