Kemikalier i miljön, klimatavtal, klimatneutral energi, havens försurning, biologisk mångfald… listan kan göras lång över de områden, där akuta internationella lösningar är nödvändiga. Och detta just när Sverige är ordförande i EU. Under Sveriges ledning kommer flera av dessa problemområden att diskuteras på hög politisk nivå. Forskning, till stor del stödd från Formas, har bidragit med kunskap som kan utgöra bas för politiska beslut. Information om forskningsresultat har lyft allmänhetens medvetenhet om vilka risker vi har att göra med och passa sig den politiker, som inte tar detta på allvar. I detta nummer av Miljöforskning medverkar några av de viktigaste forskarna på miljöområdet.
Att bevara arters nytta och egenvärde i ett fungerande ekologiskt system är ett av de globala problem, som FN arbetar med. EU:s mål om att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010 kommer inte att nås.
EU har nyligen efter många års arbete antagit lagen om kemikaliehantering REACH. Men arbetet är inte klart i och med detta. Lagen missar nanoteknologin, den föreskrivna testningen är otillräcklig och 70000 industrikemikalier saknar grundläggande data om sin giftighet. Samtidigt hittar forskare miljögifter som beter sig likt målsökande robotar på väg mot specifika typer av celler.
I ett europeiskt forskarnätverk kring Östersjön studeras fisk och miljögifter. Hur ekologin och fiskens arvsanlag påverkas av miljögifter vill man ta reda på. Genom analyser av genförändringar kan vi förstå hur marina arter har lyckats erövra Europas största innanhav. Med den kunskapen kan prognoser göras om hur klimatförändringar kan komma att påverka havens organismer.
Ett mycket definitivt hot är den pågående försurningen av haven. Andra nätverk studerar hur Östersjön ska få en hållbar förvaltning - inte minst med tanke på näringsämnen i tillrinnande vatten.
EU har tagit på sig rollen som en global ledare för att hitta lösningar på klimatkrisen. I det europeiska forskarnätverket Global Governance forskas om samhällets styrformer för att åstadkomma positiva miljöförändringar och hållbar utveckling. Den globala uppvärmningen är som starkast i norra delen av klotet. Det är där Sverige ligger, åtminstone en del av landet. Den sällan tinande tjälen, permafrosten, har minskat. År 2050 finns kanske ingen permafrost kvar i de låglänta områdena i norra Sverige. Då ökar utsläppen av växthusgaser.
EU mobiliserar med forskning för att förstå miljöhoten. ERAnet är nätverk, där forskare från många länder slår sina kloka huvuden ihop. Formas är aktivt i flera av dessa.