Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.
Redaktör: Margaretha Nordahl
"Innovativa metoder för värdehöjning av biprodukter och underutnyttjade arter från svensk fiskindustri"
Ingrid Undeland (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Kemi- och bioteknik, Chalmers tekniska högskola.
E-post: undeland@chalmers.se
Proteiner från fisk och skaldjur är en viktig resurs som långt ifrån alltid används optimalt. Bara drygt 50% av den svenska sillen användes 2008 direkt till konsument, resten gick till produktion av fiskmjöl och fiskolja. Andra under - utnyttjade råvaror är blåmusslor och biprodukter från t ex torskfisket. Om större del av proteinerna i dessa råvaror användes direkt som livsmedel skulle det inte bara ha en värdehöjande effekt utan även ge stora miljövinster.
Syftet med detta projekt var att undersöka om den s k pH-skiftmetoden kan användas för att isolera proteiner från underutnyttjade marina råvaror. Resultaten visar att protein - isolaten är av god kvalitet och kan ha stort värde som livsmedelsingrediens. Dioxiner och PCB kan effektivt tas bort, vilket gör att råvaror som annars klassas som odugliga kan få ett ökat marknadsvärde.
"Utfodring av odlad fisk där plantoljor ersätter fiskoljor – analys av kvalitet och etik"
Jana Pickova (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från SLU.
E-post: jana.pickova@lmv.slu.se
Odlade rovfiskar som lax och regnbåge utfodras i dagsläget med fiskbaserat foder. Fiskolja är en mycket viktig ingrediens och dessutom en produkt som det kommer att bli brist på. Därför söker man nu efter alternativa källor som delvis kan ersätta fiskoljan i fodret. Exempel på sådana foderkällor är mikroalger, bakterier, svampar och växtoljor. Dessa bioaktiva ämnen är viktiga både för fiskens välbefinnande och för människans hälsa. Olika ämnen från växtriket och deras förmåga att påverka fiskens fettprofil har därför testats.
"Optimering av näringsbalansen i ekologisk ägg- och kycklingproduktion"
Lotta Waldenstedt (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från SLU.
E-post: lotta.waldenstedt@huv.slu.se
Musslor hälsa för höns.
Värphöns och slaktkycklingar har särskilda behov av aminosyran metionin. Brister riskerar t ex att leda till fjäderplockning och kannibalism. De flesta foderråvarorna har lågt innehåll av metionin i förhållande till djurens behov. I konventionell produktion löser man detta genom att tillsätta syntetiska aminosyror. Detta tillåter inte de ekologiska reglerna och här är man dessutom beroende av foderråvaror med högt innehåll av metionin. Det kan bli ett stort problem då kravet på 100% ekologiskt godkända råvaror träder i kraft 2012. Fram till dess är det tillåtet att använda 5% konventionella råvaror från jordbruket. Det är alltså tillåtet att använda fiskmjöl som metionirik källa, men det är en allmän uppfattning att världshavens fiskbestånd bör förbehållas människan så länge det inte rör sig om rena restprodukter. På sikt är det ingen hållbar lösning.
En potentiell proteinkälla med högt metionininnehåll är blåmusslor. Protein- och metionininnehållet är jämförbart med fiskmjöl. Musselodlingar har dessutom positiv inverkan på kustvattenmiljön genom deras unika förmåga att filtrera vatten och lagra näringsämnen. Stora mängder av det kväve och fosfor som härstammar från läckage från det kustnära jordbruket kan återföras genom musselodling.
Syftet med projektet var att studera nya foderråvaror med potential att kunna bli intressanta i ekologisk fågelproduktion. Resultaten visar att musselmjöl fungerar mycket bra som proteinfodermedel och kan jämföras med fiskmjöl till både värphöns och slaktkyckling. Eventuella effekter av musseltoxiner behöver dock utredas vidare.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius