Miljöforskning Nummer #3 augusti 2008

B

uller påverkar oss på olika sätt och har stor betydelse för vår hälsa och för möjligheten till en god livskvalitet. Exempel på negativa effekter av buller är att vi får svårt att uppfatta tal, svårt att koppla av och får sömnsvårigheter, som i sin tur kan göra oss trötta och nedstämda. Andra negativa effekter är stress, minskad koncentrationsförmåga och försämrad inlärningsförmåga.

Vår attityd till bullerkällan, vilken aktivitet vi håller på med eller om bullret till exempel är kombinerat med vibrationer, spelar roll för hur störda vi blir. Vi är också olika bullerkänsliga i olika miljöer. I ett rekreationsområde där vi förväntar oss en tyst miljö är vi känsligare för bullerstörningar än inne i en tätort.

Känsliga grupper

Olika grupper är också olika känsliga för bullerexponering. Personer med nedsatt hörsel, personer med annat modersmål än svenska eller barn som håller på att lära sig språk och att läsa, drabbas hårdare i en miljö där buller minskar förmågan att uppfatta och förstå tal. Dessa grupper kan behöva en ljudnivå som är 10-20 dB lägre än för andra, för att uppfatta tal utan problem.

Sömnstörning är en av de allvarligaste effekterna av buller. Det är under sömnen vi återhämtar oss och om vi berövas en god sömn påverkas vårt psykosociala välbefinnande och vi kan även drabbas av högt blodtryck.

WHO sätter gränsen för sömnstörningar så lågt som till 42 dBA ekvivalent ljudnivå utomhus under natten.

Nya studier visar att trafikbuller ger högt blodtryck hos människor som bott länge i bullriga områden. Högt blodtryck kan i sin tur leda till hjärt-kärlsjukdomar. Studier har gjorts i Tyskland och Danmark på hur många fall av hjärt-kärlsjukdomar som orsakas av buller. Överfört till svenska förhållanden skulle det kunna innebära att 350-800 dödsfall i hjärt-kärlsjukdom per år beror på bullerexponering.

Buller i miljökvalitetsmålen

Buller ingår i tre av de 16 nationella miljökvalitetsmålen, som beslutats av riksdagen för att styra utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Ett av de tre är miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö". Inom en generation är målet att människor inte längre ska utsättas för bullerstörningar. Boende- och fritidsmiljön, samt så långt möjligt arbetsmiljön, ska uppfylla samhällets krav på frihet från buller. I "Hav i balans" samt "Levande kust och skärgård" och i "Storslagen fjällmiljö" anges att man ska eftersträva låg bullernivå samt försumbart buller i vissa känsliga miljöer. I flera av delmålen behandlas buller mera ingående.

Miljökvalitetsmålen ska vara vägledande för tillämpning av bl.a. miljöbalken och plan- och bygglagen vid samhällsplanering.

Riktvärden för trafikbuller

Riktvärdena för trafikbuller finns antagna av riksdagen (Se faktaruta). Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen, bör man ta hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Om det inte går att reducera utomhusnivån så att riktvärdena uppfylls, bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids.

WHO vill ha kraftig sänkning

Riktvärdena stämmer i stora delar väl med Världshälsoorganisationens riktvärden från 2000. En översyn av nattvärdena pågår inom WHO i Europa. Det som hittills presenterats tyder på en kraftig sänkning av de rekommenderade ljudnivåerna utomhus.

EU vill samordna bullerbekämpning

EU anser att omgivningsbuller är ett av de viktigaste miljöproblemen. Ett direktiv om bedömning och hantering av omgivningsbuller, har i svensk lagstiftning införts som en förordning om omgivningsbuller.

I förordningen finns en miljökvalitetsnorm för omgivningsbuller. Normen anger att det finns en skyldighet att kartlägga buller, upprätta åtgärdsprogram samt sträva efter att omgivningsbuller inte får skadliga effekter på människors hälsa.

Direktivet och förordningen om omgivningsbuller syftar till att samordna bullerarbetet i EU genom gemensamma bullermått, gemensamma kartläggnings- och bedömningsmetoder, information till allmänheten och fastställda handlingsplaner, i Sverige angivna som åtgärdsprogram. Några gemensamma riktvärden ingår inte i direktivet.

Hur många är utsatta?

EU-länderna har alltså i uppgift att kartlägga hur många människor som är exponerade för buller. I den första fasen som avser förhållandena 2006, har våra tre största kommuner ingått samt de mest trafikerade vägarna, järnvägarna och flygplatserna. Utifrån kartläggning av bullernivåer och beräkning av antalet exponerade personer, ska ansvariga trafikverk och kommuner utarbeta åtgärdsprogram.

Totalt har runt 2 miljoner människor fått bullernivåerna i sin boendemiljö kartlagda. En grov jämförelse mellan kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö visar att 18, 24 respektive 45 % av innevånarna är exponerade för vägtrafikbuller över det svenska riktvärdet 55 dBA dygnsekvivalent ljudnivå utomhus. Den högsta exponeringen sker i innerstaden, varför bebyggelsestrukturen i städerna kan förklara mycket av skillnaderna, men även skillnader i beräkningsmetodik förekommer.

Från år 2000 finns uppskattningar för hela Sverige gjorda inom programmet för miljö­övervakning. 1,5 miljoner personer exponeras enligt dessa för buller från vägtrafik över riktvärdet 55 dBA. För buller från spårtrafik beräknades 500000 och för flyg 20000 personer vara utsatta för nivån 55A dB vid bostaden. En ny beräkning för hela Sverige för år 2006 pågår.

År 2011, utvidgas EU-kartläggningen och åtgärdsprogrammen till att omfatta kommuner med mer än 100000 invånare, vägar med mer än 3 miljoner fordon per år och järnvägar med mer än 30000 tåg per år.

Buller och bostadsplaner

Huvudregeln vid byggande av bostäder är att riktvärdena som riksdagen ställt sig bakom ska följas. Eventuella avsteg där bostäder byggs vid betydligt högre ljudnivåer leder till att fler människor kommer att bo där riktvärdena för buller överskrids, att nya problem byggs in och att det blir svårare att uppnå miljökvalitetsmålen.

En ytterligare konsekvens av byggande i bullerutsatta områden är att det blir verksamhetsutövaren, vanligen väg- eller banhållaren, som blir ansvarig att vidta framtida åtgärder för att avhjälpa skador eller olägenheter.

I miljöbalken finns krav på att försiktighets­mått och skyddsåtgärder ska vidtas för att förebygga, hindra eller minska skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön. Dessa krav ska alltid uppfyllas även om beslut tagits genom en antagen detaljplan.

• Tipsa en vän
• Gilla
• Pusha Delicious Digg

Nummer

Konferenser