"Hälsoeffekter av bioaktiva peptider i mjölk"
Marie Paulsson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Livsmedelsteknik, Lunds universitet.
E-post: marie.paulsson@food.lth.se
Ett glas om dagen räddar magen.
Cancer är en av vår tids vanligaste dödsorsaker. Sjukdomen alstrar sju miljoner dödsfall varje år och innebär stora kostnader för samhället. Trots mångårig forskning är dödligheten inom flera cancerformer hög och behovet av nya behandlingsformer stort.
Alla celler i kroppen delar sig, även om det sker olika ofta i olika organ. Normalt är detta en strikt reglerad process, men vid cancer sätts regleringen ur spel och celldelningen sker ohämmat. Cancer initieras av skador på gener som styr normal celltillväxt och celldöd. Eftersom DNA-skador endast uppstår i celler under delning, innebär varje celldelning en liten risk för mutationer som kan leda till cancer.
En mängd studier har visat på hälsofrämjande effekter hos mjölk och mjölkprodukter, som bl a minskar risken för olika cancerformer. Mekanismerna bakom detta är inte klarlagda, men projektets hypotes är att svaret till viss del ligger i peptider, små bitar av proteiner, som visat sig ha positiv effekt på bl a immunförsvaret. Dessa s k bioaktiva peptider kan finnas fria i mjölken eller frigöras vid livsmedelsprocessning eller när ett protein bryts ner i magtarmkanalen.
Resultaten visar att bioaktiva peptider i mjölk minskar tillväxthastigheten hos tjocktarmscancerceller och normala tarmceller. Minskad tillväxthastighet innebär att cellen får mer tid att reparera skadat DNA, vilket i sin tur kan leda till minskad risk att drabbas av cancer. Skillnaderna är knappt märkbara över en eller två celldelningar, men kan ha stor betydelse över lång tid. Hälsosamma mat- och dryckesval dagligen kan avgöra hälsan under en livstid. Ett glas mjölk om dagen kan vara nog för att minska risken att drabbas av cancer.
"Faktorer som påverkar tillgänglighet av järn i fermenterade livsmedel"
Ann-Sofie Sandberg (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Kemi- och bioteknik, Chalmers tekniska högskola.
E-post: ann-sofie.sandberg@chalmers.se
Järnbrist är den absolut vanligaste näringsbristsjukdomen i världen, där barn och kvinnor i fertil ålder är särskilt utsatta. Ett bra sätt att förhindra järnbrist är att utveckla mat där järnets biotillgänglighet är optimal, d v s där järnet kan tas upp och utnyttjas i kroppen. Lämpliga livsmedel för detta ändamål kan vara grönsaker som innehåller mycket järn och andra nödvändiga näringsämnen. Nackdelen är att biotillgängligheten av järn är relativt låg.
Det har visat sig att fermentation (mjölksyrajäsning) av grönsaker ökar tillgängligheten av järn. Mjölsyrafermentationen gör även att andra komponenter bryts ner och dessutom producerar bakterierna egna ämnen som kan påverka järnupptaget i tarmen. Syftet med detta doktorandprojekt var därför att studera och utvärdera specifika faktorer i fermenterade grönsaker och utreda orsaken till förhöjd tillgänglighet av järn och mekanismerna bakom detta.
"Nya strategier för utveckling av livsmedel till glutenintoleranta"
Ann-Sofie Sandberg (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Kemi- och bioteknik, Chalmers tekniska högskola.
E-post: ann-sofie.sandberg@chalmers.se
Glutenintolerans, eller celiaki, är en vanlig autoimmunologisk sjukdom i Europa och Sverige. De vanligaste symptomen är viktminskning, magsmärtor och kronisk diarré. Allergin kännetecknas av kronisk inflammation av tunntarmens slemhinna som leder till mineral- och vitaminbrist. Symptomen uppenbarar sig när en person med genetisk predisposition äter glutenprotein från vete, råg eller korn. Eftersom kroppen inte kan bryta ner gluten till aminosyror, går glutenpeptider igenom slemhinnans väggar och aktiverar så småningom immunsystemets celler.
Så fort en glutenfri kost introduceras läker slemhinnan och symptomen försvinner, men denna kost måste följas livet ut. Det är ganska svårt att följa en glutenfri kost eftersom gluten finns i många olika livsmedelsprodukter, är ganska dyra och har kort hållbarhet. Det är därför av intresse att hitta nya sätt att göra glutenprotein mindre toxiska. I projektet har blockerande peptider i laboratorieförsök visat sig binda till gluten, överleva passagen genom mage och ge en viss immunmodulerande effekt.
"Betydelsen av kadmium för diabetes, komplikationer och benskörhetsfrakturer"
Ingvar Bergdahl (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Umeå universitet.
E-post: ingvar.bergdahl@envemed.umu.se
Alla människor får i sig en del kadmium. Den huvudsakliga källan är vanlig mat som rotfrukter, mjöl, ris och kött. Rökare är extra utsatta. Upptaget av kadmium i kroppen påverkas av järnstatus – om man har järnbrist tar kroppen upp mer kadmium i strävan att ta upp järn. Hur mycket kadmium man tar upp i kroppen avspeglas av kadmiumkoncentrationen i urin och blod.
De mest studerade hälsoeffekterna av kadmium är njurskador och benskörhet, men det finns även studier som tyder på andra hälsoeffekter. Det finns misstankar om ett samband med diabetes, men då dessa studier har gjorts på personer som redan hade diabetes är det oklart om kadmium bär skulden. Fortsatta studier bör antingen fokuseras på män eller användandet av urin i stället för blod.
"Antimykotikas förekomst och öde i miljön"
Mats Tysklind (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Kemometri, Umeå universitet.
E-post: mats.tysklind@chem.umu.se
Läkemedelssubstanser inom gruppen antimykotika används vid behandling av svampinfektioner. I Sverige används ca ett ton per år av dessa substanser inom sjukvården. Syftet med projektet var undersöka förekomst och halter av antimykotika i miljön med fokus på vatten och slam från kommunala avloppsreningsverk.
Vid framtida miljöriskbedömningar bör effekter studeras hos organismer i både vatten- och markmiljö som utsatts för slamgödsling eftersom slammet kommer att vara den dominerade vägen ut till miljön för dessa livsmedelssubstanser.
"Hälsosamma ingredienser från havtorn"
Patrick Adlercreutz (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Lunds universitet.
E-post: Patrick.Adlercreutz@biotek.lu.se
Satsa på havtorn.
Havtorn har länge använts som medicinalväxt. Delvis kan dess positiva hälsoeffekter förklaras av högt innehåll av fleromättade fetter, vitaminer och antioxidanter, men det är troligt att den också innehåller åtskilliga andra bioaktiva substanser. Då havtorn används i livsmedel är det viktigt att behålla de positiva effekterna under tillverkning och lagring. De fleromättade fetterna är av särskilt intresse då de är mycket känsliga för oxidation och de substanser som då bildas i många fall är skadliga.
Syftet med projektet var att studera innehåll av fetter, fettoxidansprodukter och antioxidanter vid olika skördetid och efter processning till färdiga livsmedelsprodukter. Till tidigare positiva hälsoeffekter har detta projekt lagt intressanta effekter beträffande bromsande av cancercellers tillväxt.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius