"Relationer mellan entreprenörskap, fastighetsförvaltning och stadsbebyggelse som stödjer bärkraftig utveckling”
Gabriella Olshammar (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Kulturvård, Göteborgs universitet.
E-post: gabriella.olshammar@icug.gu.se
Det finns en uttalad politisk vilja att underlätta för integration för invandrare i det svenska samhället, vilket bl a yttrar sig i ett intresse för att de tar plats i arbetslivet som egenföretagare. I sammanhanget omnämns dock sällan byggnader och lokaler och det faktum att företaget måste vara någonstans. Frågor om var, vilken typ av lokal och hur företagen bemöts från hyresvärdar utreds inte närmare.
Projektets syfte var att undersöka stadsbebyggelsens betydelse för invandrares möjligheter att vara småföretagare och därmed bli mer integrerade i det svenska arbetslivet. Uppgiften kom att avgränsas till att undersöka hur några aktörer utformat sitt stöd till entreprenörskap respektive integration. Det centrala resultatet är att det finns en likhet mellan å ena sidan de sociala projekten och verksamheterna för att skapa integration och entreprenörskap och å andra sidan fastighetsförvaltning och företagsamhet. Båda är verksamheter där en ökad professionalisering medfört en viss stereotypifiering av dem man stöder i sitt arbete. Forskningen visar att stödjande verksamheter i allmänhet utgår från snäva normer om hur det lyckade småföretaget ska fungera, hur den integrerade invandraren ska vara och hurdana behov som lokalhyresgäster har. Projekt och verksamheter erbjuder likadana lösningar till alla som definierats av givarna av stödet och inte bygger på den kompetensen för mottagarna för stödet innehar. Samtidigt påvisas alternativ där generativa företagarmiljöer vuxit fram spontant utan några stödjande verksamheter eller projekt. Ett stort utbud av lokaler med skilda status och hyresnivå är en potential att förlita sig på i minst lika hög grad som stödverksamheter och specifikt riktade projekt.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius