För att förstå problembilden kring en ”hållbar utveckling” är det viktigt att bygga nya teoretiska kopplingar mellan samhällsvetenskap och naturvetenskap. Idag kan det verka självklart att markanvändning är ett ämne som inbjuder till just sådana kopplingar, men fortfarande finns viktiga teoretiska insikter att hämta i detta gränsområde mellan samhälle och natur. Konventionellt har ju ”natur” och ”samhälle” uppfattats som skilda kategorier som fordrar olika analytiska perspektiv. Studier av ekosystem, markanvändning och resursförvaltning har lutat mot naturvetenskap, medan studier av samhällsstrukturer har utgått från samhällsvetenskapen.
På flera sätt, och av flera skäl, håller denna dualism nu på att utmanas. Det har blivit allt mer uppenbart, inte bara att landskapens biofysiska sammansättning i stor utsträckning är ett resultat av samhälleliga processer, utan också att samhällssystemens organisation i stor utsträckning är avhängig fördelningen av biofysiska resurser. Denna återkoppling mellan naturliga och samhälleliga system har tagit sig många uttryck genom historien, men verkar ha undflytt den vetenskapliga forskningens begreppsapparater i modern tid. I det av Formas finansierade projektet ”Makt, mark och materialitet” arbetar ett tiotal svenska forskare över ämnesgränserna för att utveckla nya insikter i vad vi kallar historiskpolitisk ekologi – det jämförande studiet av hur förvaltningen av mark och markbaserade resurser används som strategier hos vissa samhällsskikt för att kunna dominera och exploatera andra.
Tillgången till mark och dess användning har i alla mänskliga samhällen genom tiderna utgjort en grund för maktrelationer. Tydligast är detta när det gäller olika regler för ägande och nyttjande av avgränsade markområden, från traditionella jaktmarker och fiskevatten via jordegendom till nationalstatens och kolonialmaktens territorialanspråk. Sådana markanspråk reglerar resursutnyttjandet inom ett definierat geografiskt område som en fastighet, en nation eller ett imperium. De klargör vem eller vilka samhällsgrupper som i första hand har rätt att använda områdets resurser. Men på alla samhällsnivåer har det dessutom förekommit flöden av resurser över gränserna, vare sig det har handlat om gåvo- och tjänstebyten, tribut eller internationell handel. Dessa olika resursflöden såväl inom som mellan geografiskt avgränsade enheter på olika skalnivåer är svåra att kartlägga, men av grundläggande betydelse för de enskilda enheternas förutsättningar att utveckla ny teknik, växa ekonomiskt, hushålla med sina resurser och vårda sin miljö.
Svårt att kartlägga
En anledning varför såväl historiska som moderna flöden av naturresurser är svåra att kartlägga är att den statistik som finns att tillgå ofta använder måttstockar som inte är adekvata för att vi skall kunna beräkna deras biofysiska innehåll och konsekvenser. Mycket av statistiken från ekonomisk historia och nationalekonomi är exempelvis uttryckt i termer av monetära bytesvärden, som ofta kräver omfattande forskningsinsatser för att översättas i biofysiska mått som åtgången energi, materialmängd, hektaravkastning eller arbetstid. Men när väl sådana översättningar görs kan de ge en helt ny bild av de handelsrelationer och teknologiska system som de utgjort grunden för.
Till exempel kunde det nyligen industrialiserade England år 1 850 genom att på världsmarknaden byta bomullstyger för 1 000 pund mot råbomull för samma belopp i själva verket byta omkring 4 000 arbetstimmar i en brittisk fabrik mot över 32 000 timmar slavarbete i tropiska bomullsodlingar – inklusive de ekologiska fotavtryck som dessa årsdagsverken representerade – och samtidigt mot avkastningen av drygt 58 hektar utländska bomullsodlingar. Detta arrangemang lade grunden inte bara för den industriella revolutionen utan även för modern nationalekonomi, vars begreppsapparat utesluter dylika översättningar av marknadsvärde i hektar och arbetstid. Därför fortsätter det i stor utsträckning att undgå oss hur ekonomisk tillväxt och tekniska framsteg inom vissa områden kan vara förbundna med utarmning av människor och miljö i andra delar av världen. Och därför fortsätter vi att brottas med den vetenskapliga frågan hur olika samhällen genom tiderna har lyckats framställa materiellt sett ojämna resursbyten såsom jämbördiga och rättvisa.
Projektet ”Makt, mark och materialitet” utforskar samband mellan markanvändning och makt i en rad fallstudier. Här bedrivs exempelvis jämförande historisk forskning om olika imperiers ämnesomsättning, förutsättningar för uppbyggnad av så kallat markbundet kapital, slavarbete, koloniala plantagesystem och elfenbenshandelns miljö konsekvenser, men även samtidsforskning om ekologiskt ojämnt utbyte, ekologiska fotavtryck, agribusiness och odling av grödor för bioenergi.
Betydelsen av historiska jämförelser för att förstå samtida markanvändning är central för projektet. Exempelvis jämför Janken Myrdal resursflöden i äldre imperier med moderna organisationer som EU, och Mats Widgrens komparativa forskning om markbundet kapital hjälper oss bedöma konsekvenserna av biobränsleodlingar i utvecklingsländer. Projektets två doktorandtjänster i humanekologi illustrerar också den stora spännvidden i tid och rum. Ragnheidur Bogadóttir (Lund) studerar hur tillverkning och distribution av textilier och andra produkter i inkariket representerade ojämna flöden av investerad arbetstid och hektaravkastning, medan Marie Widengård (Göteborg) undersöker hållbarheten hos den expanderande odlingen av Jatropha för klimatvänlig biobränsleproduktion i Östafrika. Genom att beräkna reella markanspråk och globala miljökonsekvenser för olika produktionssystem vill projektet belysa hur markanvändningsfrågor är oupplösligt förbundna med frågor om makt och resursfördelning.
Författare
:
Alf Hornborg
är professor vid Humanekologiska avdelningen på Lunds Universitet samt styrelsemedlem i LUCID (http://www.lucid.lu.se).
E-post:
alf.hornborg@hek.lu.se
Litteratur:
Tillsammans med deltagare i den internationella konferensen “Ecology & Power” i Lund 2008 medverkar samtliga projektdeltagarna i volymen Ecology and Power: Struggles over Land and Material Resources in the Past, Present, and Future, redigerad av A. Hornborg, B. Clark och K. Hermele (Routledge, under utgivning). A. Hornborg, ‘Footprints in the Cotton Fields: The Industrial Revolution as Time-Space Appropriation and Environmental Load Displacement’, Ecological Economics 59(1):74-81 (2006).