Miljöforskning Nummer #2 april 2011

Start Om Miljöforskning Nummer Tema Prenumerera Kontakt

Inledare

Vilt vid knut och i storskog Våren är på väg. Rådjuren stryker omkring i städernas villaområden och letar spirande snödroppar, krokus och tulpaner, i väntan på de verkliga delikatesserna ro...

Tema

Om vikten av biologisk mångfald FÖRLUSTEN AV BIOLOGISK MÅNGFALD och utarmning av ekosystemen är två stora vetenskapliga och samhälleliga utmaningar. Därför beslutade regeringen redan 2001 om en sär... Stark ekologi men svag tvärvetenskap Skogs-, sjö- och jordbruksekologi. Där har Sverige starka forskningsgrupper när det gäller biologisk mångfald. En utvärdering av svensk forskning om biologisk mångfa... EU-samverkan för mångfald Den bärande idén bakom forskningsfinansiärernas samverkan inom nätverket Biodiversa2 är att stärka det europeiska forskningsområdet inom biologisk mångfald. Ett sama... Lo ändrar ekosystem Stora rovdjur kan påverka hur mycket det finns av andra arter i skog och mark, men graden av påverkan varierar mellan arter och ekosystem. I ett pågående forskningsp... Varg bra för andra arter? När stora rovdjur etablerar sig i ett område leder det ofta till olika effekter på andra arter i ekosystemet. Etablering av varg i Sverige hotar dock inte lodjurens ... Rädsla för rovdjur De stora rovdjuren väcker känslor. En del människor ser dem som ett positiv inslag i sin vardagsmiljö, andra reagerar med oro och rädsla. Detta bidrar till kontrover... Mikrober för fiskodling Mikroorganismer spelar en allt större roll i livsmedlens kretslopp, inte bara i kompost och biogas. I aktuell forskning är nyckeln för framtida hållbar fiskodling et... Mångfald i ekojordbruk Vad händer med den biologiska mångfalden, när ett jordbruk blir ekologiskt? Ofta kommer förändringar långsamt och smygande och inte överallt samtidigt. För att först... Lagom buskigt går hem Lagom buskiga lövskogar är mest populära bland allmänheten. Det visar tidigare studier. För att öka biologisk mångfald är sociala åtgärder som information och utbild... Varför mager tvärvetenskap? Tvärvetenskap samt länkar mellan natur- och samhällsvetenskap efterlyses i en nyligen presenterad utvärdering av forskningen om biologisk mångfald. Vi har hört det f...

Intervjun

Ny aktör för kompetent byggsektor Samordning av branschens och samhällets behov inför forskningsproppen, remissmöten mellan branschen och handläggare i regeringskansliet angående nya lagförslag samt ...

Övriga artiklar

Ta fram nationell stadspolitik! Sverige behöver utveckla en nationell stadspolitik som överbryggar sektorsgränser, samordnar statliga och kommunala insatser och förstärker de sociala och kulturella... Livlig dialog om maten Över 300 forskare och praktiker deltog i Forum för miljöforskning 2011, tema MATEN. Tvådagarsdialogen hölls i Uppsala, och arrangörer var Formas i samarbete med Mist... Rågdiet mot prostatacancer Efter sex veckors konsumtion av fullkorns- och kliprodukter av råg minskade det så kallade psa-värdet hos män med prostatacancer. Halten av detta protein brukar öka ... Vindkraftsbuller stör fisk Fisk påverkas av vindkraftsbuller och kan höra det på flera kilometers håll. När vindkraftverk byggs, medför det höga ljudnivåer som gör att fiskar på långa avstånd ... Sjöns växthusgas ger klen sänka Sjöar, dammar och vattendrag ger ifrån sig mer av växthusgasen metan än tidigare känt. Den sänka för växthusgaser som naturmiljöer – till exempel skog – representera... Kvicksilverhalten varierar Kvicksilver når vår miljö främst genom luftföroreningar. Men hur mycket miljön påverkas beror på en lång rad faktorer, allt från växtlighet till klimat. Inom en och ... Får hästarna plats? Finns det plats för häst och ryttare i dagens samhälle? Tar man i planeringen hänsyn till de speciella behov som behövs för hästverksamheter som ligger nära tätorter... Kvävegödsling och utlakning knivig balans Höstraps som förfrukt kan både ge mer skörd av höstvete och innebära en lägre optimal kvävegiva. Även en vårsådd fånggröda kan minska kväveutlakningen. Andunge klarar fiskfri sjö Många andungar överlever i fiskfria vatten. När simänder ska häcka, bör de välja ett vatten som inte innehåller fisk, som konkurrerar med de nykläckta andungarna om ... Alggifter kan skada hjärnan Nervgiftet BMAA, som produceras av vanligt förekommande alger, har föreslagits vara förknippade med sjukdomar som ALS, Parkinson och andra neurologiska sjukdomar. En... Skogsindustri ratade grön el Omställningen till grön el välkomnades inte av skogsindustrin. Tvärtom motsatte den sig länge kraven på biobränsle och energieffektivisering, visar en ny avhandling ...

Notiser

Nytt i Formas öppna utlysning I årets öppna utlysning ersätter mobilitetsstöd postdoktorala stipendier, och FoU-projekt ersätter forskarassistenter. Mer information om aktuella anslag finns på Fo... Fiskeriverkets FoU till SLU Fiskeriverket forsknings- och utvecklingsverksamhet flyttas över till SLU, har regeringen beslutat. Det innebär att den nya Havs- och vattenmyndigheten som ersätter... Syre hämmar inte växter Hämmar ökande syrehalter i luften fotosyntesens syreproduktion? Är denna unika process anpassad till den låga syrenivå som fanns för närmare tre miljarder år sedan d... Nya rön om el och vågkraft El som produceras av förnybara energikällor behöver i många fall omvandlas innan den kan anslutas till nätet. För att kunna ansluta vågkraftverken till nätet, måste ... Laserteknik vässar solpaneler Genom att använda laserteknik i framställning av en särskilt typ av solpaneler i industriell skala kan produktionsprocessen effektiviseras, både i material- och tids... Jästceller skapar datorer Genmodifierade celler kan fås att kommunicera med varandra, som om de vore elektroniska kretsar. Med hjälp av jästceller har en grupp forskare i Göteborg tagit ett v...

Resultat av forskning

Bogemenskap för bättre livsstil Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Från skott till träd i granskogen Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Satsa på djurens välfärd Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.

Namn & Nytt

Personer på nya befattningarPå nya poster i Formas omvärld:

1.Aralsjöns öde ändrar klimatet 2.Övergödning, fiske och gifter hotar Östersjön 3.Genetik för djur och människor 4.Räcker skogen för snabbt växande ekonomier? 5.Underskattat samspel människa och djur

Större text
Mindre text

 RSS Flöde

• Mars 2013
  Klimatforskning
• December 2012
  Kemikaliernas pris
• September 2012
  Antibiotikaresistens
• Mars 2012
  Växter bas i ekonomin
• December 2011
  Skogsriket och matlandet
• Oktober 2011
  Hållbar stad social och teknisk
• Juni 2011
  Samhällets drivkrafter och miljön
• April 2011
  Om vikten av biologisk mångfald

• • Till arkivet

Miljöforskning, Formas
Box 1206, SE-111 82 Stockholm, Sverige
E-post: miljoforskning@formas.se

Denna webbtidning är publicerad av Forskningsrådet Formas.