Timmer, tjära och beck” önskade sig Linné. Ungefär hundra år senare tyckte den amerikanske naturfilosofen Thoreau att varje samhälle skulle unna sig en skog, där inte en kvist skulle brytas. Alla kan inte få allt. Men hur ska skogsmarken bäst tjäna såväl andlig som materiell välfärd? Så lyder en intressant frågeställning. Andra låter så här: Hur får vi ett mångfunktionellt jordbruk för mat, biologisk mångfald och ekosystemtjänster? Samtidigt som vi är kostnadseffektiva? Bör ekologiskt jordbruk koncentreras till bygder där det är liten skillnad mellan ekologiska och konventionella skördar? Eller till mer intensivt odlade landskap med nästan total avsaknad av naturliknande biotoper?
Världens skogar är under press. Klimatförändringen påverkar redan världens skogar med fler skogsbränder och ökad förlust av biologisk mångfald som följd. Det konstaterades nyligen på Skogens egen världskongress i Buenos Aires, där tanken luftades att aktuella motåtgärder inte kommer att räcka. Ett systemskifte, där naturens gränser till slut kommer att bestämma, måste till. tillgången till mark och dess användning har i alla mänskliga samhällen genom tiderna utgjort en grund för maktrelationer. I det av Formas finansierade projektet ”Makt, mark och materialitet” arbetar ett tiotal svenska forskare över ämnesgränserna för att utveckla nya insikter i vad vi kallar histo risk-politisk ekologi. Här studeras hur förvaltningen av mark och markbaserade resurser används som strategier hos vissa samhällsskikt för att kunna dominera och exploatera andra.
Produktion av biobränsle är i explosiv konflikt om resurser. När den globala markanvändningen skiftar, kan det få oanade konsekvenser. Biobränsle produceras ibland på bekostnad av odling för mat. Det kan i sin tur leda till att annan mark behöver exploateras för att producera mat. Och det kan gälla mark, som kanske har skyddat världen mot klimatförändringar.
Framtidens flyktiga kolväten utgör osäkra klimatfaktorer. Marknära ozon bildas av bilavgaser och andra mänskliga uppfinningar. Men även flyktiga kolväten direkt från naturen utgör en viktig ozonkälla. Kommer ozonet att öka eller minska på grund av framtida utsläpp av flyktiga kolväten från skogar och grödor?
Författare
:
Birgitta Bruzelius
chefredaktör
E-post:
birgitta.bruzelius@formas.se