Miljöforskning Nummer #3 augusti 2010

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2010-06-22 08:53:40

Huvudinnehåll

Resultat av forskning
Skriv utSkriv ut

Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.

Redaktör: Margaretha Nordahl

Att söka det förflutnas färger

"Sydsvensk färgsättning från 1800-talet till modernismen"
Kerstin Barup (projektledare)
Resultatsammanfattning från Bebyggelsevård, Lunds universitet.
E-post: kerstin.barup@byggark.lth.se

Skilda epoker avspeglas i färgsättningen.

Genom valet av färger kan arkitekturen tydliggöras. Skilda epoker avspeglas i färgsättningen. Det går idag även att identifiera nationella, regionala och lokala skillnader i färgsättningen. För att få en fullständig upplevelse krävs att färgsättningen harmoniserar med arkitekturen från varje tidsperiod och varje geografiskt område. Detta har väglett ett doktorandprojekt vid Lunds universitet i syfte att fördjupa kunskapen om lokala variationer i exteriöra färgsättningar.

Steg ett i studien var att identifiera grupper av arkitektoniskt likvärdiga byggnader med bevarade färglager. Därefter har byggnadernas förhistorik dokumenterats genom färgsnittanalyser. Resultatet har bl a lett till frågan om det funnits lokal produktion av pigment och lokala färger som är helt bortglömda idag. Genomförandet av projektet har tydliggjort att det finns anledning att utföra undersökningar på grupper av bebyggelse för att fördjupa kunskapen om färgsättning och om den byggda miljöns lokala och regionala identitet.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning augusti 2010

Inledare

Marken vi ärvde Miljöforskning 3/2010. Några barfotakliv på daggvått gräs väcker varsamt en sömnig kropp till liv. Den taktila känslan rör något ursprungligt. Mötet mellan den b...

Tema

Mark – resurs med konflikter Hur påverkar olika markanvändning en hållbar utveckling både nationellt och internationellt? Det var frågan när Formas gav pengar till några starka forskarmiljöer i ... Markanvändning – en källa till konflikter? ”Timmer, tjära och beck” önskade sig Linné. Ungefär hundra år senare tyckte den amerikanske naturfilosofen Thoreau att varje samhälle skulle unna sig en skog, där in... Mångfunktionellt jordbruk Hur får vi ett mångfunktionellt jordbruk för mat, biologisk mångfald och ekosystemtjänster? Samtidigt som vi är kostnadseffektiva? Bör ekologiskt jordbruk koncentrer... Världens skogar under press Klimatförändringen påverkar redan världens skogar med fler skogsbränder och ökad förlust av biologisk mångfald som följd. Det konstaterades nyligen på Skogens egen v... Mark och makt Tillgången till mark och dess användning har i alla mänskliga samhällen genom tiderna utgjort en grund för maktrelationer. I det av Formas finansierade projektet ”Ma... Biobränsle i explosiv konflikt om resurser Vem har makten över marken? När den globala markanvändningen skiftar, kan det få oanade konsekvenser. Biobränsle produceras ibland på bekostnad av odling för mat. De... Framtidens flyktiga kolväten Flyktiga kolväten direkt från naturen bildar ozon. Men kommer ozonet att öka eller minska på grund av framtida utsläpp av flyktiga kolväten från skogar och grödor? F...

Intervjun

Styr mot miljömål och nya jobb på landsbygden Jordbruket har både positiva och negativa effekter på miljön. Och flera av regeringens miljökvalitetsmål hör till jordbruksdepartementets ansvarsområden. Jordbruksmi...

Övriga artiklar

Formas koordinerar nytt EU projekt: VISION RD4SD Vad vill grisar göra? Inget av systemen ekologisk och konventionell produktion har bättre djurhälsa än det andra. Men det finns en potential i ekologisk djurhållning som idag hämmas av vi... Underkastelsen visades i New York I maj nådde filmen Underkastelsen UNEP. Det är den högsta internationella nivån som hanterar kemikaliefrågor, och förhoppningen är nu att beslutsfattare ska förstå a... Optimal skötsel av tätortsnära skogar Trender i Nordisk forskning, miljöövervakning av grönytor i städer, skötsel av skogar för att främja fåglar samt upplevelsen av tätortsnära natur. Det var något av a... Småfåglar återhämtar sig inte Trots minskade utsläpp från två metallindustrier i norra Sverige påverkas ännu den svartvita flugsnapparen. Det visar en doktorsavhandling vid Umeå universitet. Forskning om jordbrukets växthusgaser I Nya Zeeland står jordbruket för ungefär 50 procent av utsläppen av växthusgaser. Där hölls våren 2010 ett möte för en ny internationell forskarallians som ska koor... Helhetsgrepp om häst och ryttare Hästens välfärd och ryttarens säkerhet blir den röda tråden genom hela programmet när ISES 2010, 6th International Equitation Science Conference, arrangeras för sjät... Skogsforskningen kan ta för sig mer i världen SLU:s skogsfakultet arrangerade i maj konferensen Forskningens utmaningar och möjligheter för fakultetens egen personal – och en avslutande paneldiskussion med inbju... Marin miljöforskning – hur kommer den till nytta? Forskare och avnämare ställer inte samma frågor. Det är en skevhet som måste hanteras. Avnämare har begränsad tid att inhämta kunskaper, och forskare har begränsad t... Fritidsbåtar sprider gift i Östersjön Trots förbud mot flera giftiga ämnen i båtbottenfärger samlas höga halter av gifter i de uppsamlingsbassänger som finns under båttvättar. Giftalgers framgång kan bero på stulna kloroplaster Alger av släktet Dinophysis är mest kända för att bilda giftiga algblomningar. Enligt de senaste rönen kan de stjäla kloroplaster från andra organismer. Dessa result...

Notiser

Formas beviljar 38+30+15 miljoner kronor Formas forskarråd har beslutat att bevilja: 38 miljoner till forskning om hållbar renovering, bland annat om hur kulturhistoriska, arkitektoniska och sociala värd... Tre nyfödda snöleoparder På Nordens Ark föddes i maj tre snöleopardungar. Som nyfödda är de blinda och hjälplösa, men runt midsommar börjar ungarna ge sig ut från lyan. I vilt tillstånd, ä... Genväg till globala nätverk för svenska miljöforskare Nu ska svenska forskare snabbkopplas till internationella nätverk och forsknings - program för hållbar utveckling. Det sker genom ett nytt sekretariat som Kungliga V... Samhällsvetenskap om hållbarhet bör förnyas Svensk samhällsvetenskaplig forskning inom hållbar utveckling har ökat sin externfinansiering fyrfalt de senaste tio åren. Men för att tillvarata forskningens fulla ... Nanoteknik kan ge snabbare datorer Om tio år kan kiseltransistorerna i våra datorer vara utbytta mot transistorer av kolnanotuber. Det hoppas forskare vid Göteborgs universitet, som utvecklat en metod... Formas utvärderar Fiskeriverket Ill: Fiskeriverket. Formas har fått i uppdrag av Jordbruksdepartementet att analysera och utvärdera den forsknings- och kunskapsförsörjande verksamheten inom Fisk... Världsvattenveckan 20 år Foto: SIWI. Den 5–11 september 2010 firar världsvattenveckan jubileum. SIWI, Stockholm International Water Institute, välkomnar då över 2 000 personer till Älvsjö... ForskarFredag den 24/9

Resultat av forskning

Små barns hälsa i fokus Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Du blir vad du äter Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Kampen om maten Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Hur mår Östersjön? Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Tålighet bortom gränserna Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Att söka det förflutnas färger Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.
5
MOST READ
articles from this
and past issues
1.Aralsjöns öde ändrar klimatet 2.Genetik för djur och människor 3.Övergödning, fiske och gifter hotar Östersjön 4.Räcker skogen för snabbt växande ekonomier? 5.En vit plats på Jorden

Vidare länkar

Sidfot