Carolina Liljenstolpe har i sitt doktorsarbete studerat betalningsviljan för vissa djurskyddsbefrämjande åtgärder i svensk grisproduktion. Konsumenten har en särskilt hög betalningsvilja för mobila slakterier och att grisar ska få gå i mindre avgränsade utrymmen, s k sektionering.
Konsumenternas preferenser varierar mycket. En djurskyddsåtgärd, såsom att utesluta kastrering av smågrisar, kan av en individ uppfattas som positiv och man vill därför betala för åtgärden, medan en annan individ uppfattar samma åtgärd som negativ och är villig att betala för att regleringen inte ska införas.
Olika grupper ser olika på djurvälfärd. En del konsumenter vill betala för djurvälfärd för att man känner empati för djuren, medan en annan grupp av konsumenter anser att en hög djurvälfärd bidrar till högre livsmedelssäkerhet. De konsumenter som prioriterar livsmedelssäkerhet tycker att ekologiska produkter bidrar till säkrare och renare mat, medan de som prioriterar djurvälfärd inte anser att ekologiska produkter har producerats med bättre "djurvänlighet".
Avslutningsvis modelleras den svenska djurskyddslagstiftningen i en ekonomisk jämviktsmodell. Det visar sig att lagstiftningen har bidragit till en lägre inhemsk produktion av griskött och ökade priser på svenskproducerat kött. Men eftersom djurskyddsåtgärder i många fall ingår i kvalitetscertifieringar, i vissa fall initierade av slakterier eller frivilliga intresseorganisationer, finns det inget entydigt svar på hur svensk produktion skulle ha påverkats om man inte hade infört det striktare djurskyddet.
Litteratur:
Carolina Liljenstolpe, "Consumer valuation studies and structural modelling of the pig industry - A focus on animal welfare". Doktorsavhandling från Ekonomi, SLU.