Det här sade Johan Beck-Friis, Sveriges Veterinärförbund, vid ett seminarium om ekologisk djurhållning på SLU i Uppsala den 25 maj.
Vad vill grisar göra? Frågan ställdes av Anna Wallenbeck, SLU. Jo, de vill vara tillsammans med andra grisar, och de vill böka, beta och äta. Suggor vill också bygga bo och grisa ostört. I ekologisk produktion är det ett mål att grisarna ska få utföra dessa naturliga beteenden. Men hur mår ”konventionella” grisar egentligen i ekologisk produktion?
– Avelsmaterialet som används är idag konventionellt, och konventionella grisar är inte avlade för att röra sig ute och får därför ledskador. Inget av systemet är hållbart idag, men det är bra med flera system som kan lösa olika problem, sade Anna Wallenbeck.
Lotta Berg, SLU, gick igenom produktion av slaktkyckling och ägg. Det finns stora likheter när det gäller frigående konventionella höns och de ekologiska. Skötseln är viktigare för djurens välfärd än systemet, sa hon. För ekohönsen kan det bli problem med fodret eftersom det inte får innehålla syntetiska aminosyror.
Nötkreatur
När det gäller nötkreatur finns det både starka och svaga sidor hos den ekologiska produktionen. Troligen är djurvälfärden något bättre i ekologisk produktion, men variationen är stor mellan olika besättningar oavsett produktionssystem, sade Charlotte Sandgren, Svensk Mjölk. Nils Fall, SLU, bekräftade att skillnaderna mellan produktionssystemen är marginella. Men den ekologiska rörelsen kan spela roll som lokomotiv för att hålla frågorna varma, sa han.
Helena Röcklinsberg, Lunds universitet, pekade på respekten för det enskilda djuret.
– Idealet är att de artspecifika behoven kan tillgodoses, sade hon. Men var går gränsen när vi avviker för mycket från idealet? Vi måste kunna försvara och motivera det vi gör.
En webbsändning från seminariet finns på SLU:s webbplats.
Författare
:
Birgitta Johansson
Formas