Det speciella med Bygga-bo-dialogen syntes redan från starten. Regeringens uppdrag 1998 till Miljövårdsberedningens att utreda särskilt miljöpåverkande branscher innebar ett ovanligt angreppssätt. I stället för en traditionell utredning valde man att föra en dialog med spjutspetsföretag och kommuner. Frågan som diskuterades var vilka mål och strategier för miljö och energi som var rimliga att nå fram till 2025? Slutbetänkandet "Tänk nytt - tänk hållbart" blev klart 2001 och därefter inleddes arbetet med att konkretisera visionen och Bygga-bo- målen till en överenskommelse och frivilliga åtaganden mellan aktörerna och regeringen. Avsikten var att pröva om frivilliga åtaganden kunde fungera som komplement till lagstiftning och ekonomiska incitament för att driva på hållbarhetsarbete.
30 åtagande
Åtagandena valdes och konkretiserades i dialog mellan aktörerna och regeringen under 2001-2003. Slutsumman blev ett trettiotal åtaganden som täcker hela samhällsbyggandet, från planering, byggande och förvaltning till utveckling och tillämpning av kunskap och teknik. Varje aktör, inklusive regeringen, skrev 2003 under de åtaganden som passade för den egna verksamheten. Nya aktörer har sedan dess tillkommit under 2007 och 2008.
Åtagandena ska leda till att Bygga-bo-dialogens gemensamma mål - visionen för 2025-- uppnås. De ligger i linje med riksdagens beslutade miljömål, men går i vissa fall längre än så. Målen rör sänkt energianvändning och övergång till förnyelsebara energikällor, utfasning av miljö- och hälsofarliga ämnen i byggandet och tydliga uppgifter om vad som byggs in. Mängden deponerat avfall ska minska, liksom förbrukningen av naturgrus. Dessutom ska man skapa en klassning av byggnader vad gäller byggnadsrelaterad påverkan på människors hälsa och miljö.
14000 har utbildats
2004 inleddes Bygga-bo-dialogens implementeringsfas. Regeringen beslutade att inrätta ett sekretariat vid Boverket. Detta för att stödja dialogen samt sköta ett av regeringens åtaganden, att starta ett kompetensutvecklingsprogram. I det lyftes dialogens kärnpunkter fram, d.v.s. inomhusmiljö, användning av energi och användning av naturresurser. Pedagogiken är ovanlig och bygger dels på dialog mellan deltagarna och dels på verkliga exempel, för att likna normala projekt där deltagarnas erfarenheter används och utvecklas. Mellan 2005-2007 har 1 094 personer utbildats och dessa har i sin tur vidareutbildat cirka 13000.
Aktörerna i Bygga-bo-dialogen är företag och myndigheter inom bygg- och fastighetssektorn som på olika sätt berör samhällsbyggandet (t.ex. som kreditgivare, försäkringsbolag och leverantörer av tjänster eller varor till sektorn), kommuner och regeringen. De redovisar hur de arbetar med sina åtaganden på www.byggabodialogen.se.
Miljöklassning
I budgetpropositionen för 2007 fick dialogen extra medel för perioden 2007-2009 för att utvärdera projektresultat och sprida erfarenheter och tekniska lösningar från Bygga-bo-dialogens genomförda projekt. Prioriterat är ombyggnad, drift och förvaltning av det befintliga byggnadsbeståndet. Sekretariatet arbetar också aktivt med att få genomslag för "Miljöklassning av byggnader" då ett gemensamt förslag på ett klassningssystem har presenterats av tre forskarlag. Ett av målen i Bygga-bo-dialogen är att senast år 2009 ska nybyggda hus samt 30% av det befintliga beståndet vara deklarerade och klassificerade vad gäller byggnadsrelaterad hälsa och miljöpåverkan.
Författare
:
Yogesh Kumar
är kanslichef och ansvarar för Bygga-bo-dialogens sekreteriat vid Boverket.
E-post:
yogesh.kumar@boverket.se