Miljöforskning 3/2010.
Några barfotakliv på daggvått gräs väcker varsamt en sömnig kropp till liv. Den taktila känslan rör något ursprungligt. Mötet mellan den bara foten och gräset är en upplevelse som jag delar med människor i många tider. Ska vi verkligen bygga ut altanen? Att stå i en regnskog väcker en ännu bredare känsla av ursprung till liv. Här överväldigas man av alla ljud samtidigt som spelet mellan otaliga skuggor och ljusglimtar trollbinder. Ett inferno av signaler som gör det svårt att hålla rätt på var man själv börjar eller slutar. Vi människor hör ihop med regnskogen, vars förutsättningar ger ramar för vårt liv på jorden. Ändå avverkas regnskog och annan skog i snabb takt. Världens skogar står under press och med dem den biologiska mångfalden. Drygt en och en halv miljarder människor lever direkt beroende av skogen som livsmiljö och skogens produkter i vid bemärkelse.
Skimrande sädesfält böljar i vinden vid sidan av bilvägen, där vi susar förbi i hög hastighet. Stora delar av det svenska landskapet har asfalterats den senaste trettio åren. Motorvägar brer ut sig där vi kunde ha odlat grödor eller bevarat markerna orörda för rekreation i dag och för senare generationer att ta över. I Sverige finns gott om mark för varje människa men diskussionerna är livliga vid varje nytt vägbygge, framför allt i tätorternas närhet. I andra delar av världen är mark, speciellt odlingsbar mark, en bristvara. Världens befolkning växer, medan odlingsbar mark minskar och städer breder ut sig med hårdbeläggning av gammal jordbruks- eller skogsbruksmark.
Om marken, som vi ärvde av generationer människor före oss, och som vi ska ge vidare till våra arvtagare, handlar detta nummer av Miljöforskning. Även om vi enligt vårt nuvarande samhällssystem lagligt ”äger” en bit mark, så ingår den marken i ett större system på både bredden och längden. På bredden så till vida att all mark ingår i ett ekosystem som påverkar och påverkas av vad vi gör med just vår del. På längden så till vida att det, som människor tidigare gjort med marken, påverkar vår tids möjligheter att använda marken på samma sätt, som vår tids användning sätter gränser för framtida användning.
De som har makt över marken kan exploatera den och göra stora vinster. De som ingen mark har svälter eller flyr till städernas slumområden. Kanske används den mark, där de skulle ha hämtat sin mat, till att göra bioenergi för de rika i världen. Flera artiklar i detta nummer tar upp frågan om makt och mark.
Ekologisk produktion och konsumtion gynnar det traditionella jordbruket att få fram nya miljövänliga metoder, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson i intervjun på sidan 4!
Ha en skön sommar och njut av marken vi ärvde!