Miljöforskning Nummer #3 augusti 2008

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2008-08-13 15:43:54

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut Skriv ut hela tematSkriv ut
Sveriges Bygguniversitet behövs för välfärden

Sveriges Bygguniversitet behövs för välfärden

Av Sture Blomgren
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 3/2008

Profilering och samordning av byggforskning vid de tekniska hög­skolorna behövs för att säkerställa en internationellt konkurrens­kraftig forskningsbas och högskoleutbildning för svensk samhällsbyggnadssektor. Om fyra år ska Sveriges Bygguniversitet omfatta de forsknings- och utbildningsverksamheter på de tekniska hög­skolorna, som är knutna till utbildning av civilingenjörer inom området.

Väldigt mycket händer just nu på utbildnings-, forsknings- och innovationsområdet. Regeringen lägger i höst fram en forskningspolitisk proposition. Det finns stora förväntningar på att regeringen skall avsätta en procent av BNP till civil forskning. Universitet och högskolor förväntar sig kraftigt förstärkta anslag för forskning och utbildning som resultat av Dan Brändströms utredning resurser för kvalitet (SOU 2007:81) Industriforskningsinstitutens framtid har utretts dels av Sverker Sörlin och dels i en departemental arbetsgrupp (IDA) som resulterat i en Handlingsplan för en fortsatt utveckling av industriforskningsinstituten. De stat­­liga forskningsråden - VR, Formas, Fas och Vinnova - har på regeringens uppdrag utvärderats av Madelene Sandström. Hon föreslår en viss omorganisation av forskningsråden (se Miljöforskning 2/2008). Till detta kan också läggas den snabba utveckling som nu sker inom EUs 7 ramprogram för forskning och den europeiska industrisektorns satsning på teknologiplattformar, Joint Technology Initiatives m.m. Denna spännande utveckling kommer att ställa nya krav på det svenska Universitets- och högskolesystemet. Den svenska universitets- och högskolesektorn behöver förändras för att Sverige skall kunna behålla sin position som välfärdssamhälle och utvecklad industrination.

Spännande ambition

Därför är det spännande att det nu på allvar diskuteras en Handlingsplan för Byggforskning i Samverkan, Chalmers - KTH - LTH - LTU. Ambitionen är att bilda Sveriges Bygguniversitet. Utrednings- och förankringsarbete har 2006-07 genomförts av en arbetsgrupp med representanter för byggsektorn, Chalmers, KTH, LTH och LTU. SBUF har finansierat utredningsarbetet och Formas har bidragit med ekonomiskt stöd till forskarkonferenser. Ett 40-tal professorer och forskningsledare inom svensk byggforskning enades vid en högskolekonferens på Arlanda 4 april 2008 att gå vidare i strävan att skapa en samordnad profilering av svensk byggforskning genom paraplyorganisationen Sveriges Bygguniversitet. SBUF, Formas och Vinnova medverkade vid denna konferens. Formas och Vinnova har dessutom nyligen gemensamt undertecknat en avsiktsförklaring om fördjupad samverkan bland annat på byggområdet (se artikel sid 16 intervju Vinnovas GD).

I handlingsplanen understryks att syftet med Sveriges Bygguniversitet är att aktivt verka för en profilering och samordning av byggforskning samt utbildning vid Chalmers, KTH, LTH och LTU. Detta görs för att säkerställa en internationellt konkurrenskraftig forskningsbas och högskoleutbildning inom den svenska samhällsbyggnadssektorn. Därigenom underlättas för nationella och regionala utvecklingsinitiativ. Målet är att 2012 ska Sveriges Bygguniversitet omfatta de forsknings- och utbildningsverksamheter på Chalmers, KTH, LTH och LTU som är knutna till utbildning av civilingenjörer V eller motsvarande.

Ingen liten verksamhet

Det är ingen marginell verksamhet som berörs av diskussionen. År 2006 omfattade verksamheten  61 forskargrupper fördelade över de fyra högskolorna. 33 av dessa forskargrupper hade en forskningsledare som var född 1950 eller tidigare och den totala omsättningen var 586 MSEK. Grundutbildningen stod för 138 MSEK, fakultetsanslagen för 142 MSEK och den externa finansieringen för 306 MSEK. Höstterminen 2006 antogs totalt 416 teknologer till de berörda utbildningsprogrammens årskurs 1 och i medeltal producerades 60 doktorsekvivalenter per år under perioden 01/02-05/06.

Plan för generationsskifte

Inledningsvis kommer arbetet att inriktas på att skapa en gemensam långsiktig forskningsstrategi för Sveriges Bygguniversitet. Det gäller också att skapa en gemensam plan för hur högskolesystemet skall klara av generationsskiftet bland forskningsledare samt att identifiera eventuella omstruktureringsbehov och kostnaderna för dessa. Kartläggning av existerande utbildningsprogram samt identifiering av behov och möjligheter till samordning blir en tredje viktig inledande arbetsuppgift.

Med tanke på de utmaningar som den svenska byggsektorn står inför nationellt och internationellt och de förändringar som det svenska universitets- och högskolesystemet förväntas genomgå så verkar förslaget om ett svenskt Bygguniversitet ligga väldigt rätt i tiden. Det skall bli oerhört spännande att se om berörda aktörer har förmågan att driva projektet i hamn. Arbetsgruppen har uppenbart förstått tidens tecken. Det blir spännande att se om respektive högskoleledningar också kommer att göra det.

Författare :

Sture Blomgren var tidigare planeringschef vid Formas. Han gick i pension 31 maj i år.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning augusti 2008

Inledare

Här rivs för att få hållbarhet? EN JÄTTEÖDLA STRÄCKER SIN ENORMA HALS, blottar sitt glupande gap och vidgar sina fruktansvärda käftar, som slår igen runt offret, vars inkråm dråsar till marken. Nej...

Temaartiklar

Byggsektorn avgör hållbar utveckling Alltfler människor bor i stora städer. Det ger möjlighet till stordriftsfördelar inom energi- och vattenförsörjning, men samtidigt stora utmaningar när det gäller at... Internationellt grepp utvecklar samhällsbyggandet Ökande behov av snabba omställningar, förnyelse, nyskapande, anpassning till klimatförändringar och strukturförändringar kräver en kreativ, effektiv och lyhörd samhä... Uthållig stadsutveckling Urban-net är ett nätverk av forskningsfinansiärer som ska stimulera europeiskt forskningssamarbete om uthållig stads­utveckling. 16 organisationer i 13 länder och UN... Eracobuild: Eracobuild, ett nytt europeiskt nätverk för FoI-samarbete (Forskning och Innovation) inom byggande och förvaltning, startar den 15 september 2008. Eracobuild ska byg... Den hållbara staden som en bra affär! Hur byggherrarna väger in miljöanpassade funktioner i ett livs­cykel­ekonomiskt tänkande. Hur investerarna beaktar uthållighet. Hur fastighetsvärderarna och kreditbe... Miljöklassning av byggnader på väg "Senast 2009 ska alla nybyggda hus och 30 % av det befintliga beståndet vara klassificerade med avseende på byggnadsrelaterad hälsa och miljöpåverkan". För att infri... Bygga-bo-dialogen Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan 43 företag, kommuner och regeringen. Tillsammans och i dialog ska dessa aktörer utveckla en konkurrenskraftig och hål... Nanoteknik i våra hem Nanoteknik förknippas ofta med IT, med avancerade läkemedel eller med otäcka science-fictionvisioner där människans skapelser skenar. Men nu börjar alltfler att se m... Buller - ett hot mot vår hälsa Störningar av buller har länge betraktats som något vi får tåla, speciellt om vi bor i tätorter, men nu kommer mer och mer alarmerande rapporter om bullers hälsoeffe... Exit byggforskningens grå eminens Ständigt på språng till nästa möte ilar byggforskningens grå (?) eminens med ett glatt "hej hur är läget?" förbi i korridoren. Snart ilar han i andra korridorer för ... Sveriges Bygguniversitet behövs för välfärden Profilering och samordning av byggforskning vid de tekniska hög­skolorna behövs för att säkerställa en internationellt konkurrens­kraftig forskningsbas och högskoleu...

Intervjun

Nu tar vi armkrok på byggsektorn! Ett mer aktivt samarbete på byggforskningens område kommer att inledas mellan Vinnova och Formas. En avsiktsförklaring om ökad samverkan bland annat på byggområdet h...

Övriga artiklar

I skogens och fiskens tecken Hur stryktåliga är systemen? Landsbygd, miljögifter och byggd miljö Svenskar värdesätter glada grisar Blåbär viktiga för mångfalden Svartmunnad Smörbult på menyn för torsk och aborre Hur få fart på jordbruket i Etiopien? Stresstålig bakterie bryter ner gifter

Notiser

Arkeologer och viltforskare utforskar Vindelfjällen Helt outforskade områden i Västerbotten ska undersökas av arkeologer och viltforskare. Expeditionen är en del av en stor satsning för mer kunskap om det arktiska Sve... Forskarskola i skogsskötsel För att säkra den framtida kompetensförsörjningen på skogsskötselområdet startas en forskarskola vid SLU till hösten. Målet är att förmedla expertkunskaper om hur rå... Träkol som kolsänka överskattat En forskargrupp vid SLU i Umeå varnar i en nyligen publicerad artikel i Science för att över-skatta träkol som kolsänka. 100 000 etanolbilar i Sverige Den 100000:e etanolbilen i Sverige har levererats till sin ägare. I maj 1994 levererades de tre första till svenska kunder. Nu, 14 år senare har den 100 000:e regist... Gör en nulägesbeskrivning av byggsektorn! Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att göra en nulägesbeskrivning av byggsektorn genom en uppföljning av betänkandet Skärpning gubbar (SOU 2002:115). Workshop om grön nanoteknik i byggandet Grön nanoteknik förbättrar möjligheterna att bygga ekologisk hållbart. Detta är temat för en workshop som äger rum den 26 september på Bella Center i Köpenhamn. Work... Utländska granar? Utländska granar kan bli ett bra komplement till vår vanliga gran, när klimatet blir mildare och fuktigare. Det tror man på Skogforsk, där Sitka och Douglasgranen st... Klimatsmart gödsel från Salix och halm Kvävegödsel står för en tredjedel av jordbrukets totala energianvändning. Utsläppen av växthusgaser kan minska med cirka 80 procent med en ny metod att göra kväve­gö... Narcisser - folkkära lökar i ny bok En ny bok om påsk- och pingstliljor i Sverige: "Narcisser - folkkära lökar" kom ut i våras. Centrum för biologisk mångfald vid SLU och Uppsala universitet står bakom... Fler i år än förra året Cirka 1270 ansökningar fick Formas in i årets "stora" utlysning. Det var någor fler än förra året. Den ordinarie utlysningen av forskningsprojekt fick cirka 840 att ...

Resultat av forskning

Bygg på kunskap Med egen energi Om mönster i naturen Objudna sommargäster Biologisk mångfald Små svampar är skogens bästa vänner Överblivna läkemedel sökes

Formas GD har sista ordet

"Därför har byggforskning alltid varit en viktig och vital del …" Byggnadernas utformning har en stor betydelse för en hållbar utveckling. Det gäller  exempelvis aspekter som energikonsumtion, materialval eller estetik. Den lå...

Vidare länkar

Sidfot