Idag bor 84 procent av Sveriges befolkning i tätorter, och den demografiska trenden visar på fortsatt inflyttning till större städer. Den natur som är kvar råkar ut för ett högt exploateringstryck på grund av ökad infrastruktur och fler bostäder.
Mer än hälften av alla besök i svenska skogar sker i de tätortsnära skogarna. Studier visar att den allra vanligaste orsaken till att vistas i naturen är att hitta lugn och ro, men på god andra plats kommer att uppleva vilda djur och växter. Sådana rön presenterades under ett seminarium vid Institutionen för växt- och miljövetenskap våren 2010. De dryga 50 deltagarna på workshopen var till största delen kommunrepresentanter, vilket bidrog till intensiva diskussioner. Även forskare, myndigheter och skogssällskap fanns representerade.
För fåglar och människor
Experimentella undersökningar av fågellivet i tätortsnära natur visar på en negativ påverkan när buskar röjs i stor skala. Människor trivs generellt i ett något mera öppet skogslandskap, och det finns således en potentiell konflikt mellan människors och fåglars preferenser.
Däremot visade samma studier att småskaliga buskröjningar inte påverkade fågellivet nämnvärt. Studier nära tre tätorter i Västra Götaland visar på att fåglar bidrar starkt till att hålla nere populationerna av småkryp och att de potentiellt även kan hålla tillbaka insektsangrepp på lövträd.
I samma försöksskogar har en kulturgeograf gjort attitydundersökningar som tyder på att det viktigaste för en naturvistelse är sinnliga intryck snarare än den upplevda biologiska mångfalden.
Kreativt
Andra studier visar att det är större skillnad på hur människor i olika åldrar upplever naturvärden än på hur människor med olika utbildning gör det.
En SLU-forskare visade på kreativa möjligheter att arbeta med unga skogsplanteringar för att höja upplevelsevärdena i dessa. Deltagarna i seminariet fick också en presentation av utvecklingsprojektet tätortsNILS som syftar till att i ett långsiktigt perspektiv övervaka förändringar av kvaliteter av grönytor i Sverige.
Författare
:
Marcus Hedblom
är gästforskare
Erik Heyman
är doktorand
Bengt Gunnarsson
är docent och projektledare vid Institutionen för växt- och miljövetenskap, Göteborgs universitet