”Hälsosammare livsmedel med biologisk berikning – naturligt förhöjt folatinnehåll genom biopressning”
Thomas Andlid (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Livsmedelskunskap, CTH.
E-post: andlid@chalmers.se
B-vitaminet folat (folsyra) före och under de första veckorna av graviditeten minskar risken för neuralrörelsedefekter som ryggmärgsbråck. Ett högt intag har också visat sig bidra till att sänka homocysteinnivån i blodet. Förhöjda nivåer anses vara en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och Alzheimers sjukdom. Det är dock svårt att inta tillräckliga mängder folat via födan, varför nya strategier att öka intaget bör utvecklas. I flera länder har obligatorisk berikning av mjöl med syntetiskt framställd folsyra införts. Svenska Livsmedelsverket har dock beslutat att inte införa berikning, utan i stället försöka främja konsumtionen av naturligt folatrika livsmedel och öka informationen till kvinnor i fertil ålder.
Bra jäst gör brödet bäst.
Projektet har syftat till att undersöka om och hur jäst kan användas för att öka det naturliga folatinnehållet i jäst (sk biologisk berikning). Till skillnad från däggdjur, som måste tillgodose alla sina folatbehov via födan, tillverkar jäst folat själv - en egenskap som skulle kunna utnyttjas i högre grad. Därför har olika jästarters folatinnehåll bestämts och studier av påverkan av odlingsförhållanden på folatnivå utförts. Resultaten kan vara till nytta för framställning av livsmedel med höga halter av naturligt fosfat. Ur biologisk synvinkel är resultaten dessutom intressanta eftersom de kan bidra till en ökad förståelse för folatmetabolismen.
”Säkra livsmedel på nytt sätt - in situ repression av mikrobiell virulens”
Peter Rådström (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Kemicentrum, Lunds universitet.
E-post: peter.radstrom@tmb.lth.se
Årligen inträffar ett stort antal sjukdomsfall hos människa på grund av livsmedel nedsmittade av mikroorganismer. Livsmedelsverket uppskattar att 500 000 drabbas i Sverige varje år, vilket uppskattas till en samhällskostnad på minst en miljard kronor. För att förhindra och förutse förekomst av sjukdomsalstrande mikroorganismer i livsmedel krävs att nya strategier tillämpas.
Den nya molekylärbilogin, som baseras på organismens hela arvsmassa, innebär att vår kunskap om mikroorganismernas förmåga att framkalla sjukdom fått ett genombrott. Denna vetskap kan i framtiden användas för att förbättra kvantitativa mikrobiella riskanalyser och formulera livsmedel som dämpar mokroorganismernas förmåga att framkalla matförgiftning. Säkerheten hos livsmedel kan därmed styras på ett helt annat sätt än tidigare.
Traditionellt utvärderas risken för matförgiftning utifrån förekomst och nivåer av sjukdomsalstrande mikroorganismer. Det är dock inte av organismerna som sådana som vi blir sjuka, utan deras förmåga att bilda skadliga ämnen och infektera och undgå vårt immunförsvar, dvs deras virulensfaktorer och virulensmekanismer. På senare tid har forskningen visat att virulensen snabbt kan förändras och spridas vidare till vitt skilda arter. Därför bör man vara försiktig med att anta att en viss typ av virulens är kopplad till en viss art. Det är således otillräckligt att enbart analysera förekomst av vissa arter i livsmedel utan att komplettera detta med virulensanalyser. Dessutom påverkas graden av virulens av mikroorganismens livsmedelsomgivning.
”Nya och förbättrade metoder för påvisning av födoämnesburna virus”
Jonas Blomberg (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet.
E-post: jonas.blomberg@medsci.uu.se
Födoämnesburen smitta är ett stort problem. Syftet med projektet var därför att skapa rationella och känsliga metoder för att påvisa sådana virus. Tanken var också att skapa metoder som är speciellt lämpade för påvisning av födoämnesanalyser i stora volymer av prov.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius