"Mekanismer bakom neonatalt inducerade beteendestörningar från lågdosexponering för perfluorerade kemikalier och högbromerade difenyletrar"
Per Eriksson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Materialfysik, Uppsala universitet.
E-post: per.eriksson@ebc.uu.se
Det ska börjas i tid.
I vår miljö utsätts människan ständigt för nya kemikalier. På senare tid har intresset ökat för hur kemikalier kan påverka utvecklingen av nervsystemet under fosterstadiet och under de första levnadsåren eftersom vi ser en ökad diagnostisering av utvecklingsstörningar som ADHD och autism, men även neurodegenerativa sjukdomar som t ex Alzheimer.
I projektet har utvecklingsneurotoxiska effekter av flamskyddsmedel, polybromerade difenyletrar och perfluorerade kemikalier studerats hos möss som exponerats under nyföddhetsperioden, då en snabb tillväxt och utveckling av hjärnan sker.
Nyföddhetsperioden karaktäriseras hos många däggdjur av snabb tillväxt och utveckling av hjärnan. Hos människan börjar denna utveckling under sista tredjedelen av graviditeten och fortsätter under de första två levnadsåren. I projektet studerades bl a om viktiga proteiner för normal hjärnutveckling kan påverkas efter exponering för högbromerade difenyletrar och perfluorerade ämnen under hjärnutvecklingsperioden.
"Effekter av probiotika på friska spädbarns tillväxt, blodfettsnivåer och immunologisk utveckling från 4 till 13 månaders ålder"
Olle Hernell (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Klinisk vetenskap, Umeå universitet.
E-post: olle.hernell@pediatri.umu.se
Tarmfloran och immunförsvaret är i nära samverkan. En tarmflora rik på laktobaciller och bifidobakterier är typisk för ammade men inte ersättningsuppfödda barn. Probiotika, främst mjölksyrabildande laktobaciller och bifidobakterier, är ofarliga hälsobefrämjande bakterier som tillförs via livsmedel eller i annan form och anses stabilisera tarmfloran och tarmens barriärfunktion. Det saknas dock en del kontrollerade kliniska prövningar som styrker denna påverkan. Den mest påtagliga effekten ses vid virusorsakad magsjuka, där intag av vissa laktobacillstammar kan förkorta diarréer hos små barn, men det finns skillnader i tarmflorans sammansättning mellan friska barn och barn med allergier.
Syftet med studien var att klarlägga om daglig tillförsel av den probiotiska bakterien Lactobacillus F 19 under avvänjningen skulle bidra till att behålla den gynnsamma tarmfloran amningen ger och minska allergirisken. Slutsatsen är att tillförseln av Lactobacillius i barngröt under avvänjningen minskar förekomsten av eksem och gynnar immunförsvarets balans. En intressant fråga är huruvida dessa effekter kvarstår i skolåldern och om de innefattar astma och hösnuva.
"Samband mellan luftföroreningar i Skåne och reproduktiv ohälsa"
Lars Rylander (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Lunds universitet.
E-post: lars.rylander@med.lu.se
Det finns växande kunskap om att luftföroreningar kan medföra negativa reproduktionsstörningar. Generellt finns ökat stöd för samband mellan exponering och låg födelsevikt och tillväxthämning under fosterstadiet. Merparten av de epidemiologiska studierna rörande luftföroreningar och reproduktionsutfall har dock betydande metodologiska problem. I Skåne finns unika förutsättningar att studera sambandet mellan luftföroreningsnivåer och reproduktiv ohälsa med mycket god kvalité på såväl exponeringsoch utfallsdata som på potentiella störfaktorer.
Studien visar att kvinnor med de högsta exponeringarna inte hade någon ökad risk att få lågviktiga barn. Däremot hade de en statistiskt signifikant minskad risk att få ett för tidigt fött barn. Resultaten har presenterats av projektets doktorand Ebba Malmqvist vid en internationell konferens i San Diego i mars och kommer att utgöra en viktig del av hennes avhandling.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius