Miljöforskning Nummer #1 april 2009

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2009-03-03 10:15:36

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut Skriv ut hela tematSkriv ut
Vidgar perspektiv och ökar potten

Deltagare i projektet REPLACIS. Retail planning for sustainable cities. Längst till vänster står Katarina Nylund och trea i bakre raden från höger Mattias Kärrholm, båda från Malmö högskola. I projektet ingår också forskare från Portugal, som är koordinator, Frankrike och Turkiet.  Foto: Ulla Westerberg

Vidgar perspektiv och ökar potten

Av Kristina Björnberg och Ulla Westerberg
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 1/2009

Över nittio stadsforskare från tolv länder utgör startfält i den massiva satsning som gjorts inom EUs nätverk Urban-net. Många svenskar finns med. Temat är stadsforskning med ett brett perspektiv på hållbarhet och samband mellan olika sektorer. Nu vidgas perspektiven i svensk stadsforskning – och möjligheterna till finansiering förbättras samtidigt.

Ett nätverk för europeiskt forskningssamarbete Urban-net består av EU-länders organisationer, som finansierar och främjar forskning om uthållig stadsutveckling. Det finansieras av EU och syftet är att på olika sätt stödja europeiskt forskningssamarbete.

Sexton organisationer i tolv EU-länder och Turkiet ingår i Urban-net. Där ingår även FNs organisation för bostadsfrågor UN-Habitat. Flöden av människor och resurser, som skapar möjligheter men också problem gör inte halt vid Europas gränser. Till pilotutlysningen, som beskrivs nedan, kom det således intresseanmälningar från bland annat Mongoliet och Kenya. Israeliska forskare ingår utan finansiering i ett av de forskningsförberedande projekten. I artikeln här intill utvecklar UN-habitats representant i Urban-net, Naison Mutitzwa-Mangisa, den globala dimensionen av de urbana miljöproblemen och behovet av urban samverkan.

Arbetet inom Urban-net har hittills resulterat i en sökbar databas för pågående och avslutade forskningsprogram. Vidare har ett ramverk för uthållig stadsforskning utarbetas genom en iterativ process, som i Sverige innebar seminarier om viktiga forskningsproblem med forskare och praktiker i Stockholm, Göteborg och Malmö samt Boverket. Just nu diskuteras också andra samarbetsformer för Urbannet såsom doktorandutbyte, gemensamma insatser för att sprida forskningsresultat och praktiska erfarenheter, utveckling av indikatorer och benchmarking, personalutbyte etc. Ett viktigt syfte med Urban-net är att få till stånd gemensamma forskningsutlysningar. Det är Formas uppgift att organisera dem. En pilotutlysning har genomförts. Den var öppen för ansökningar under tre månader i början av 2008, och de utvalda forskningsprojekten har precis startat. För närvarande planeras en ny utlysning.

Brett tema i pilotutlysning

Pilotutlysningens sammanhållande tema var stadsforskning med ett brett perspektiv på hållbarhet. Den handlade om sambanden mellan olika sektorer snarare än djupdykningar inom varje sektor för sig. Exempel på vad det skulle kunna innebära gavs i ett tematiskt ramverk som utvecklats inom Urbannet. Resilient City var en tematisk begränsning som gällde för projekt där holländska forskare ingick.

Utlysningen gällde två typer av projekt;

  • Forskningsprojekt med varaktighet upp till två år
  • Kortare forskningsförberedande aktiviteter som att skriva en forskningsansökan till nästa Urban-net utlysning (i slutet av oktober 2009) eller till 7:e ramprogrammet, ordna en konferens eller workshop eller göra en kunskapssammanställning inom något område.

Projekten måste vara sammansatta av forskare från minst tre länder. Eftersom forskarna finansieras av en organisation i det land där de verkar så måste de också följa de regler som organisationen i fråga har för finansiering.

Många svenskar

Efter en formell och vetenskaplig granskning valdes elva forskningsprojekt ut för gemensam finansiering. I projekten ingår 42 olika forskarlag – sammanlagt över 90 forskare – i 12 länder. De finansieras av organisationer i det land där forskarna verkar, dvs. i Bulgarien, Cypern, Frankrike, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Sverige och Turkiet. Svenska forskare finns med i de flesta finansierade projekten både därför att Sverige satsat förhållandevis mycket pengar och för att forskningsprojekten håller en hög kvalitet.

