Miljöforskning Nummer #3-4 augusti 2009

De komplexa hoten mot Östersjön utgör en utmaning för vetenskapen och det politiska beslutsfattandet. Hur kan man egentligen komma till rätta med miljöproblemen i Östersjön?

Genom en kombination av samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga perspektiv vill forskarna i projektet RISKGOV analysera strukturer och processer för förvaltning av miljörisker kring Östersjön. Ett av projektets huvudmål är också att föreslå förbättringar, för att i förlängningen minska riskerna.

Trots flera decenniers ansträngningar av aktörer på såväl lokal, som nationell, internationell och regional nivå, är miljöproblemen i och kring Östersjön fortfarande betydande.

Förenade krafter

Som skydd för Östersjöområdets marina miljö, inrättades Helsingforskonventionen (som omfattar alla strandstater och trädde i kraft 1980), och Helsingforskommissionen, Helcom, som ska övervaka att konventionen följs samt driva det praktiska arbetet. Med några få ljuspunkter (exempelvis minskade halter av DDT och PCBer) som undantag är dock Östersjön fortfarande ett hav som karaktäriseras av stora miljöproblem och allvariga miljörisker. Såväl den allmänna opinionen som politiker och forskare är överens om att krafttag måste till för att rädda Östersjön, men frågan är med vilka medel detta ska göras. Säkert är att det krävs insatser och engagemang från en rad olika aktörer på många olika nivåer.

Med avstamp i bland annat Helcoms Baltic Sea Action Plan betonar forskarna i projektet RISKGOV att det behövs en integrerad ekosystembaserad förvaltning och nya former av hantering, governance, som går utöver de traditionella politiska beslutsvägarna och inkluderar flera nivåer och olika typer av aktörer. Här understryks också behovet av samverkan mellan vetenskap och beslutsfattande.

Fem miljörisker jämförs

Diskussioner om ekosystembaserad förvaltning av Östersjön har förts under en tid, men har ännu inte införts. Målet med RISKGOV är mot denna bakgrund att öka förståelsen för de strukturer och processer som formar hanteringen av miljörisker och att föreslå förbättringar för desamma.

Detta mål ska uppnås genom en jämförande fallstudie av fem strategiskt utvalda miljörisker i Östersjön: övergödning, överfiske, minskad biologisk mångfald, farliga kemikalier och marina transporter. De fem riskerna har valts mot bakgrund av att de dels var och en spelar en stor roll för hur Östersjön mår, dels representerar olika typer av miljörisker.

Förvaltning, risk och kommunikation

De olika fallen analyseras utifrån tre övergripande frågegrupperingar:

1. Förvaltningsstruktur och reglering
2. Riskbedömning och Riskhantering
3. Kommunikation mellan aktörer.

Projektet inkluderar frågor om riskernas bedömning och förvaltning samt kring orsaker, konsekvenser och möjliga åtgärder. Till skillnad från många andra studier, fokuserar RISKGOV på kollektiv hantering av storskaliga miljörisker på mellanstatlig och internationell nivå i Östersjöområdet.

Teoretiskt utgår projektet från begreppet governance som beskriver strukturer och processer för kollektivt beslutsfattande som involverar såväl statliga som icke-statliga aktörer, samt aktörer på olika nivåer (lokal, regional, nationell, internationell). Begreppet har på senare tid allt oftare använts just i samband med beslutsfattande kring miljöfrågor (Environmental Governance).

Forskarna i RISKGOV-projektet anser dock att dessa samhällsvetenskapliga begrepp bör kombineras med den mer naturvetenskapliga ekosystemförvaltningsansatsen (Ecosystem Approach to Management) för att nå bästa resultat. Hur risker gestaltas och kommuniceras påverkar också aktörernas uppfattning om vad som utgör orsaker och eventuella lösningar, samt också graden av deltagande och engagemang. Mot denna bakgrund är även riskkommunikation ett viktigt begrepp i projektets analyser av hur miljörisker förvaltas.

• Tipsa en vän
• Gilla
• Pusha Delicious Digg

Nummer

Konferenser