Regeringen beslutade år 2001 om en särskild satsning på forskningsområdet biologisk mångfald. Under åren 2002–2006 fördelade Formas och Vetenskapsrådet över 630 miljoner kronor till området. Projekten löpte med varierande längd till och med år 2009.
Därefter genomförde Formas och Vetenskapsrådet under 2010 en utvärdering av den här särskilda satsningen i Sverige. Syftet var att se vilka effekter och stimulanser som blivit följden. De forskningsområden som har utvärderats är zoologi, botanik, cell-, molekylär och mikrobiologi, akvatisk och marin forskning, ekologi, landskap, den biologiska mångfaldens dynamik, mänskliga dimensioner samt taxonomi.
Fördjupade kunskaper
Utvärderingen genomfördes av två internationella expertkommittéer. Vetenskapskommittén, under ledning av Professor David Penman, bestod av tio internationella experter inom ett vitt spektrum av vetenskapsområden med relevans för biologisk mångfald. Relevanskommittén, ledd av Professor Peter Bridgewater, bestod av fem nationella och internationella experter som representerade intressentorganisationer med anknytning till frågor om biologisk mångfald. Utvärderingen presenteras i en rapport som fritt kan laddas ned från Formas eller Vetenskapsrådets hemsidor: Evaluation of Swedish Biodiversity Research
Kommittéerna konstaterade i rapporten att tillskottet av medel till biologisk mångfald har fallit relativt väl ut och avsevärt bidragit till fördjupade kunskaper inom flertalet relevanta specialområden. I synnerhet fann man starka forskningsgrupper inom skogs-, sjö- och jordbruksekologi samt stor ämneskompetens inom taxonomi, evolutionsbiologi, populationsbiologi, bevarandegenetik, mikrobiell ekologi, klimat- och ekosystemmodellering, ekonomi och landskapsekologi.
Kommittéerna framhöll dock att satsningarna till största delen hade bidragit till att fördjupa redan existerande forskningsområden, medan verkligt integrerande tvärvetenskaplig forskning var mindre vanlig. Det fanns få tecken på att de mänskliga dimensionerna av biologisk mångfald hade blivit väl införlivade i projekten.
Få nya forskare
Slutsatsen blev att de riktade satsningarna sedan 2002 skapat starka, men huvudsakligen ämnesspecifika forskargrupper och en rad doktorander som framförallt sökt vidare anställning utanför den akademiska världen. Återväxten av aktiva forskare har alltså inte varit särskilt stor.
För att forskningsresultaten framöver ska kunna användas på ett mer effektivt och lämpligt sätt, bör intressenter och användare göras delaktiga i projektens utveckling och styrning där detta är möjligt. I framtida satsningar bör tonvikten också ligga på större och mer långsiktiga forskningsprojekt med integrerande och tvärvetenskaplig inriktning, där samhällsvetenskaperna kopplas samman med naturvetenskaperna.
För närvarande pågår arbetet för fullt med att prioritera och genomföra de av rekommendationerna som primärt gäller forskningsrådens verksamhet.
Rapport om biologisk mångfald
Evaluation of Swedish Biodiversity Research heter den rapport om utvärderingen av svensk forskning om biologisk mångfald, som Formas och Vetenskapsrådet genomfört. Utvärderingen avsåg såväl vetenskaplig kvalitet som samhällsrelevans och effekter på forskargruppernas verksamhet, inriktning och resultat. I ett större perspektiv syftade utvärderingen till att ge underlag för analyser och strategiarbete vid forskningsråden, departementen och universitet och högskolor, samt att ta vara på lärdomar från hanteringen av en relativt stor forskningssatsning.
Rapporten innehåller även en lista med rekommendationer som togs upp på ett seminarium kring ny utvärdering: Hur bra är svensk forskning om biologisk mångfald?.
Författare
:
Henrik Lange
är forskningssekreterare vid Formas.