Miljöforskning Nummer #3-4 augusti 2009

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2009-06-25 09:26:34

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut

Skogskanter påverkar mångfald

Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 3-4/2009

Skogskanter är mycket vanliga i våra nordliga svenska skogar och kan därför ha stora effekter på biologisk mångfald. Kanternas egenskaper skiljer sig mycket åt, något som både skogsbruk och naturvård måste ta hänsyn till. Ulrika Janson vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, har i sin avhandling använt infraröda flygbilder för att studera kanter mellan skog och hyggen, ungskog, myrar och vägar.

– Arter som är känsliga för starkt ljus, uttorkning och sönderblåsning av vind har det särskilt svårt i starkt brukade landskap, berättar hon.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning augusti 2009

Inledare

Europa och tjuren DET VAR EN GÅNG EN VACKER FLICKA som blev bortrövad av en gud förklädd till tjur. Så börjar sagan om Europa och tjuren. I dag kan samma rubrik leda tankarna till en ...

Temaartiklar

EU möter miljöhot med kunskap Kemikalier i miljön, klimatavtal, klimatneutral energi, havens försurning, biologisk mångfald… listan kan göras lång över de områden, där akuta internationella lös... Formas och EU-ordförandeskapet Under den tid då Sverige är ordförandeland i EU ansvarar landet för att ta initiativ i en rad frågor och att stå som värd för en mängd konferenser. Många av dessa be... ERA-net sätter fart på europeisk forskning ERA-net kan ses som ett växthus för europeisk forskning med kopplingar till EU-Kommissionen. Formas är medlem i ett drygt tiotal Era-net och har för flera av dessa v... Bevara arternas nytta och egenvärde Det räcker inte med att skydda en viss blomma, fågel eller ängsmark. Det måste till ett fungerande ekologiskt och socialt system som gör det. Därför är det högaktuel... Kristianstads vattenrike Inte bara Lars Berg tycker att Kristianstads vattenrike är ett intressant föredöme när det gäller helhetssyn i naturvården. UNESCO klassade vattenriket som Sveriges ... Forskarutbyte med öst Samarbete med forskare inom EU innebär förstås samarbete med forskare i det forna Östeuropa, såväl med EU-medlemmar som med Ryssland. Leif Norrgren, professor vid Sv... Tånglakens gensvar Lars Förlin och Joakim Larsson har samarbetat i över tio år inom olika projekt, med fisk och miljögifter som gemensam nämnare. I ett av deras senaste projekt, Balcof... REACH missar nano! EU:s nya kemikalielagstiftning, REACH, behöver redan uppdateras. Dess krav på information om substans och produktionsvolym missar många nanomaterial, som tillverkas ... Räcker REACH? Flera undersökningar har visat att en stor andel av de cirka 70 000 industrikemikalierna, som finns på den Europeiska marknaden saknar grundläggande data om sin gift... Efter REACH: Vad gör vi nu? Trots EU:s nya kemikalielagstiftning kan det i vissa fall bli svårt att göra högkvalitativa och verklighetsförankrade riskbedömningar. Det finns en rad problem, som ... Fjärrstyrd kamera och genteknik avslöjar djupens öde Kunskapen om våra marina miljöer ligger decennier efter – men nu spurtar forskarna. Satsningarna på marin forskning är just nu stora. Nya tekniker för att utforska l... Får Östersjön en hållbar förvaltning? Övergödning, minskad biologisk mångfald, överfiske, giftiga kemikalier, miljöfarliga transporter: Östersjön är utan tvivel ett miljömässigt sårbart område som hotas ... Modeller för Östersjöns hälsa Baltic Nest Institute beskriver flödet av näringsämnen i Östersjöns avrinningsområde och gör modeller för effekterna i havet. Internationella havsmiljömål sätts med ... Klimatneutral bioenergi En fjärdedel av den energi som årligen används i Sverige kommer från bioenergi. Merparten kommer från skogsbruket. Åkergrödor, liksom förädlade biobränslen från skog... Nya styrformer i miljöpolitiken Samhället har idag tre dominerande styrformer: lagstiftning, marknadsstyrning och nätverksstyrning. Dessa märks särskilt inom miljöpolitiken. – Det sista innebär ett... Permafrostens vara eller icke vara Permafrost är ett hett ämne. En fjärdedel av marken på norra halvklotet är ständigt frusen. Områden såväl med som utan infrastruktur påverkas, när permafrosten börja...

Intervjun

Stadsrådsberedningens GD: Globalt samarbete i medvind Den mest komplexa materia som mänskligheten har förhandlat om. Så beskriver Lars Erik Liljelund, GD i Stadsrådsberedningen med ansvar för samordning av frågor som rö...

Övriga artiklar

Frågeställning blir utgångspunkt Från och med i år bereds inkomna forskningsansökningar i den beredningsgrupp där frågeställningen har sin utgångspunkt, istället för inom en ämnesspecifik berednings... Kloka torskar och sjuka hav eller Torsk i Soppan Formas satsar på Vetenskapsteater. Pjäsen Torsk i soppan ger en faktaspäckad, rolig och skrämmande bild av vad som sker i havet. Under föreställningen blir man bekan... Lyckat på Vetenskapsfestivalen Staden, KliMATfrågan och VetenSkapelsen var några av Formas inslag under den årliga Vetenskapsfestivalen i Göteborg i maj. Festivalen drog över 100 000 besökare, öve... Solen i centrum på klimatseminarium Växthusgaserna är boven i dramat, enligt IPCC. Men även solen, partiklar och moln kan eventuellt spela viktiga roller för klimatförändringarna. Denna fråga behandlad... Etik i stadsplanering – finns den? Åtminstone finns det en bok som heter Etik i stadsplanering. Den kom ut på Studentlitteratur 2009 och är ett resultat av det Formasstödda projektet Ny urbanism – eti... Akvariefiskar förklarar rovfiskkollaps Högre dödlighet leder till färre individer i en population. Så säger vedertagen ekologisk teori. Men forskare vid Umeå universitet visar i en experimentell studie på... Medelålders män har många utländska partners Manliga forskare har generellt fler internationella forskningspartners än kvinnor, och män i övre medelåldern har fler partners än yngre män. Dock lägger män och kvi... Humlor söker rufsiga miljöer Om vi vill ha kvar humlor och bin i stan, måste vi ha fler parker – inte för prydliga – och planera växtligheten bättre. Det visar Karin Ahrné i en doktorsavhandling... Myggskelett berättar fiskens historia Tofsmyggans käkben är mikroskopiskt litet. Men i händerna på forskarna vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, blir myggbenen en tidsmaskin som kartlägg... Molnen kan spå klimat Molnens egenskaper kan vara en nyckel till att förutspå klimatförändringar. Det har forskning vid Göteborgs universitet visat genom att tillämpa mätteknik på ett nyt... Ny båtbottenfärg mot havstulpaner Forskare vid Göteborgs universitet har i samverkan med Kemikalieinspektionen och färgtillverkare utvecklat en ny, miljöinriktad båtbottenfärg som till nästan hundra ... Mer internationellt samarbete och tvärvetenskap! Hög relevans och stor potential, som kan bidra till en hållbar utveckling av jordbruket. Så tyckte de nordiska forskare och praktiker, vilka utvärderat den del av SL... Rörflen kan försörja 30 000 villor i Västerbotten Gräset rörflen är en av de lämpligaste energigrödorna för norrländskt jordbruk. Enbart i Västerbotten finns 30 000 hektar åker som skulle kunna besås med denna gröda... Blåbärsriset minskar efter skogsgödsling Ökad kvävetillgång, efter till exempel gödsling, påverkar skogsvegetationens sammansättning kraftigt. Blåbärsris och husmossa minskar i utbredning, medan gräset krus... Krillens biologiska ficklampa Mysteriet med hur vissa marina djurarter kan lysa har kommit ett litet steg närmare sin lösning. Forskare vid Göteborgs universitet har upptäckt att det självlysande... Valolja i kålväxter, framtidens oljekälla Hundramiljonerkronorsprojektet ICON, Industrial Crops Producing Added Value Oils for Novel Chemicals har 55 miljoner kronor i bidrag från EU. I projektet ingår en be... Gröna tak kräver skötsel Fetknopp och mossa på taken förbättrar städernas klimat. Dessutom halverar de vattenavrinningen och har rent estetiska värden. Men både avvattning och växtlighet mås... Gräv inte i onödan I England sköts många trädgårdar enligt principen ”no digging garden”. I Sverige är traditionens vana en annan: vi fräser, gräver och vänder vår odlingsjord minst en... Världsvattenveckan till allas fromma Sommar. Simskola. För dem som har tillgång till rent vatten. Det rena vattnet beror på alla som bor och verkar i ett avrinningsområde, från uppströms till nedströms.

