Smörbultens framgång har lett till att den konkurrerar med inhemska fiskarter till exempel skrubbskädda (flundra), men den har även blivit ett betydande bidrag som föda för viktiga rovfiskar såsom torsk och abborre. Detta visar en ny avhandling av Gustaf Almqvist, Systemekologi vid Stockholms universitet.
Spridningen av främmande arter via mänskliga verksamheter anses vara ett av de största hoten mot bevarandet av biodiversiteten. Den svartmunnade smörbulten, som härstammar från Svarta havet, har antagligen spridits till Östersjön via de stora fraktfartygens barlastvatten, vilket är en av de vanligaste spridningssätten för främmande vattenlevande organismer globalt sett. Gustaf Almqvist har under de senaste fem åren undersökt fiskens framfart i Gdanskbukten. Han berättar att fisken där är så vanlig att då man vadar i grunt vatten kan man se hur det spritter och skvätter av svartmunnade smörbultar framför fötterna.
Aggressiv
Hans forskning visar att arten uppvisar variationer i könsmognad, tillväxt och livslängd under olika förutsättningar, vilket sannolikt har underlättat dess anpassning till strikt skilda miljöer. Mycket talar för att artens framtida spridning inom Östersjön kommer gynnas av ett varmare klimat eftersom den behöver långa varma somrar för att kunna etablera bestånd.
Tillsammans med svenska och polska kollegor har Gustaf Almqvist visat hur den nya arten har potential att konkurrera med inhemska fiskar såsom skrubbskädda. Den är aggressiv och territoriell, hannarna är bovaktande, och tränger därför bort andra bottenlevande fiskar från stora kustområden.¨
Bytesobjekt
Södra Östersjöns två vanligaste rovfiskar, torsk och abborre, har börjat utnyttja den nya arten som bytesobjekt och i kustnära områden står svartmunnad smörbult högst upp på menyn.
Musslor, framför allt blåmusslor, är viktig föda för svartmunnade smörbultar och eftersom andra fiskarter i södra Östersjön inte äter blåmusslor i särskilt stor utsträckning utgör den svartmunnade smörbulten en ny länk mellan musslor och rovfiskar. Mer energi men även gifter som ansamlats i musslorna förs därmed från musslorna upp genom näringsväven.
Gustaf Almqvist har skrivit sin avhandling inom det tvärvetenskapliga forskningsprojektet AquAliens (finansierat av Naturvårdsverket) och under tiden varit anställd på Fiskeriverkets Kustlaboratorium i Öregrund samt vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.
Avhandlingens namn: Round goby Neogobius melanostomus in the Baltic Sea - Invasion Biology in practice.