"BMMA – förekomst och bioackumulering av ett nytt cyanobakterietoxin i vår miljö"
Birgitta Bergman (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Växtfysiologi, Stockholms universitet.
E-post: bergman@botan.su.se
Ett fåtal cyanobakterier (s k blågröna alger) producerar substanser som kan vara toxiska för både människor och djur – ett fenomen som blir uppenbart varje sommar i våra sjöar och hav. Det har visat sig att BMAA har möjlig koppling till nervdegenerativa sjukdomar som ALS (Alzheimer och Parkinson) och produceras av globalt spridda cyanobakterier.
Tidigare trodde man att BMAA bara producerades av kottepalmer på Guam. Nyligen har man dock visat att det produceras av en cyanobakterie som lever i kottepalmens rötter snarare än i själva växten. Men det har nu visat sig att cyanobakterier är mycket vanligt förekommande i jordar, vattendrag och hav och både evolutionär, ekologisk och medicinsk betydelse har uppmärksammats. Stigande temperaturer kan förväntas stimulera massförekomsten i t ex Östersjön. Därför är det viktigt att utreda förekomsten av BMAA i vår miljö och undersöka humana hälsorisker.
"Multivariat modellering av kontaminantdata från Östersjöns biota för att prediktera biomagnifikation av nya kemikalier"
Katrin Lundstedt-Enkel (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Ekotoxikologi, Uppsala universitet.
E-post: katrin.lundstedtenkel@ebc.uu.se
Varje år tas det prover i den svenska miljön för att analysera koncentrationen av olika miljögifter. Miljöövervakningen har visat att vissa miljögifter kan ha så låga koncentrationer i Östersjöns vatten att de inte ens kan detekteras, men trots det kan djur i havets näringsväv ha tusentals gånger högre halter. Denna ökning kallas biomagnifikation och kan räknas ut om man vet koncentrationen av ämnet i djurets föda. Frågan var om det är kemikaliernas olika egenskaper som leder till biomagnifikation. Projektidén var att miljöeffekternas egenskaper skulle kunna användas till att modellera biomagnifikationen.
Projektet arbetar med unika data, där djurens biologi spelar stor roll när det gäller miljögifter. Kemikaliernas fettlöslighet påverkar ämnenas upptag, men den slutliga koncentrationen bestäms också av djurens förmåga att göra sig av med ämnen.
Biomagnifikationsmodellen gör att man kan börja förstå underliggande processer. Modellen kan användas vid riskbedömning av ämnen, men den behöver utvidgas till fler djurarter och andra miljögiftsklasser.
"Effektvariabler på olika organisationsnivåer i kombination för att uppskatta och skilja på olika antropogena stressfaktorer"
Brita Sundelin (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.
E-post: brita.sundelin@itm.su.se
Miljötillståndet i Östersjön har försämrats de senaste decennierna. Många klassiska miljögifter har visserligen minskat, men nya problem har identifierats och en positiv trend har i vissa fall vänt. Biomarkörer på cellnivå är känsliga instrument för att upptäcka påverkan av miljögifter men ger otillräcklig information om konsekvenser för individ och population. Med tillgänglig metodik är det svårt att särskilja effekter av t ex miljögifter och syrebrist, vilket gör det svårt att uppskatta risker och besluta om lämpliga åtgärder.
Studien visar att biomarkörer bör användas i kombination för att mäta och identifiera specifik miljörelaterad stress. Resultaten antyder även att vitmärlan har en strategi för att överleva i den stress som varierande syrenivåer innebär, men exponeringen för miljögifter förändrade denna förmåga. Bättre kunskap om hur olika biomarkörer hos denna art svarar på en störning kan öka möjligheterna att tolka insamlade data inom övervakningen.
"SETAC Europé 19de årsmöte 31 maj-4 juni 2009 i Göteborg"
Göran Dave (projektledare)
Resultatsammanfattning från Göteborgs universitet.
E-post: goran.dave@dpes.gu.se
Det finns ca 10 miljoner flercelliga arter (växter och djur) på jorden, varav vi endast känner till en femtedel. Samtidigt finns det ca 10 miljoner kända kemiska ämnen, varav vi utnyttjar ca 50 tusen i olika produkter dagligen utan att vi känner till en bråkdel av dem. En av ekotoxikologins viktigaste uppgifter är att förstå hur olika arter påverkas både var för sig och i sitt samspel med naturen. Betydelsen av internationellt samarbete har därför blivit alltmer uppenbart i samband med luftburna föroreningars spridning och effekter.
Sverige har ofta gått i spetsen för miljöarbete genom att arrangera möten på politisk nivå. Genom SETACs konferenser erbjuds en bred plattform för internationellt erfarenhetsutbyte för att uppnå en hållbar utveckling inom området.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius