Miljöforskning Nummer #2 april 2011

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2011-03-09 17:51:20

Navigation

Byt språk

Sök

Huvudinnehåll

Namn & Nytt
Skriv utSkriv ut

På nya poster i Formas omvärld:

 Agneta Marell, professor i företagsekonomi och kommundirektör i Örnsköldsvik, har av Umeå universitets rektor Lena Gustafsson utsetts till vicerektor för samverkan och innovation. 

Agneta Marell har en gedigen bakgrund inom Umeå universitet och ett stort kontaktnät inom både näringslivet och den offentliga sektorn. Under åren 2004-2007 var hon rektor för Handelshögskolan vid Umeå universitet. Hon har haft ett flertal styrelseuppdrag i näringslivet och som ledamot i vetenskapliga forskningsråd, kommittéer och stiftelser.

 Karin Dahlström, civilekonom och högskolelektor i turismvetenskap på Södertörns högskola, blir i april ny verksamhetschef för Stiftelsen Lantbruksforskning. Hon kommer även att vara chef för enheten Forskning & Innovation på LRF.

 Ingrid Peterson, Director Science Relations, Astra Zeneca, är ny styrelseordförande i Sveriges lantbruksuniversitets styrelse där hon efterträtt Lars-Erik Edqvist.

 Göran Enander har av regeringen utsetts till ny länsöverdirektör vid Länsstyrelsen i Skåne län. Enander har tidigare bl.a. varit generaldirektör för Skogsstyrelsen.

 Lena Neij, professor och director vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet, har tilldelats en Unescoprofessur (Unesco Chair) i ämnet ”Sustainable Development, Environmental Policies, Energy and Cleaner Production”. Lena Neij arbetar med systeminriktad energiforskning med fokus på kommersialisering och spridning av ny energiteknik samt styrmedel och strategier avseende förnybar energi, energieffektivisering och ett mer hållbart byggande och boende. Unescoprofessurer delas ut av FN organet Unesco inom olika vetenskapliga grenar som ligger inom ramen för Unescos verksamhet. Idag innehar fem personer i Sverige Unescoprofessurer.

 Ilkka Hanski, professor vid universitetet i Helsingfors, har av Kungliga Vetenskapsakademien tilldelats Crafoordpriset i biovetenskap 2011 för sina nyskapande studier om hur rumslig variation påverkar dynamiken i djur- och växtpopulationer.

Ilkka Hanski är en av världens mest framstående ekologer. Priset får han för sin utveckling av en rad nya analysmetoder och matematiska modeller som idag används för att undersöka hur djur- och växtarter påverkas då deras livsmiljöer splittras upp på grund av till exempel urbanisering, avskogning och klimatförändringar.

 Karin Markides, rektor på Chalmers, har tilldelats den prestigefyllda utmärkelsen, Oscar Carlson-medaljen för sina insatser inom kemi. Carlson-medaljen delas ut vart femte år till en svensk kemist som framför andra utmärkt sig genom initiativ eller arbete på det kemiskt-vetenskapliga eller kemiskt-tekniska området.

Karin Markides har gjort stora insatser för Svenska Kemistsamfundet och under sin tid som rektor på Chalmers visat ett stort engagemang för att stärka kemiindustrins position i Europa. Hon har även varit Sveriges och de europeiska universitetens representant i EU-kommissionens s.k. High Level Group för kemiindustrin.

 Erik Naesset, professor vid Norges universitet för Miljö- och biovetenskap, AS, Norge, har tilldelats 2011 års Marcus Wallenbergspris för sin banbrytande forskning inom flygburen laserskanning som en integrerad del av skogsinventeringar.

 Christina Ekman Ljungström och Hans Ljungström i Höganäs får 2010-års Ulla Molin-pris ”för att de med en ödmjuk och lustfylld attityd tagit sig an Ulla Molins egen trädgård i Höganäs” med start 2007.

 Gert Wingårdh, professor och ledande arkitekt med internationellt renommé, höll den 2 mars sin Gustaf Dalén-föreläsning på Chalmers. Han talade under rubriken Organizing freedom. Frågor som också berördes var svensk arkitektur i förhållande till utländsk, Göteborgs position på den arkitektoniska världskartan och orsak och verkan av att det inte finns en stadsarkitekt i Göteborg.

Gert Wingårdh har varit med och tagit fram en stor katalog av byggnader. Där återfinns bland annat Öjared golfklubb, Astra Zeneca i Mölndal, Aranäs gymnasium i Kungsbacka, Universeum i Göteborg, kårhuset på Chalmers, Kuggen på Lindholmen, flygledartornet på Arlanda, och den uppmärksammade svenska ambassaden i Washington.

Gustaf Dalén-föreläsningen hålls av den som tilldelats Chalmerska Ingenjörsföreningens Gustaf Dalén-medalj. Den delas ut till minne av Chalmersingenjören, uppfinnaren och nobelpristagaren Gustaf Dalén.

 Anders Wijkman, förre EU-parlamentarikern, blir hedersdoktor vid Linköpings universitet.  Wijkman har under mer än tre decennier varit en engagerad förkämpe i miljö-, klimat- och biståndsfrågor. Från slutet av 70-talet till mitten av 90-talet var han generalsekreterare för i tur och ordning Svenska Röda Korset, Naturskyddsföreningen och Styrelsen för u-landsforskning (SAREC). Han blev därefter biträdande generalsekreterare i FN med särskilt ansvar för att integrera sociala och miljömässiga hänsyn i FN:s utvecklingsprogram. Från 1999 och tio år framåt har han som EU-parlamentariker för kristdemokraterna bl.a. haft en mycket pådriven roll i klimatfrågor. Anders Wijkman har under flera år på olika sätt samarbetat med forskargruppen i energisystem vid Linköpings universitet, till vilken han idag är knuten som expert. Han blir nu teknologie hedersdoktor.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning april 2011

Inledare

Vilt vid knut och i storskog Våren är på väg. Rådjuren stryker omkring i städernas villaområden och letar spirande snödroppar, krokus och tulpaner, i väntan på de verkliga delikatesserna ro...

Tema

Om vikten av biologisk mångfald FÖRLUSTEN AV BIOLOGISK MÅNGFALD och utarmning av ekosystemen är två stora vetenskapliga och samhälleliga utmaningar. Därför beslutade regeringen redan 2001 om en sär... Stark ekologi men svag tvärvetenskap Skogs-, sjö- och jordbruksekologi. Där har Sverige starka forskningsgrupper när det gäller biologisk mångfald. En utvärdering av svensk forskning om biologisk mångfa... EU-samverkan för mångfald Den bärande idén bakom forskningsfinansiärernas samverkan inom nätverket Biodiversa2 är att stärka det europeiska forskningsområdet inom biologisk mångfald. Ett sama... Lo ändrar ekosystem Stora rovdjur kan påverka hur mycket det finns av andra arter i skog och mark, men graden av påverkan varierar mellan arter och ekosystem. I ett pågående forskningsp... Varg bra för andra arter? När stora rovdjur etablerar sig i ett område leder det ofta till olika effekter på andra arter i ekosystemet. Etablering av varg i Sverige hotar dock inte lodjurens ... Rädsla för rovdjur De stora rovdjuren väcker känslor. En del människor ser dem som ett positiv inslag i sin vardagsmiljö, andra reagerar med oro och rädsla. Detta bidrar till kontrover... Mikrober för fiskodling Mikroorganismer spelar en allt större roll i livsmedlens kretslopp, inte bara i kompost och biogas. I aktuell forskning är nyckeln för framtida hållbar fiskodling et... Mångfald i ekojordbruk Vad händer med den biologiska mångfalden, när ett jordbruk blir ekologiskt? Ofta kommer förändringar långsamt och smygande och inte överallt samtidigt. För att först... Lagom buskigt går hem Lagom buskiga lövskogar är mest populära bland allmänheten. Det visar tidigare studier. För att öka biologisk mångfald är sociala åtgärder som information och utbild... Varför mager tvärvetenskap? Tvärvetenskap samt länkar mellan natur- och samhällsvetenskap efterlyses i en nyligen presenterad utvärdering av forskningen om biologisk mångfald. Vi har hört det f...

Intervjun

Ny aktör för kompetent byggsektor Samordning av branschens och samhällets behov inför forskningsproppen, remissmöten mellan branschen och handläggare i regeringskansliet angående nya lagförslag samt ...

Övriga artiklar

Ta fram nationell stadspolitik! Sverige behöver utveckla en nationell stadspolitik som överbryggar sektorsgränser, samordnar statliga och kommunala insatser och förstärker de sociala och kulturella... Livlig dialog om maten Över 300 forskare och praktiker deltog i Forum för miljöforskning 2011, tema MATEN. Tvådagarsdialogen hölls i Uppsala, och arrangörer var Formas i samarbete med Mist... Rågdiet mot prostatacancer Efter sex veckors konsumtion av fullkorns- och kliprodukter av råg minskade det så kallade psa-värdet hos män med prostatacancer. Halten av detta protein brukar öka ... Vindkraftsbuller stör fisk Fisk påverkas av vindkraftsbuller och kan höra det på flera kilometers håll. När vindkraftverk byggs, medför det höga ljudnivåer som gör att fiskar på långa avstånd ... Sjöns växthusgas ger klen sänka Sjöar, dammar och vattendrag ger ifrån sig mer av växthusgasen metan än tidigare känt. Den sänka för växthusgaser som naturmiljöer – till exempel skog – representera... Kvicksilverhalten varierar Kvicksilver når vår miljö främst genom luftföroreningar. Men hur mycket miljön påverkas beror på en lång rad faktorer, allt från växtlighet till klimat. Inom en och ... Får hästarna plats? Finns det plats för häst och ryttare i dagens samhälle? Tar man i planeringen hänsyn till de speciella behov som behövs för hästverksamheter som ligger nära tätorter... Kvävegödsling och utlakning knivig balans Höstraps som förfrukt kan både ge mer skörd av höstvete och innebära en lägre optimal kvävegiva. Även en vårsådd fånggröda kan minska kväveutlakningen. Andunge klarar fiskfri sjö Många andungar överlever i fiskfria vatten. När simänder ska häcka, bör de välja ett vatten som inte innehåller fisk, som konkurrerar med de nykläckta andungarna om ... Alggifter kan skada hjärnan Nervgiftet BMAA, som produceras av vanligt förekommande alger, har föreslagits vara förknippade med sjukdomar som ALS, Parkinson och andra neurologiska sjukdomar. En... Skogsindustri ratade grön el Omställningen till grön el välkomnades inte av skogsindustrin. Tvärtom motsatte den sig länge kraven på biobränsle och energieffektivisering, visar en ny avhandling ...

Notiser

Nytt i Formas öppna utlysning I årets öppna utlysning ersätter mobilitetsstöd postdoktorala stipendier, och FoU-projekt ersätter forskarassistenter. Mer information om aktuella anslag finns på Fo... Fiskeriverkets FoU till SLU Fiskeriverket forsknings- och utvecklingsverksamhet flyttas över till SLU, har regeringen beslutat. Det innebär att den nya Havs- och vattenmyndigheten som ersätter... Syre hämmar inte växter Hämmar ökande syrehalter i luften fotosyntesens syreproduktion? Är denna unika process anpassad till den låga syrenivå som fanns för närmare tre miljarder år sedan d... Nya rön om el och vågkraft El som produceras av förnybara energikällor behöver i många fall omvandlas innan den kan anslutas till nätet. För att kunna ansluta vågkraftverken till nätet, måste ... Laserteknik vässar solpaneler Genom att använda laserteknik i framställning av en särskilt typ av solpaneler i industriell skala kan produktionsprocessen effektiviseras, både i material- och tids... Jästceller skapar datorer Genmodifierade celler kan fås att kommunicera med varandra, som om de vore elektroniska kretsar. Med hjälp av jästceller har en grupp forskare i Göteborg tagit ett v...

Resultat av forskning

Bogemenskap för bättre livsstil Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Från skott till träd i granskogen Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Satsa på djurens välfärd Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.

Namn & Nytt

Personer på nya befattningarPå nya poster i Formas omvärld:

Vidare länkar

Sidfot