Miljöforskning Nummer #3 augusti 2008

• Tänk dig ett hus med tunna men kraftigt isolerande väggar, med fönster som kontrollerar ljus- och värmegenomsläpplighet efter solens gång och önskad energibalans.
• Tänk dig ett hus som omvandlar solens strålar och strömmande vind, inte bara till husets egna behov utan också till bilar och elmopeder som pluggas in, pluggas ut och surrar vidare.
• Tänk dig batteribetong och laminat som lagrar energi från dag till natt, från sommar till vinter.
• Tänk dig ett hus som filtrerar och recirkulerar sitt eget vatten, vars väggar, fönster och tak täcks av beständiga ytskikt som inte bryts ner utan bryter ner föroreningar, renar luften och förblir rena från mögel, smuts och damm.
• Tänk dig ett hus som reagerar på ditt humör, styr ljussättning, ventilation och ljud med sensitiva sensorer.

Nanoteknik innebär ju framförallt en möjlighet att designa material precis så som vi vill ha dem, att utnyttja tvåhundra år av kunskapsutveckling inom fysik, kemi och biologi för att göra saker med en molekylär precision lika stor som naturens biologiska system.

Ingen sektor använder så mycket material och skapar så många konstgjorda ytor som byggsektorn så vad vore naturligare än att byggnader och nanoteknik blir ett starkt par som bidrar till att omvandla byggnader från samhällets miljöbusar och energislukare till den naturliga byggstenen i ett hållbart samhälle? Vi ser tecken på att denna utveckling redan är på gång.

Stort forsknings­program på Chalmers

I ett projekt finansierat av Nordisk InnovationsCenter (GreenNanoCon: Commercializing Green Nanotechnology in Nordic Construction) kartlägger vi tillsammans med forskare från Danmark och Finland aktiviteter inom området i Norden. Ett av flera teman på den stora konferensen "Nanotech Northern Europe 2008" i Köpenhamn den 23-25 september blir just nanoteknik i byggsektorn. På Chalmers pågår just nu också utvecklingen av ett stort forskningsprogram om framtidens hem (Homes for Tomorrow, H42) där framtagningen av nya nanomaterial och multifunktionella byggkomponenter är en viktig pusselbit. Programmet har sökt anslag från Mistra.

Risk för hälsan?

• Tänk dig att man upptäcker att vissa typer av nanopartiklar ger upphov till allvarliga hälsoproblem, att de inte bryts ner i naturen och att de ackumuleras i organismer.
• Tänk dig samtidigt att man upptäcker att nanopartiklar frigörs från funktionaliserade ytor i våra hem och på våra hus.

I ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt mellan Göteborgs Universitet och Chalmers finansierat av Formas undersöker vi två typer av nanopartiklars väg genom samhället, hur de uppför sig i naturmiljöer och hur de kan påverka biologiska organismer.

Att bedöma risker av vanliga kemikalier är med tanke på den enorma mängd av nya molekyler som hela tiden skapas ett närmast omöjligt företag. Nanodimensionen tillför ytterligare komplexitet. När det inte bara är ämnets kemiska sammansättning, utan även partiklarnas form, storlek och ytstruktur som kan vara avgörande för miljö- och hälsoeffekter, mångdubblas behovet av information. Samtidigt är dagens industrisamhälle med dess välstånd omöjligt att tänka sig utan en rikedom av kemiska substanser.

Hur skall man då hantera risker och väga dem mot fördelar? Samhället står här inför en stor utmaning. I projektet undersöker vi även denna fråga och söker svar på vad som kan göras på olika nivåer i samhället.

Nanoteknik ger makt

Nanotekniken, med alla dess variationer i form av partiklar, material och systemkomponenter, skapar nya möjligheter att lösa dagens globala megaproblem som klimatförändringar och tillgång på rent vatten. Men som med all ny kraftfull teknik skapas även nya risker. Ingen verksam medicin kan brukas hur som helst. Risker med nanopartiklar och svårigheterna att uppskatta dem är ett enkelt och tydligt exempel. Men nanoteknik är mycket mer än partiklar. Kärnkraften fick oss att tänka annorlunda kring risk. Nanotekniken kommer att vävas in i samhällets alla delar och skapa nya medel för kontroll, maktutövning och förödande vapen, ekonomisk strukturomvandling och nya gränssnitt mellan människa och maskin.

I projektet Nanorobust finansierat av Mistra har vi skrivit om nanoteknikens utveckling i Sverige och funderat kring hur innovationskraft och risk har hanterats och hur det skulle kunna hanteras. Vi står inför många spännande frågor om hur vi bäst skall exploatera nanotekniken och vilka "vi" i så fall är.

En intressant fråga är hur vi tänker och skapar tankar kring detta, vilket bland annat sätter ljuset på forskningsfinansieringens inriktning och prioriteringar, och i ett bredare perspektiv, på hela samhällets förmåga till reflektion, framsynthet och lärande.

• Tipsa en vän
• Gilla
• Pusha Delicious Digg

Nummer

Konferenser