Notiser

Värmeforsk går med i Loft Värmeforsk finansierar forskning och utveckling inom energisektorn. Nu går Värmeforsk med i kommunikationssamarbetet LOFT - lantbrukare och forskare tillsammans. Det... Mikroskop kan stressa celler Ett av de viktigaste verktygen för cellbiologisk forskning är det så kallade fluorescens-mikroskopet. Med hjälp av det kan man till exempel se var i cellen specifika... 1300 ansökte till Formas Cirka 1300 ansökningar fick Formas in i årets stora utlysning. Nytt för i år är att den ämnesövergripande forskningen integrerats i de ordinarie forskningsprojekten ... 22 miljoner till hästforskning Formas har överfört sju miljoner kronor till SSH, Stiftelsen Svensk Hästforskning för att finansiera forskning om hästar från och med 2010. SSH bidrar med lika mycke... Global kyla spred fjärilar Genom den globala nedkylningen för ungefär 36 miljoner år sedan kunde vanligt gräs spridas över jordklotet. Eftersom fjärilarna använt gräs som värdväxt för sina lar... Klimat och energi Formas har tillsammans med Vetenskapsrådet ett långsiktigt avtal med European Science Foundation, ESF, om att vartannat år arrangera en vetenskaplig konferens om glo... Européer köper GMO-varor Många européer är skeptiska till livsmedel från genmodifierade organismer. Men när de går till affären, handlar de ändå GMO-märkt. På den europeiska marknaden finns ... Alternativa metoder till djurförsök Nya in vitrometoder att hitta hormonstörande ämnen. Och att förutse läkemedelsförgiftning i levern, analysera effekten av läkemedelsdosering och lättare kunna unders... Fiskfett fortfarande nyttigt Foderingredienser baserade på fiskråvara innehåller bland annat omega 3-fettsyrorna EPA (20:5n-3) och DHA (22:6n-3). Dessa så kallade marina fettsyror återfinns i fi... Mindre smitta från pastöriserad rötrest Rötrester från biogasframställning bör inte användas på betesmarker, eftersom de kan innehålla sjukdomsalstrande bakterier. Elisabeth Bagge visar i sin doktorsavhand... Skogskanter påverkar mångfald Skogskanter är mycket vanliga i våra nordliga svenska skogar och kan därför ha stora effekter på biologisk mångfald. Kanternas egenskaper skiljer sig mycket åt, någo... Verktyg kollar tillgänglighet i boendet På Lunds universitet känner man väl till verktyget Housing Enabler för screening av tillgängligheten i boendemiljön. Inom projektet Evidensbaserade bostadsanpassnin...

Resultat av forskning

Miljötufft för vatten och luft Blomsterspråk på liv och död Vårt dagliga bröd Invandrade entreprenörer i stadens bebyggelse Gör energin synlig

Formas GD har sista ordet

”… den största nordiska satsningen på forskning och innovationer någonsin.” Toppforskningsinitiativet (TFI) heter ett nytt internationellt initiativ för forskning. Detta är en nordisk storsatsning på klimat, miljö och energi. De nordiska sta...
5
MEST LÄSTA
artiklar från detta
och äldre nummer
1.Aralsjöns öde ändrar klimatet 2.Genetik för djur och människor 3.Övergödning, fiske och gifter hotar Östersjön 4.En vit plats på Jorden 5.Räcker skogen för snabbt växande ekonomier?

Vidare länkar

Sidfot