"Projektledarskap i bygg- och anläggningsprojekt - förbättrat ledarskap genom coaching"
Alexander Styhre (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Teknikens ekonomi och organisation, CTH.
E-post: Alexander.Styhre@fenix.chalmers.se
Platschefens roll ingen dans på rosor.
Upplever platschefer stödet från en professionell coach som positivt för möjligheterna att leda och driva ett byggprojekt? Målsättningen har varit att försöka hitta praktiska och teoretiskt intressanta modeller för att stödja platscheferna i deras arbete och utmana föreställningen om konservatism inom byggindustrin.
Det finns ett starkt behov av att platschefsrollen i större utsträckning måste stödjas för att effektiviteten i byggprojekten ska kunna upprätthållas. Det behövs också en utökad diskussion om hur platschefsrollen ska kunna utvecklas och eventuellt brytas ned i olika roller.
Coaching är en aktivitet som kan stödja platschefen i dennes utveckling och bör därför vara intressant att använda i större omfattning. Coaching ger större möjlighet till aktivt lärande, dels genom att problem och utmaningar definieras utifrån platschefens dagliga arbete, dels genom att processen pågår under en längre tidsperiod än t ex en ledarskapskurs.
Den kompetensutveckling som sker inom ett coachingprojekt bör därför ses som en långsiktig investering.
"ICT-verktyg för helhetsprojektering av flerbostadshusplattformar"
Lars-Olof Nilsson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Byggnadsmaterial, Lunds universitet.
E-post: lars-olof.nilsson@byggtek.lth.se.
Rationellt byggande måste kopplas till hantering av byggnadens funktion och kvalitet under hela livslängden. Syftet med projektet var att utveckla och implementera en ICT-baserad verktygslåda för projektering av flerbostadshus (s k ILCD).
Projektet beskriver syfte och tidpunkt för användning av olika ILCD-verktyg i en produktmodellbaserad byggprocess och föreslår egenskapsindikatorer som senare bör beaktas vid utveckling av produktmodeller. Den långa livslängden hos byggnader och deras stora inverkan på ekonomi, miljö och välbefinnande hos ägare och brukare styrker behovet av ett helhetsperspektiv i projekteringen.
"Tillståndsbedömning av befintliga byggnader med avseende på framtida emissioner"
Lars-Olof Nilsson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Lunds universitet.
E-post: lars-olof.nilsson@byggtek.lth.se
En stor del av framtida byggaktiviteter kommer att gälla uppgradering och ombyggnad i det befintliga beståndet. Beslut måste tas om vilka delar som ska behållas, vilka som ska repareras eller bytas och hur befintliga delar ska kunna fungera tillsammans med nya. Detta kräver kunskap om det tekniska tillståndet.
Projektet har syftat till att ta fram en del av denna kunskap som underlag för rekommendationer om hur material och byggnadsdelar ska värderas. Studien har fokuserats mot tillståndsbedömning med tanke på framtida emissioner, där byggnadsdelar eller skador inte är synliga eller förståeliga. Principen är att finna geografiska och tidsmässiga samband mellan ohälsa och byggnadstekniska faktorer som kan ge upphov till emissioner.
"Tillförlitlighet hos träkonstruktioner under fuktpåverkan"
Annika Mårtensson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Lunds universitet.
E-post: annika.martensson@kstr.lth.se
Variationer i klimatet kan påverka träkonstruktioner negativt. Fuktinducerade spänningar är en vanlig orsak till brott. Därför används i dagens dimensioneringsnormer klimatklasser, men de är endast baserade på fuktens förväntade jämviktsnivå och tar inte hänsyn till fuktens naturliga variation som frekvens och storlek. Detta forskningsprojekt har syftat till att ta fram rationella och vetenskapligt underbyggda metoder för en tillförlitlighetsbaserad dimensionering av träkonstruktioner i vilken fuktpåverkan hanteras analogt med övriga laster t ex snö- och vindlast för att skapa säkrare byggnader på ett kostnadseffektivt sätt.
Inducerade fuktprofiler och inre spänningar minskar bärförmågan och kan leda till sprickbildning mellan längsgående träfibrer. Försvagning och eventuell kollaps av bärande konstruktioner har ofta sin grund i inre spänningar vinkelrätt mot fiberriktningen. Det är därför viktigt att utreda riskerna och förbättra dagens dimensioneringsmetoder. Förutom utveckling av en klimatsimuleringsmodell och beräkning av fuktprofiler i träelement är spänningsberäkningar avgörande för att på ett objektivt sätt driva vidare utvecklingen av dagens konstruktionsnormer. Ett sätt att minimera fuktpåverkan är att måla eller på annat sätt ytbehandla träet. Att betrakta fukt som en last öppnar upp för en mer precis dimensionering av träkonstruktioner genom att tydligare lyfta fram dess direkta påverkan.
"Mark och vatten i stadsmiljö - portrycksförändringar i urbana områdenorsakade av omfattande markarbete"
Göran Sällfors (projektledare)
Resultatsammanfattning av doktorsavhandling (Persson 2007) från Chalmers.
E-post: goran.sallfors@chalmers.se.
Risk för läckage vid tunnelbyggen.
Grundvattensänkning kan ge upphov till stora sättningar. Det mest kända fallet är förmodligen Mexico City, men det finns även exempel på flera håll i Sverige, där grundvattenutvinning orsakat sättningar - t ex Kungälv och Söderköping. Tunnelanläggningar i Stockholm och Göteborg har också föranlett sättningsskador. I samtliga fall är vattenuttagen väl kontrollerade då en känd mängd pumpas ut genom brunnar. Vid undermarksbyggande uppstår dock ofta mer eller mindre okontrollerade läckage som påverkar grundvattenförhållandena och som kan ge skador på kringliggande byggnader och anläggningar. Vid byggande i sättningskänsliga miljöer i tätort ställs därför allt strängare krav på grundvattennivåer och maximalt tillåten inläckning. Mängden inläckande vatten styrs främst av genomsläpplighet och tjocklek av den injekterade zonen samt djupet under grundvattenytan.
För tunnelprojekt kan riskerna för läckage minskas eller åtminstone belysas genom en rad förbättringar. Bl a skulle ett ökat samarbete mellan hydrogeologer och geotekniker under hela byggprocessen, från planering och projektering och uppföljning vara mycket värdefullt. Bättre kommunikation kring grundförhållandena och flödesförhållandena i den aktuella jordprofilen ger bra grund för vilka konsekvenser som kan förväntas för att överväga och förbereda olika åtgärder. En väl planerad och utvärderad provpumpning är avgörande för den modell som ligger till grund för analysen.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius