Färska studier från England visar att skillnaden i biologisk mångfald, mätt som antalet arter, mellan ekologiska och konventionella gårdar är relativt liten. Mångfald - en är 12 procent högre på ekologiska gårdar. Skördeskillnaderna är stora – en ekologisk skörd är hälften av en konventionell. I ett pressmeddelande hävdar författarna därför att ekologiskt lantbruk är en lyx som vi inte kommer att råd med när produktion av mat måste dubbleras inom 40 år för att försörja världens befolkning.
För att kostnadseffektivt bevara biologisk mångfald bör ekologiskt lantbruk därför koncentreras till bygder där skördeskillnader mellan ekologiskt och konventionellt lantbruk är liten. I Sverige har vi däremot visat att ekologiskt lantbruk har en större effekt på biologisk mångfald i mer intensivt odlade landskap, där naturliknande biotoper i stort saknas.
En tysk studie hävdar i sin tur att satsningar på miljöersättning som exempelvis stöd till ekologisk odling bör riktas mot intermediära landskap, det vill säga varken mot mycket intensivt eller mycket extensivt lantbruk.
Dessa olika studier belyser det dilemma som beslutsfattare står inför; nämligen hur miljöersättningar som stöd för ekologisk odling ska utformas för att på ett kostnadseffektivt sätt bevara eller öka den biologiska mångfalden. För att fatta rätt beslut måste det finnas faktaunderlag om hur den biologiska mångfalden påverkas av hur lantbruket bedrivs, men också ett tydligt mål för att bevara den biologiska mångfalden.
Få utvärderingar
De svenska miljömålen, som till exempel ”Ett rikt odlingslandslandskap” och ”Ett rikt växtoch djurliv”, går bland annat ut på att bevara den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. För att motivera Sveriges och Europas bönder att de ska minska sin miljöbelastning och öka sitt positiva bidrag för den biologiska mångfalden finns ett system med miljöersättningar. Varje medlemsstat i EU får utforma sina egna ersättningsprogram. Trots att dessa program omsätter ganska stora summor pengar, finns det få gedigna utvärderingar av huruvida de investerade pengarna verkligen har en avsedd effekt.
Problemen med att utvärdera är att det oftast saknas startvärden från hur mångfalden såg ut innan man började utföra en viss åtgärd. Det är också så att miljöersättningarna har flera olika mål, alltifrån kulturella till biologiska, och dessa kan ibland strida mot varandra. Vetenskapliga utvärderingar visar hittills, att många av de åtgärder som stimuleras av ersättningarna inte har någon påvisad effekt på biologisk mångfald. När de svenska landsbygdsprogrammen har utvärderats, har det visat sig att åtgärderna ofta har vidtagits på värdefulla marker, men att den biologiska effekten ändå inte kan utvärderas på grund av brist på data.
Blivande öl? För att fatta rätt beslut måste det finnas faktaunderlag om biologisk mångfald i lantbruket. Men också tydliga mål. Bilden är från ett konventionellt odlat kornfält. Men man har inte sprutat i kanterna, och det kan vara ett skäl till att blåklinten spritt sig. Foto: Georg Andersson.
Mindre mångfald i intensivt jordbruk
Ekologisk forskning visar ganska entydigt att det är intensifiering av lantbruket, som medfört att den biologiska mångfalden minskat. Det har bland annat skett genom att skapa landskap som är mer homogena på olika rumsliga skalor. Exempel på intensifiering är att man övergått från hö till ensilage, att man använder mer kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel samt att man har strukturrationaliserat jordbruket i stor skala.
En stor europeisk studie visade nyligen att artrikedomen för växter, jordlöpare och fåglar minskat till följd av intensifieringen av lantbruket. Framförallt föll bekämpningsmedel mot insekter och svamp ut som faktorer med stor negativ påverkan på biologisk mångfald. Intensifieringen kommer troligen att öka i framtiden, i takt med att det behövs fler jordbruksprodukter till en ökande befolkning och för att möta ett ökat behov av bioenergi.
Artrik. Fotografen är forskare och har färgmärkt sitt studieobjekt, Pterostichus melanarius, till ett återfångstexperiment för att se hur jordlöpare sprider sig. Foto: Erkki Palmu.
Svårt att mäta värdet
För att effektivt bevara den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet, behöver vi fundera över varför och var vi vill bevara mångfalden. Sverige har ratificerat konventionen om biologisk mångfald och därmed förbundit sig att bevara de arter som finns inom riket. Detta har inkorporerats i de svenska miljökvalitetsmålen. Eftersom den svenska rödlistan visar att många hotade organismer är knutna till jordbrukslandskapet, finns det ett behov av åtgärder i dessa landskap som leder till att sällsynta arters populationer fortbestår.
För att bevara sällsynta arter på ett effektivt sätt kan det resonemang som anfördes i den engelska studien ovan sannolikt vara korrekt. Genom att rikta åtgärder mot områden och landskap där det redan finns en hög biologisk mångfald och där kostnaden för åtgärder är relativt låg, kan man uppnå hög kostnadseffektivitet. Men detta leder ju inte till högre mångfald i de intensivt odlade bygderna. Behöver vi bevara och öka mångfalden även där? Biologisk mångfald behövs för att upprätthålla många ekosystemtjänster, som människor nyttjar. Millenium Ecosystem Assessment delar in dessa i bärande funktioner som mat och vatten, reglerande funktioner som översvämnings- och sjukdomsreglering, kulturella funktioner som andliga och friluftsupplevelser samt stödjande tjänster som näringsoch vattencykler.
Ett träd som skänker skugga gör oss en ekosystemtjänst, eftersom behovet att kyla luften med mänsklig teknik minskar. Man kan ju därför också ge denna tjänst ett värde genom att ta reda på vad det skulle ha kostat att kyla luften med teknik. Det monetära värdet av ekosystemtjänster är stort, men svårt att uppskatta och beroende av antaganden när det gäller faktorer som diskonteringsränta.
Tjänar pengar. Bin som pollinatörer gör människorna ekosystemtjänster. Här på klädsam renfana. Foto: Georg Andersson.
Test i raps. Forskarna vid Lunds universitet har satt ut bisamhällen för att jämföra biologisk mångfald i olika typer av biotoper. Både domesticerade och vilda pollinatörer kan påverka utbytet av jordbruksgrödor positivt. Foto: Maj Rundlöf.
Värdefull skugga. Ett träd gör oss flera ekosystemtjänster. Att mäta vad det kostar att kyla luften med mänsklig teknik i stället för att använda trädets svalkande skugga är svårt, men det går. Trädet står i Ekoparken, en grön kil med biologisk mångfald som går genom storstaden Stockholm. Foto: Magnus Kristenson.
Raritet. Det är sällan man ser storkar i de svenska jordbrukslandskapen, vilket till stor del beror på de utdikats i stor omfattning. Foto: Ola Olsson.
Förändringar påverkas
Tidiga studier försökte uppskatta det totala värdet av ekosystemtjänster, men ur ekonomisk synvinkel är det intressant ofta att fundera över hur en förändring påverkar värdet av ekosystemtjänster. Här kan övergång till ekologisk odling vara intressant att studera.
Många andra värden, som till exempel de estetiska, är dock svåra att värdera i pengar.
Förlusten av biologisk mångfald hotar ekosystemtjänsterna i odlingslandskapet, men hur både styrkan och formen på relationen ser ut mellan mångfald och ekosystemtjänster är idag föga känt. Det har dessutom argumenterats för att biologisk mångfald skulle kunna fungera som en buffert eller försäkran om att det i en föränderlig värld alltid finns någon art som kan utföra de tjänster vi behöver.
Om den biologiska mångfalden är central för att bibehålla ekosystemtjänster i en föränderlig värld, krävs det att den biologiska mångfalden bevaras inte bara på en nationell skala utan i alla jordbrukslandskap, oavsett om de är intensivt eller extensivt odlade.
Pollinering och skadereglering
Till de ekosystemtjänster som produceras på gården hör att reglera skadegörare. Ett exempel är att en nyckelpiga äter en bladlus. En annan ekosystemtjänst är kvävefixering, vilket är det bakteriella arbete som utförs i symbios med ärtväxter och naturligtvis veteplantans förmåga att omvandla näring och solljus till en proteinrik kärna. Det är således både den domesticerade och den vilda biologiska mångfalden som producerar ekosystemtjänster.
Det ska dock poängteras att forskningen om ekologiskt lantbruk och ekosystemtjänster fortfarande är i sin linda. De tjänster som hittills har fått mest uppmärksamhet i forskningen är pollinering och reglering av skadegörare.
I de nordiska lantbruken är det vindpollinerade grödor som dominerar, men våra oljeväxters skördar kan öka med 5 till 15 procent tack vare god pollinering. Pollineringen kan därför ges ett värde. I kaffeplanteringar i Costa Rica var skörden och kvaliteten av kaffet högre i närheten av naturliga skogar. Detta var ett resultat av god pollinering och bidrog med 60 000 dollar per år till studiegården.
Fundamentalt skilda från de naturligt förekommande pollinationstjänstemännen är de enorma transporter som honungsbin står för i USA. Där är pollinationstjänsten viktigare än honungen för många biodlare. Det ska dock understrykas, att på ekologiska gårdar med naturlika miljöer var pollinationen av en gröda med höga pollinationskrav – vattenmelon – fullgod enbart tack vare den vilda pollinatörsfaunan, medan det i intensiva jordbruksbygder krävdes honungsbin för att få fullgod skörd. Detta är inte minst är viktigt i dessa tider av så kallad Colony Collapse Disorder hos sådana bin.
När man reglerar skadegörare i växthus sker det ofta genom att man sätter ut ”samhällen” av olika små predatorer – parasiter eller parasitoider. Men i lantbruket ute på åkern förlitar man sig på de naturliga fienderna till skadegörarna eller kemiska metoder. Det har visats att bladlöss etablerar sig i lägre grad på ekologiska gårdar och på gårdar i heterogena landskap, eftersom fler bladlöss där äts upp av naturliga fiender. Tack vare denna predation minskade skördebortfallet med cirka 300 kilo per hektar. Därför kan biologisk mångfald i åkerlandskapet gynna både pollinering och reglering av skadegörare, vilket i sin tur kan leda till bättre ekonomi för bonden.
Vad ska prioriteras?
Vad ska odlingslandskapet leverera? Det är ett val som måste göras lokalt av lantbrukaren men också regionalt och nationellt av samhället. Hur vi ska prioritera, beror på hur vi värderar den biologiska mångfalden som sådan. Där handlar det om att satsa på att främst bevara ovanliga arter eller se till att vanliga arter inte blir ovanliga, men också om hur vi värderar ekosystemtjänster.
Många av de tjänster som produceras i odlingslandskapet är till gagn för hela samhället och inte bara för bonden. Därför är det viktigt att kombinera ekologisk kunskap och samhällets vilja och behov i olika interdisciplinära samarbeten och arenor för att kunna avgöra hur ersättningen till lantbrukare för produktionen av ekosystemtjänster ska utformas.
Ekologiskt lantbruk, den mest studerade miljöersättningen, har generellt sett positiv effekt på biologisk mångfald och troligen även på ekosystemtjänster. Denna effekt beror på var i landskapet det ekologiska lantbruket bedrivs. För att kunna svara på frågan var ekologiskt lantbruk bör vara i landskapet krävs mer forskning om biologisk mångfald, ekosystemtjänster, lantbrukares inställning till ekologiskt lantbruk samt om vad det kostar att ställa om till ekologiskt lantbruk. Alla dessa val måste beakta landskapseffekter och inbördes samband.
Litteratur:
Gabriel m.fl.. 2010. Scale matters: the impact of organic farming on biodiversity at different spatial scales. Ecology Letters. In Press.
Rundlöf och Smith. 2006. The effect of organic farming on butterfly diversity depends on landscape context. Journal of Applied Ecology 43:1121-1127.
Smith m.fl. 2010. Consequences of organic farming and landscape heterogeneity for species richness and abundance of farmland birds. Oecologia 162(4):1071-1079.
Tscharntke m.fl. 2005. Landscape perspectives on agricultural intensification and biodiversity – ecosystem service management. Ecology Letters 8(8):857-874 .
Kleijn och Sutherland. 2003. How effective are European agri-environment schemes in conserving and promoting biodiversity? Journal of Applied Ecology 40(6): 947 - 969 .
SLU 2009. Slututvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000-2006 – vad fick vi för pengarna? Uppsala Geiger m.fl. 2010. Persistent negative effects of pesticides on biodiversity and biological control potential on European farmland. Basic and Applied Ecology 11(2):97- 105.
Sterner och Persson. 2007. An Even Sterner Review Introducing Relative Prices into the Discounting Debate. RFF-report.
Östman m.fl. 2003. Yield increase attributable to aphid predation by ground-living polyphagous natural enemies in spring barley in Sweden. Ecological Economics 45:149–158.
Naeem, S. m.fl. 2009. Biodiversity, Ecosystem Functioning, & Human Wellbeing. Oxford Univ. Press.