Att berätta om Balcofish i Miljöforsknings EU-nummer passar alldeles utmärkt, eftersom vi fick europeiska BONUS-pengar förra året. Vi är sju olika laboratorier i Sverige, Danmark och Tyskland, som arbetar tillsammans, säger projektledarenLars Förlin, som är professor vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet.
– Vi hoppas att resultatet från projektet på sikt ska kunna användas för att förbättra miljön i Östersjön, tillägger Joakim Larsson, docent i fysiologi vid Sahlgrenska Akademin vid samma universitet.
Med sikte på tånglaken
För studierna har man speciellt valt ut tånglaken, som vid det här laget borde vara van vid uppmärksamhet. Forskare har under många år haft just denna art som en av sina favoriter när det gäller miljöövervakning av kustområden.
– Tånglaken är speciellt intressant, eftersom honan inte lägger rom, utan föder levande ungar. Det gör att vi kan få ett bra mått på fortplantningsframgången hos varje enskild honfisk. Dessutom finns tånglaken längs stora delar av Sveriges kust och är relativt stationär, förklarar Lars Förlin.
Att tånglaken är ganska stationär är en fördel för forskningen. För om fisken inte mår bra, kan man då veta att det beror på någon påverkan i området där den fångats. Till exempel kan det vara ett utsläpp från en viss punktkälla.
För att veta hur fysiologin hos en frisk och välmående tånglake ser ut, fångas fiskar regelbundet vid så rena platser som möjligt i Fjällbacka och Östergötland (Kvädöfjärden). Flera studier i förorenade områden har vittnat om att tånglaken kan ha dålig hälsa. Bland annat har man funnit DNA-skador och missbildningar hos tånglakens yngel.
Fortplantning
För inte så länge sedan upptäckte Larsson och Förlin att tånglakebeståndet utanför utsläppstuben från en pappersmassefabrik i Småland fått en skev könskvot. Det föddes betydligt fler hannar än honor.
I Balcofish studerar de bland annat hur bra tånglakarna är på att reproducera sig, i relation till hur mycket de utsätts för olika miljögifter.
Mer eller mindre aktiva gener. Mikroarray- analyser används oftast för att studera hur aktiva olika gener är i en viss individ eller vävnad, men man kan också använda dem för att studera genetisk variation, till exempel mellan populationer från områden i Östersjön som drabbas av olika slags föroreningar. Bilden visar en liten del av en mikroarray-analys på fisk utförd på Geniom, som är en ultraflexibel mikroarray-robot. Intensiteten i varje prick avslöjar hur aktiv en viss, specifik gen är i fisken. Tekniken klarar att göra globala analyser av tusentals gener samtidigt, vilka sedan kan bidra till att utreda sambandet mellan exponering för miljögifter och biologiska effekter hos fisken. Foto: Lina Gunnarsson
– Vi försöker också koppla fiskarnas genuttryck till fortplantningsförmågan, förtydligar Joakim Larsson.
Mikroarrayer
Förlins och Larssons tånglakestudier finansieras av Formas, EU och Naturvårdsverket. En viktig del är att utveckla mikroarray-analyser i övervakning av vilda fiskpopulationer. På svenska heter det mikromatris, men det brukar visst ingen säga…
I en och samma analys kan man studera mer än 10 000 gener samtidigt. Man stoppar in ett chip av ett frimärkes storlek i en avancerad analysapparat. På chipet finns alla gensekvenser med, som man vill studera. Och till chipet sätter man sedan det fiskprov som ska analyseras.
– Förenklat uttryckt får vi på det här sättet reda på vilka gener som är påkopplade och vilka gener som inte är det, säger Lars Förlin. Detta kan i sin tur ge oss information om vilka fysiologiska processer som är påverkade, och kanske också vilken typ av kemikalier fisken har blivit utsatt för.
– Man kan säga att vi fiskar med ett mycket stort nät efter information om hur gifter i miljön påverkar fisk, säger Joakim Larsson. En förutsättning för att kunna fiska med detta nät är att vi måste känna till hur en stor del av det genetiska materialet ser ut.
Människan har vi ganska bra koll på, liksom mus, råtta, bakterier och en del andra arter.
– Men tånglakens gener visste vi tidigare väldigt lite om, och därför har vi nu sekvenserat en stor andel av deras gener, säger Joakim Larsson.
Resultat på g?
De båda forskarna har många projekt på gång samtidigt, en del var för sig och andra gemensamma. Nyligen avrapporterade de ett projekt som fått stöd från både Formas och Mistra och som hette Läkemedel i miljön – utveckling av biologiska fingeravtryck. Och i ett annat nystartat Formasprojekt kommer Joakim Larssons grupp att studera möss för att se hur hormonstörande ämnen påverkar ägg- och spermietransporten.
Lars Förlin och Joakim Larsson lovar att ganska snart publicera rön hur tånglakens gener ser ut och om hur den utvecklade mikroarray- metodiken fungerar. Men de andra resultaten, om kopplingen mellan miljögifter, genuttryck och fiskens väl och ve, kommer att dröja ytterligare ett tag.