– Både vilda växter och odlade grödor är beroende av att insekter och andra djur hjälper till med pollineringen för att bära frukt. Men den förtätning som sker i många städer gynnar inte humlorna, säger Karin Ahrné, som studerat hur humlorna mår.
Kolonister har kunskap
I en studie jämfördes förekomsten av humlor och fåglar i tre olika typer av grönområden i centrala Stockholm: koloniträdgårdar, parker och kyrkogårdar. För att få kunskap om hur de olika grönområdena sköts gjordes intervjuer med de personer som planerade och utförde arbetet i parker, kyrkogårdar och koloniträdgårdar. Det visade sig att störst kunskap om ekologi fanns hos de personer som har kolonilotter. Dessa odlare visade också störst intresse av att plantera växter och vidta andra åtgärder för att gynna förekomst av humlor och fåglar.
Torftiga parker
Det fanns lika många humlearter i koloniträdgårdar, parker och kyrkogårdar. Däremot var antalet individer betydligt högre i koloniträdgårdar än i parker och kyrkogårdar, vilket främst berodde på en högre blomrikedom i koloniträdgårdar. En ganska torftig miljö erbjöds i några av parkerna i studien. – Det går nog att sköta också parker och kyrkogårdar på ett mer gynnsamt sätt för humlor och andra bin. Genom att välja växter, bärbuskar och fruktträd som de gillar kan vi gynna ett stort antal arter humlor i våra svenska städer, säger Karin Ahrné.
– Men den totala mängden grönområden i staden är också betydelsefull. Om ett grönområde blir alltför isolerat kan det inte längre nås av humlor och andra bin oavsett hur blomrikt området är.