Gemensamt för projekten är studier där länder och regioner jämförs, och alla har ett mer eller mindre tvärvetenskapligt angreppssätt. Flera projekt tar sin utgångspunkt i förutspådda klimatförändringar. Tre av dessa har svenska koordinatorer. Ett fjärde svenskkoordinerat projekt handlar om ekosystemstjänster. (Se artiklar i detta nummer).

För övrigt är projekten mycket olika till karaktär och innehåll. De spänner över frågor från politik, ekonomi och planering till uppvärmning av städer.

Nästa chans i oktober

En ny utlysning av anslag för forskning kommer i slutet av oktober. Den bygger på erfarenheterna från pilotutlysningen och finansieras till och med år 2012. Det första viktiga beslutet gäller utlysningens teman. Klimatfrågorna och vad som kan göras åt dem blir sannolikt ett tema.

Vissa finansiärer har ett program att följa och fördelar större delen av sina medel genom att lägga ut mer preciserade uppdrag, medan andra, som Formas, avsätter en större del till öppna utlysningar där forskarna själva formulerar problemet, eller åtminstone utlysningar där finansiering söks i en öppen konkurrens. De utvalda projekten kommer att kunna starta före sommaren 2010 och löpa i maximalt tre år till sommaren 2013. Då har Urban-netprojektet slutat och de transnationella utlysningarna förhoppningsvis integrerats i Formas verksamhet.

 

Författare :

Kristina Björnberg är forskningssekreterare vid Formas.
E-post: kristina.bjornberg@formas.se
Ulla Westerberg är samordnare för Urban-net vid Formas.
E-post: ulla.westerberg@formas.se

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning april 2009

Inledare

Det gör ont när städer ändras STADSBOR HAR SINA PLATSER, som de älskar, i staden. Det grymma är, att de har ofta inget att bestämma om den dagen platsen ska förändras. Detta bestäms av politiker,...

Temaartiklar

När städer växer När städer växer blir de tätare, högre och mer vidsträckta. Människor och verksamheter kommer närmare varandra på gott och ont. Fast inte alla. I den vidsträckta sta... Stadsforskning prioriterat tema för Formas Långsiktigt hållbar stadsutveckling kräver ökad medvetenhet, bredare kunskap och öppenhet för lärande. Stadsutveckling ger också unika möjligheter att genomföra tekn... UN-Habitat för ut EU:s nya kunskap UN-Habitats representant i urbannet, Naison Mutitzwa-Mangisa, om den globala dimensionen av de urbana miljöproblemen och behovet av urban samverkan. Vidgar perspektiv och ökar potten Över nittio stadsforskare från tolv länder utgör startfält i den massiva satsning som gjorts inom EUs nätverk Urban-net. Många svenskar finns med. Temat är stadsfors... Täthet och parker är stadens framtid Faktum är att vi idag inte har råd att förvalta de ofta segregerade förorter som byggdes för folkhemmet. De som bor glest kommer inte att ha råd att bo kvar på grund... Tre praktiker – tre frågor Vilka problem ser du i stadsutvecklingen idag? Vad önskar du dig i framtiden? Vilken forskning behövs? Så löd frågorna från Miljöforskning till en projektledare, en ... När kommer barnen in i stadsplaneringen? Barn leker helst nära hemmet. Men de vill inte bara hänvisas till lekplatser utan ha tillgång till hela staden. Barn vill också vara en del av samhället, precis som ... Framtida städer i centrum Mistra Centre for Urban Futures startar 2010. Det är Mistras svar på det behov av en världsledande kunskapsaktör för stadsutveckling som har lyfts fram i flera samma... Hetare städer ger sämre hälsa Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) väntas lufttemperaturen i Europa i genomsnitt att öka med 2-6 grader fram till år 2100 till följd av klimatförändringarna. Detta inneb... Klimatet vänder turistströmmar Under framtida heta somrar kommer alltfler europeiska turister att söka sig norrut. Hur kommer detta att påverka ekonomi, miljö och social utveckling i Europas städe... Klimatneutrala städer i nätverk för forskare Stora centrala anläggningar, som försörjer städerna med energi eller mindre självförsörjande stadsdelar, som kan producera förnyelsebar energi? Det är frågan när stä... Gröna kilar och urbana samfälligheter Sammanhållen bebyggelse eller sammanhållna grönområden? Det är frågan när Stockholm ska planeras för att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Gröna samfällig... Handeln styr stadens rytm Konsumtionsmiljöerna spelar en allt större roll i många människors vardag, och handeln tycks också påverka vår användning av det offentliga rummet i stort. Staden ha... Social hållbarhet stävjar våldet i stan Just nu pågår ett Formasprojekt där våldet i staden problematiseras från olika perspektiv. Projektet ”Att utforska våldet i staden: en studie om rum, makt och social... Harmonisk urbanisering I början av november var Kina värdland för World Urban Forum 4. Konferensen, som denna gång hade temat ”harmonisk urbanisering”, ägde rum i Nanjing. 7 900 deltagare ...

