"Prediktiv analys av läkemedelsblandningars effekter på mikrobiella samhällen"
Hans Blanck (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Göteborgs universitet.
E-post: hans.blanck@botany.gu.se
Vid analys av kemikalierisker bedöms varje substans individuellt trots att alla vet att ekosystemet utsätts för många kemikalier antingen samtidigt eller i tur och ordning. När man talar om att kemikalier kan samverka är det ofta en plötslig och förstärkt effekt man befarar, men redan förutsägbara samverkanseffekter är ett bekymmer eftersom risken för toxiska effekter underskattas med nuvarande riskanalys. Konventionella metoder kan dock tillämpas även i ekologiska sammanhang på läkemedel och vissa hygienprodukter när det gäller att uppskatta den samlade effekten utifrån vad man vet om enskilda ämnens giftverkan.
Projektet inriktades på ämnen som misstänks kunna påverka organismerna i naturliga plankton och perifytonsamhällen. Både plankton och perifyton innehåller ett stort antal bakterier, alger och mikrofauna, men är ändå hanterbara och medger hög testkapacitet. Genom kemisk analys av avloppsvatten har en 15-komponentblandning av läkemedel sammanställts. Blandningen innehöll medel mot epilepsi, höga blodfetter, inflammation, bakterieinfektioner och värk. Viktigaste slutsatserna är att läkemedel och hygienprodukter samverkar på ett sätt som är förutsägbart. Man bör således ta hänsyn till blandningseffekter även i miljöadministrationen. Att värdera varje ämne för sig är att blunda för miljörisker.
"Benvävnadens bildning och homeostas hotas av kemikalier och miljögifter"
Monica Lind (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Miljömedicin, Karolinska institutet.
E-post: monica.lind@ki.se
Projektet bygger på misstanken om ett orsakssamband mellan miljömässig exponering för organiska miljögifter och ökningen av benskörhet hos både djur och människor. Långlivade organiska miljögifter som PCB och DDT skulle kunna vara en orsak till de skelettskador som drabbar gråsäl i Östersjön. Detta kan också vara en delförklaring till ökande benskörhetsfrakturer hos människor. Det övergripande syftet har därför varit att karaktärisera effekterna och klarlägga mekanismerna bakom hormonstörande miljögifters påverkan på benvävnad.
Metoder för att studera effekter på benvävnad har utvecklats och förfinats och omfattar bl a skiktröntgen och biomekaniska undersökningar av benvävnaden, men också biokemiska och molekylärbiologiska undersökningar av blod och andra vävnader. En studie på svenska män och kvinnor visade på könsspecifika skillnader på bentätheten. Om dessa hormonstörande miljögifter även ligger bakom den dramatiska ökningen av benbrott bland befolkningen i industrialiserade länder är ännu oklart och bör undersökas vidare.
"Interaktion mellan exponering för kadmium och persistenta organohalogena miljöföroreningar med avseende på osteoporos"
Staffan Skerfving (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Yrkes- och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund.
E-post: Staffan.Skerfving@med.lu.se.
Benskörhet (osteoporos) och frakturer ökar särskilt hos kvinnor. Sverige är ett högriskland men orsakerna är inte välkända. Osteoporos är dock ett viktigt symtom vid massiv exponering för kadmium, men även låg exponering kan påverka skelettet.
Tobaksrök är en viktig källa till kadmium. Det kan alltså tänkas att sambandet mellan rökning och osteoporos beror på kadmium. Det är dock tänkbart att andra aspekter hos röken kan påverka skelettet. En möjlighet är att feta kvinnor har högre bentäthet. Rökare har lägre kroppsvikt och rökning påverkar hormonomsättningen, vilket påverkar skelettet.
"Pesticidexponering av allmänbefolkningen i Centralamerika"
Christian Lindh (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Universitetssjukhuset i Lund.
E-post: christian.lindh@med.lu.se.
Exponering för kemiska bekämpningsmedel är ett stort globalt problem för människors hälsa. Det gäller inte bara dem som yrkesmässigt hanterar bekämpningsmedel utan även befolkningen i närliggande områden antingen direkt t ex genom flygbesprutning, eller indirekt genom vatten eller föda. Användningen av kemiska bekämpningsmedel i hemmiljö är också vanligt förekommande i många länder och barnen är en särskilt utsatt grupp.
För att beskriva människors exponering för kemiska bekämpningsmedel analyseras s k biomarkörer som blod och urin. Tyvärr finns få metoder för urinanalys av låga halter hos den allmänna befolkningen. Det specifika syftet med projektet var därför att utveckla nya och känsligare metoder, som kan användas såväl vid yrkesmässig exponering, omgivningsexponering och exponering bland konsumenter. Ett mer generellt syfte var att stärka samarbetet mellan de centralamerikanska laboratorierna, att bidra till en kemisk-analytisk kompetensuppbyggnad och förstärka de grundläggande resurser som krävs för fortsatt tvärvetenskaplig forskning. Projektet har genererat stora mängder data och resultat, som presenterats vid flera vetenskapliga konferenser.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius