Miljöforskning Nummer #3 augusti 2008

Tjugofem ansökningar kom in och 17 av dem (68 %) har en kvinnlig projektledare, vilket är en hög siffra för Formas (c:a 40 % är den vanliga siffran). 17 av ansökningarna avsåg vanliga forskningsprojekt och 8 förberedande samarbeten, t.ex. att skriva en mer omfattande forskningsansökan eller ordna en konferens. En forskningsansökan kan användas i den större utlysning som blir i september 2009. Pilotutlysningen är en förövning inför denna, också för forskningsfinansiärerna och särskilt för Formas.

Nya forskarkonstellationer

Pilotutlysningen finansieras av Urban-net-organisationer i Bulgarien, Cypern, Frankrike, Nederländerna, Portugal, Rumänien och Turkiet, förutom av Formas i Sverige. Bara forskare från de här länderna har kunnat söka pengar. I de forskningsförberedande projekten kan även forskare från icke-Urban-net-länder vara med, men villkoret för finansiering av forskningsprojekt är att forskare från minst tre av de finansierande länderna ingår. Det har lett till nya spännande forskarkonstellationer, där svenskar och turkar är med i majoriteten av forskningsprojekten. Det beror på att Sverige och Turkiet satsar förhållandevis mer pengar i utlysningen. Men också Nederländernas forskare är mycket aktiva trots att deras finansiärer varit betydligt njuggare.

Staplarna i figuren visar hur mycket pengar som sökts och hur mycket som kan beviljas från varje land. Forskarna finansieras av forskningsorganisationer i de länder där de är verksamma. Det betyder att ett och samma forskningsprojekt har minst tre finansiärer. I de forskningsförberedande projekten är det mindre komplicerat eftersom då bara koordinator finansieras.

Spännande ämnen i pilotutlysning

Pilotutlysningens breda tema har gett forskarna stor frihet att själva definiera forskningsproblemet. Spridningen i ämnesval är stor; jämförande studier av migration, social och etnisk integration, förnyelse av nedgångna bostadsområden, modeller för jordbruk i tät bebyggelse, betydelsen av stadens grönstruktur, utnyttjande av ekosystemtjänster, nätverksplanering, könsperspektiv på urban uthållighet, markanvändningspolitik, värmestress och förändrade turistströmmar som en konsekvens av klimatförändring, klimat­neutrala städer m.m.

Huvudteman för fördjupat forskningssamarbete

Några Urban-net-länder önskar fastare ramar och en ämnesmässig fokusering, bl.a. för att det ska motsvara en snävare inriktning hos många av deras forskningsfinansiärer. Det var ett av skälen till att stora länder som Storbritannien och Tyskland inte kunde delta i pilotutlysningen. En ämnesmässig begränsning förenklar också utvärderingen av ansökningarna vid en utlysning.

Projektarbetet inom Urban-net har för övrigt ägnats åt att kartlägga nationella forskningsprogram i Europa och att komma fram till gemensamma och forskningsbara problem. Arbetet med att fokusera och avgränsa problemområdet har bedrivits på lite olika sätt i de olika medlemsländerna, från intervjuer med enskilda experter till konferenser. Som utgångsmaterial finns en tematisk beskrivning som tagits fram inom Urban-net och som grundar sig främst på EU-dokument.

Det svenska bidraget till temadiskussionen kommer från fyra miniseminarier med forskare och planerare i Stockholm, Göteborg och Malmö samt med tjänstemän på Boverket. Alla representerar lite olika infallsvinklar på ämnet uthållig stadsutveckling. De var samstämmigt kritiska mot problembeskrivningen, som ansågs för normativ och för mycket business as usual, men de var relativt eniga inbördes och nöjda med det sammanlagda resultatet.

Fyra teman

Fyra teman har "röstats fram" som i nämnd ordning viktigast i de 12 Urban-net­­länderna:

1. Förtätning eller utglesning och förändrad mark­användning, med kopplingar till olika slags transporter, till närhet och tillgänglighet till olika verksamheter.
2. De sektorsövergripande processerna som formar staden bedömdes som nästa lika viktiga. Här handlar det både om studier av processerna i sig och om vikten av en ansats som överbryggar planerings- och förvaltningsnivåer och sektorer oavsett forskningstema. De svenska diskussionerna kretsade främst kring samspelet mellan den kommunala och regionala planeringsnivån.
3. Hälsa och livskvalitet i stadsmiljön, ren luft, trygghet, parker m.m. som är betydelsefullt när människors vardagsliv är utgångspunkten.
4. Klimatförändring och riskhantering. Klimatförändringarna drabbar Europa på olika sätt och förväntas generera migrationsströmmar inom, men också till och från Europa, vilket kommer att få omfattande sociala konsekvenser. Klimattemat syftar också på åtgärder för att begränsa utsläppen från bilar och annan energianvändning i bebyggelsen som driver på klimatförändringarna.

Workshop i juni

Tvärvetenskapliga och sektorsövergripande forskningsansatser är det som Urban-net ska främja. Diskussionerna hittills bekräftar att det är svårt att definiera tematiska begränsningar i detta kunskapsområde av vitt för­grenade orsakssamband. I juni arrangerar Urban-net en internationell workshop för att ytterligare utveckla och om möjligt avgränsa teman för forskningssamarbetet och särskilt för den kommande stora utlysningen nästa år.

• Tipsa en vän
• Gilla
• Pusha Delicious Digg

Nummer

Konferenser