Intervjun

Boverkets GD: Redan byggda hus och hållbarhet Tekniska lösningar, som underlättar i stället för pekfingrar, som ger dåligt samvete. Det vill Boverkets GD Janna Valik erbjuda medborgarna. Hon tror att kraften hos...

Övriga artiklar

Kalvarna får dia fritt Kalvar som får dia fritt växer snabbt, och de suger inte på andra kalvar. Avvänjningen går dock smidigare för kalvar som bara får dia två gånger om dagen, de stressa... Mindre dioxin när sopor bränns När vi förbränner sopor bildas dioxiner. Johanna Aurell vid institutionen för kemi, Umeå universitet, visar i sin avhandling hur dioxinutsläppet kan minska med cirka... Mer att göra för en giftfri miljö ”Aktörer under hela livscykeln löser gemensamma problem”. Det var en av många teser som spikades upp på klotterplanket under Forum för miljöforskning/ Giftfri miljö....

Notiser

Bilsamhället – från dröm till mardröm? En ödesmättad tegelsten är det. Snyggt inbunden och aptitligt läsvänlig. Per Lundins avhandling och tillika bok Bilsamhället – ideologi, expertis och regelskapande i... Tio miljoner till biomassa Regeringen vill öka produktionen av biomassa. I februari fick Formas därför i uppdrag att utlysa nära tio miljoner kronor för att utveckla ett hållbart uttag av biom... Alnarps rehabträdgård i nytt avtal med Region Skåne Rehabiliteringsträdgården i SLU Alnarp har tecknat nytt avtal med Region Skåne om rehabilitering av patienter med olika former av utmattningssymptom. Avtalet är värt... Släck för klimatet den 28 mars Den 28 mars klockan 20.30 inträffar Earth Hour. Då släcker privatpersoner, organisationer, företag och städer över hela världen ljuset under en timme. Hittills har 1... ”Miljögifter och könsskillnader” bäddar för ny arbetsform Är det någon skillnad på hur kvinnor och män exponeras för miljögifter och hur deras kroppar tar upp och omsätter gifterna? Frågorna ska besvaras i en strategisk sat... Miljögifters hälsopåverkan kartläggs Forskare vid Karolinska Institutet, Uppsala Universitet och Örebro universitet kartlägger hormonstörande miljögifters hälsoeffekter. Genom att undersöka 1 000 person... VetenSkapelsen – om Darwin, tro och sökandet efter kunskap I år firas 200-årsjubileet av Charles Darwins födelse. VetenSkapelsen är en utställning som skildrar evolutionslärans framväxt och dess betydelse för den biologiska ... Gremmeniella mötte motstånd hos contortan Plantera hellre contortatall än inhemsk tall för att motverka skadesvampen Gremmeniella av large tree type. Denna mer sydliga typ av svampen angriper visserligen ock... Svenskt expertnätverk för skogar, klimat och fattigdom Forskare vid Göteborgs universitet, Chalmers, Linköpings universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet ska förse Sida med kunskap om hur världens skogar ska användas... Naturens år 2009 I år är det 100 år sedan Sveriges – och Europas – första nationalparker invigdes och den första naturskyddslagen antogs. Detta uppmärksammas runt om i landet med u... 45 miljoner till forskning om landsbygdsutveckling Sjutton forskare har fått dela på 45 miljoner kronor från Formas för att forska om landsbygdsutveckling. Landsbygden producerar idag främst trä, fibrer, livsmedel oc...

Resultat av forskning

Betongens svaga sidor Integrerade solceller i arkitektonisk harmoni Djur i bur och natur Naturvård i ett landskapsperspektiv Svamp gör skogsmark stark

Formas GD har sista ordet

”... samarbetet har flutit kanonbra!” Efter en rivstart på senhösten och en intensiv början på det nya året har Formas tillsammans med fyra andra myndigheter, som ger pengar till forskning, gått i mål me...

Vidare länkar

Sidfot