Mat på rymmen. Visst är det en bra rubrik på en workshop? När redan idag runt en miljard människor är undernärda och en annan miljard människor är övernärda, vore det vettigt om den mat som faktiskt finns, också kunde ätas.
Ökad kunskap om råvaror behövs. Det är enklare att kommunicera kunskap om mat, om det ger direkt nytta i plånboken var en slutsats som kopplades till ett förslag om att sänka priset på varor med kort datum. Måste vi ha ett 24-timmarssamhälle när det gäller livsmedel i butiker, och måste hyllorna alltid vara fulla? var provocerande frågor som behöver ställas.
Ökad matproduktion. För att mätta nio miljarder människor i framtiden, måste matproduktionen upp med 70 procent, förklarade Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Foto: Jonas Förare.
Hantera rätt i butiken
Butikerna borde hantera maten bättre. Potatis ska inte förvaras ljust, så att den blir grön och måste kastas. Varornas hållbarhet kan ökas genom att förbättra kylkedjan.
Bättre beställningsrutiner kräver bättre ledtider och bättre prognosverktyg. Med hjälp av sensorteknik skulle man kunna utveckla smarta förpackningar för känsliga råvaror.
Matvanor grundas i skolan
Det kan behövas tvärvetenskapliga projekt med flera olika lärare, och att skolor och kommuner borde dela med sig av sina erfarenheter. Svinnet kan säkert minskas om skoleleverna får mer tid för måltiden och äter på lämpliga tider i för hållande till skoldagens längd, och skolan borde kunna dimensionera maten bättre, om många elever plötsligt blir sjuka.
Skolmaten diskuterades även i Hur ändrar vi vårt matbeteende, där deltagarna tyckte att det behövs mer kunskap om själva måltiden och om hur vi tillgodogör oss maten.
Att äta långsamt motverkar tendensen att äta för mycket av fel saker. Kan vi träna långsam ätning i skolmatsalen? Skolmatspersonal och barn kan involveras i att utveckla bättre måltider med större matglädje, mindre svinn och ökad lust att testa ny mat, var ytterligare en idé.
Öppen GMO-debatt
Få hävdar numera att GMO är lösningen på världssvälten, och debatten är inte längre så laddad. En del av kritiken under Forums GMO-debatt gick dock ut på att många genmanipulerade grödor ännu är starkt besprutade av ogräsmedel som parakvat.
En miljöorganisation efterlyste genmodifierade grödor som är vatteneffektiva eller kan fånga kväve. En växtforskare påpekade då att miljöorganisationerna är medskyldiga till att ha tryckt tillbaka den offentligt finansierade forskningen genom sitt motstånd mot GMO.
Hela kedjan
I Forums 15 workshoppar serverades flera kalla fakta, som att lågutbildade män har de största problemen med övervikt och att det fortfarande finns gifter i Östersjöns feta fiskar. Önskelistan för framtiden var lång. Där fanns till exempel kretslopp av näring från matavfall samt ett hållbart vattenbruk, bättre jordbrukspolitik inom EU, fler svenska innovationer, konstgjort kött samt bättre metoder för att mäta matavtryck i miljön. Det kom också tankar om att styra konsumtionen i en sundare riktning genom att använda subventioner och skatter.
Genomgående hade workshopparna en brokig samling deltagare – från forskning, jordbruk, konsumenter, livsmedelsinstitut, näringsliv och miljöorganisationer. Detta drag från arrangörernas sida borde bana väg för bättre samarbete i hela livsmedelskedjan, vilket många framhöll är nödvändigt nu och i framtiden.
Så att fler ska få äta bra mat.
Formasbok om hållbart jordbruk
Ett av seminarierna gav ett axplock av olika perspektiv som presenteras i Formas pocketbok ”Jordbruk som håller i längden”: den svenska bondens framtid, fosfor som resurs och problem, goda mikrober som räddar grödorna, välfärd i ekologisk djurhållning, samt den moderna växtförädlingens bidrag till en hållbar utveckling i jordbruket.
Allt hänger ihop. Goda mikrober i marken kan bidra till ökad hushållning med fosfor och kväve. Nya grödor kan bidra till effektivare vattenanvändning, minskat behov av växtnäringsresurser och minskad kemikalieanvändning i odlingen. Säkrare skördar och friskare djur leder till ökad lönsamhet för den svenska lantbrukaren. Det behövs tvärvetenskaplig forskning som kan behålla helhetsbilden.