Miljöforskning Nummer #3 augusti 2008

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2008-08-13 16:16:29

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut

Formas GD har sista ordet

"Därför har byggforskning alltid varit en viktig och vital del …"

Av Rolf Annerberg
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 3/2008

Byggnadernas utformning har en stor betydelse för en hållbar utveckling. Det gäller  exempelvis aspekter som energikonsumtion, materialval eller estetik. Den långa livslängd, som byggnaderna normalt har, understryker detta ytterligare. En stark byggforskning är avgörande för ett hållbart samhällsbyggande. Därför har byggforskningen alltid varit en viktig och vital del av Formas verksamhet.

Mycket händer inom byggforskningen idag. I april deltog jag i en konferens om framtiden för svensk byggforskning. Vid konferensen enades ett fyrtiotal professorer och forskningsledare inom byggforskningen om att gå vidare för att skapa en profilering av svensk byggforskning genom paraplyorganisationen Sveriges Bygguniversitet. Den idén kommer från en Handlingsplan för Byggforskning i samverkan, som de tekniska högskolorna Chalmers-KTH-LTH-LTU tagit fram under åren 2006 och 2007.
Syftet är att säkerställa en internationellt konkurrens­kraftig forskningsbas och högskoleutbildning inom den sektor som arbetar med samhällsbyggnad. I sammanhanget vill jag också nämna att Formas och Vinnova har undertecknat en avsiktsförklaring om ökad samverkan bland annat på byggområdet.

Omvandling av forskningsinstituten diskuteras för närvarande. Den utvecklingen kan bli viktig för byggforskningen. Bättre organiserade och kapitaliserade institut blir värdefulla samarbetspartners för byggforskningen, som ju ofta har en brukarorienterad inriktning.

På det europeiska planet har Formas tillsammans med Byggsektorns innovationscentrum (BIC) under tre år varit engagerat i ett projekt kallat ERABUILD inom ett europeiskt nätverk för forskningsfinansiering . Syftet har varit att skapa ett lärande nätverk och etablera en plattform för ett samarbete mellan ett antal FoU-program i EU-länder när det gäller byggande och förvaltning. ERABUILD kommer nu att fortsätta i ett nytt treårigt projekt kallat ERA-CO-Build. Inom EU har också olika industrisektorer uppmanats av EU-kommissionen att bilda europeiska teknologiplattformar (ETP) Inom, byggområdet har bildats en plattform kallad European Construction Technology Platform  (ECTP), som har inriktats på att formulera en vision och en strategi för forskning och innovation för den europeiska byggsektorn.

Det samarbete som Formas och BIC har haft både internationellt och nationellt i form av exempelvis gemensamma utlysningar kommer, som jag ser det, att intensifieras och vidare­utvecklas.

Författare :

Rolf Annerberg generaldirektör för Formas

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning augusti 2008

Inledare

Här rivs för att få hållbarhet? EN JÄTTEÖDLA STRÄCKER SIN ENORMA HALS, blottar sitt glupande gap och vidgar sina fruktansvärda käftar, som slår igen runt offret, vars inkråm dråsar till marken. Nej...

Temaartiklar

Byggsektorn avgör hållbar utveckling Alltfler människor bor i stora städer. Det ger möjlighet till stordriftsfördelar inom energi- och vattenförsörjning, men samtidigt stora utmaningar när det gäller at... Internationellt grepp utvecklar samhällsbyggandet Ökande behov av snabba omställningar, förnyelse, nyskapande, anpassning till klimatförändringar och strukturförändringar kräver en kreativ, effektiv och lyhörd samhä... Uthållig stadsutveckling Urban-net är ett nätverk av forskningsfinansiärer som ska stimulera europeiskt forskningssamarbete om uthållig stads­utveckling. 16 organisationer i 13 länder och UN... Eracobuild: Eracobuild, ett nytt europeiskt nätverk för FoI-samarbete (Forskning och Innovation) inom byggande och förvaltning, startar den 15 september 2008. Eracobuild ska byg... Den hållbara staden som en bra affär! Hur byggherrarna väger in miljöanpassade funktioner i ett livs­cykel­ekonomiskt tänkande. Hur investerarna beaktar uthållighet. Hur fastighetsvärderarna och kreditbe... Miljöklassning av byggnader på väg "Senast 2009 ska alla nybyggda hus och 30 % av det befintliga beståndet vara klassificerade med avseende på byggnadsrelaterad hälsa och miljöpåverkan". För att infri... Bygga-bo-dialogen Bygga-bo-dialogen är ett unikt samarbete mellan 43 företag, kommuner och regeringen. Tillsammans och i dialog ska dessa aktörer utveckla en konkurrenskraftig och hål... Nanoteknik i våra hem Nanoteknik förknippas ofta med IT, med avancerade läkemedel eller med otäcka science-fictionvisioner där människans skapelser skenar. Men nu börjar alltfler att se m... Buller - ett hot mot vår hälsa Störningar av buller har länge betraktats som något vi får tåla, speciellt om vi bor i tätorter, men nu kommer mer och mer alarmerande rapporter om bullers hälsoeffe... Exit byggforskningens grå eminens Ständigt på språng till nästa möte ilar byggforskningens grå (?) eminens med ett glatt "hej hur är läget?" förbi i korridoren. Snart ilar han i andra korridorer för ... Sveriges Bygguniversitet behövs för välfärden Profilering och samordning av byggforskning vid de tekniska hög­skolorna behövs för att säkerställa en internationellt konkurrens­kraftig forskningsbas och högskoleu...

Intervjun

Nu tar vi armkrok på byggsektorn! Ett mer aktivt samarbete på byggforskningens område kommer att inledas mellan Vinnova och Formas. En avsiktsförklaring om ökad samverkan bland annat på byggområdet h...

Övriga artiklar

I skogens och fiskens tecken Hur stryktåliga är systemen? Landsbygd, miljögifter och byggd miljö Svenskar värdesätter glada grisar Blåbär viktiga för mångfalden Svartmunnad Smörbult på menyn för torsk och aborre Hur få fart på jordbruket i Etiopien? Stresstålig bakterie bryter ner gifter

Notiser

Arkeologer och viltforskare utforskar Vindelfjällen Helt outforskade områden i Västerbotten ska undersökas av arkeologer och viltforskare. Expeditionen är en del av en stor satsning för mer kunskap om det arktiska Sve... Forskarskola i skogsskötsel För att säkra den framtida kompetensförsörjningen på skogsskötselområdet startas en forskarskola vid SLU till hösten. Målet är att förmedla expertkunskaper om hur rå... Träkol som kolsänka överskattat En forskargrupp vid SLU i Umeå varnar i en nyligen publicerad artikel i Science för att över-skatta träkol som kolsänka. 100 000 etanolbilar i Sverige Den 100000:e etanolbilen i Sverige har levererats till sin ägare. I maj 1994 levererades de tre första till svenska kunder. Nu, 14 år senare har den 100 000:e regist... Gör en nulägesbeskrivning av byggsektorn! Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att göra en nulägesbeskrivning av byggsektorn genom en uppföljning av betänkandet Skärpning gubbar (SOU 2002:115). Workshop om grön nanoteknik i byggandet Grön nanoteknik förbättrar möjligheterna att bygga ekologisk hållbart. Detta är temat för en workshop som äger rum den 26 september på Bella Center i Köpenhamn. Work... Utländska granar? Utländska granar kan bli ett bra komplement till vår vanliga gran, när klimatet blir mildare och fuktigare. Det tror man på Skogforsk, där Sitka och Douglasgranen st... Klimatsmart gödsel från Salix och halm Kvävegödsel står för en tredjedel av jordbrukets totala energianvändning. Utsläppen av växthusgaser kan minska med cirka 80 procent med en ny metod att göra kväve­gö... Narcisser - folkkära lökar i ny bok En ny bok om påsk- och pingstliljor i Sverige: "Narcisser - folkkära lökar" kom ut i våras. Centrum för biologisk mångfald vid SLU och Uppsala universitet står bakom... Fler i år än förra året Cirka 1270 ansökningar fick Formas in i årets "stora" utlysning. Det var någor fler än förra året. Den ordinarie utlysningen av forskningsprojekt fick cirka 840 att ...

Resultat av forskning

Bygg på kunskap Med egen energi Om mönster i naturen Objudna sommargäster Biologisk mångfald Små svampar är skogens bästa vänner Överblivna läkemedel sökes

Formas GD har sista ordet

"Därför har byggforskning alltid varit en viktig och vital del …" Byggnadernas utformning har en stor betydelse för en hållbar utveckling. Det gäller  exempelvis aspekter som energikonsumtion, materialval eller estetik. Den lå...

Vidare länkar

Sidfot