På vilket sätt kommer avsiktsförklaringen att gynna utvecklingen av en sektor som är i behov av uppryckning? Miljöforskning har fått en intervju med Vinnovas GD Per Eriksson.
Byggsektorn har stora problem med att implementera forskningsresultat. Gång på gång avslöjas moderna byggmetoder med fel, som kunde ha undvikits om forskningsresultat hade observerats och använts. Vinnova arbetar med innovationer i processer.
Hur ser du på att byggprocessen har så svårt att ta till sig resultat från ny (även sedan länge känd!) forskning?
- Frågan är om det är fel på forskningen eller på byggsektorn. Vinnova studerar hur innovationer kommer fram. Avgörande är i regel att man tar sin utgångspunkt i verkliga problem. Och sedan låter behoven att lösa dem vara en del i forskningens inriktning. Detta resulterar i ett ömsesidigt lärande med utgångspunkt i relevanta problem.
- När ett företag vill lösa problem letar man upp ett verktyg. Forskning fungerar ofta tvärtom. Man har ett verktyg och letar efter problem. För att få fram innovationer, dvs. framgångsrika nya produkter, tjänster och processer, måste dessa system fungera tillsammans. Utifrån behov utvecklas effektiva innovationssystem.
Nu har Vinnova och Formas skrivit på ett avtal för mer samverkan så att inte viktiga FoU-frågor hamnar mellan två stolar. Kommer det att bli en uppryckning i byggsektorn nu?
- Här krävs det fyra för en tango: Sektorn, Vinnova, Formas och de tekniska högskolorna. Alla måste vara med för att vi ska lyckas fånga upp viktiga problem och göra något åt dem. Vinnova och Formas arbetar för att lösa gemensamma problem och nu ska vi ta armkrok på byggsektorn!
Vad har fallit mellan stolarna anser du?
- Byggforskning hör till Formas ansvarsområde, men Vinnova har ansvar för teknisk forskning och utveckling, som ju även finns inom byggsektorn. Byggteknik, nya material och produktionsprocesser har tydlig samhörighet med Vinnovas verksamhet. En del av detta har fallit mellan stolarna och ska nu fångas upp.
Vinnova utvecklar effektiva innovationssystem. Kommer byggsektorn att bli effektivare nu?
- Vinnova vill bidra till en sådan utveckling genom att vi alltid arbetar med ett aktivt deltagande från branschen. Vi börjar med att kontakta företag med att fråga: Tycker ni att detta är intressant? Svarar de ja så får de nästa fråga: Vill ni vara med och betala för forskning och utvecklingsarbetet? Svarar de ja på den så blir det samfinansiering. I dag växlas Vinnovas anslagsmedel upp med 2,4 genom det här sättet att arbeta!
Byggsektorn har problem med produktivitet och kvalitet. Ser du någon lösning på detta?
- I Sverige har andra branscher, exempelvis verkstadsindustrin, tidigare haft en del produktionsproblem men genom kompetensutveckling och automatisering lyckats ta sig ur detta. Nu producerar man effektivt men med hög kvalitet. Delar av de systemen kan man överföra till byggindustrin.
Byggsektorn är en stor energislukare inte bara under själva byggnadstiden utan framför allt under förvaltningsskedet. Hur kommer samarbetet mellan Formas och Vinnova att minska den stora energiförbrukningen? Genom satsning på miljöteknik? Eller något mer?
- Klimatneutrala och energieffektiva hus är spännande. Det är viktigt att man vågar sig in på ett antal experiment. Nu är vi bara i början på detta. Det finns en hel del spännande teknik för exempelvis hur man plockar ut värme, lagrar den och använder den när den behövs. Vinnova och Formas har nyligen utlyst anslag för forskning och utveckling inom områdena miljöteknik och klimat. Vi har också tagit fram en gemensam strategi för hela miljöområdet.
Det finns redan nu kunskap som har potential att utvecklas till klimatvänliga produkter men det fattas riskvilligt kapital. Hur ser du på det?
- Det finns exempelvis en potential för solceller. I Tyskland har regeringen satsat riskvilligt kapital för att få igång en produktion som behövs för marknadsintroduktion. Jag hoppas att Sverige kan gå in aktivare på den marknaden. Det går inte an för staten att bara vänta på att privata pengar ska komma till undsättning. I fallet Ericsson gjorde staten en stor upphandling på mobiltelefonsystem. Detta var utgångspunkten för de internationella framgångar, som företaget har i dag. Vindkraften i Danmark är ett annat exempel. Där gick staten in med stimulans och Danmark är nu världsledande på vindkraftsmarknaden. Motsvarande agerande från svenska staten på etanolsidan skulle ge en behövlig kick. Vi kan inte räkna med att producera egen etanol till alla våra bilar MEN vi kan bygga upp en etanolindustri och exportera industriellt till hela världen. Precis som danskarna har gjort med vindkraften.
Formas har ansvar för forskning om samhällsplanering och Vinnova ansvarar för transportforskning. Dessa områden är intimt förknippade med varandra. Ett intensifierat samarbete är på gång. Hur kommer det att se ut?
- Ambitionen är att samhällsplanering blir kopplad till trafik och logistik. Formas och Vinnova kan komma att satsa pengar i gemensamma projekt och utlysningar av forskningsanslag. Vinnova och Formas arbetar på lite olika sätt. För att nå lyckade resultat inom samhällsplanering behövs, precis som på många andra områden, bra samspel mellan tre olika aktörsgrupper, näringsliv, akademi och offentlig verksamhet, det vill säga så kallad Triple Helix.
Buller från trafikleder är en av de största hälsofarorna i Europa. Har Vinnova någon strategi för att stävja buller i bostadsområden?
- Vi vill arbeta med att stödja forskning vid de tekniska högskolorna för att minska bullerproblemen. Det behövs grupper av representanter från både högskolorna och branschen för att hitta de rätta lösningarna, bland annat olika typer av vägbeläggning, vallar och däckmaterial.
Hur vill du att den framtida byggforskningen ska vara strukturerad på de tekniska högskolorna?
- De tekniska högskolorna behöver bli mer profilerade så att Sverige som helhet förblir långsiktigt kompetent inom viktiga forskningsområden. Högskolorna har själva i samarbete med branschen utarbetat förslag om sin framtid (se sid 30 i detta nummer). De har gjort ett bra arbete. Byggforskning är en liten sektor på högskolorna. Om de lyckas bra med den nya strukturen kan arbetssättet bli normbildande för högskolorna inom andra områden. Vinnova är beredd att engagera sig i detta arbete.
- Till Vinnovas ansvarsområde hör att utveckla effektiva innovationssystem, inte bara ta fram ny behovsmotiverad kunskap utan också utveckla samspelet mellan aktörerna och föra ut forskningsresultaten till sektorn. Detta kräver ett engagerat åtagande från näringsliv, akademi och offentlig verksamhet i olika sektorer och branscher.