Stads- och landsbygdsutveckling har i Formas forskningsstrategi 2009–2012 prioriterats som ett av fem centrala forskningsområden för framtiden, angelägna för en hållbar utveckling och för vilka Formas avser att vara en ledande finansiär. Forskning behövs enligt strategin för att belysa hur städer kan bidra till en bättre miljö, bli attraktiva och på ett bra sätt samspela med sitt omland.
Stadens århundrade
Idag bor mer än halva jordens befolkning i städer. I en nyutkommen FN rapport State of the World´s Cities 2008/2009 slås fast att detta är stadens århundrade och att utvecklingen av världens städer aldrig har varit viktigare än nu. Befolkningsförändringar, globaliserad ekonomi och klimatförändringar är tydliga exempel på utmaningar som städerna har att tackla oavsett om vi talar om den globala nivån, EU, Norden eller Sverige. Detta gäller oavsett landets utvecklingsnivå och oavsett om det handlar om en åldrande befolkning som i Sverige eller länder med den omvända ålderspyramiden; oavsett om det handlar om snabbt växande eller krympande städer. Det globala perspektivet är en given förutsättning: befolkningsökning och människor som flyr undan krig och fattigdom i andra delar av världen får sociala och kulturella återverkningar också i svenska städer. Städer och länder konkurrerar med varandra om arbetskraft och investeringar. Klimat- och ekosystemförändringarna är gränslösa.
Social harmoni
I den ovan nämnda FN rapporten diskuteras uthållig stadsutveckling under rubrikerna social, rumslig och miljömässig harmoni samt planering för harmoniska städer. Inom social harmoni presenteras statistik och förs diskussioner då det gäller inkomstskillnaderna mellan olika grupper i samhället. Stora skillnader skapar oro och otrygghet, hindrar ekonomisk utveckling och bedöms som en klar riskfaktor. Med dessa mått mätt är även många av Nord-Amerikas städer mycket segregerade; New York och Washington D.C. har t ex inom sig lika stora skillnader som Nairobi eller Abidjan. Städer i Europas är mindre segregerade än i övriga delar av världen och de representerar också stabilare samhällen. Upplevd orättvisa handlar om relativa skillnader och människors upplevelser av dessa och kan inte uttryckas enbart som skillnader i siffror. Åtgärder för att förbättra eller bygga bort slumområden är aktuella i stora delar är världen, men även Europa och Sverige har liknande frågeställningar att hantera i utsatta och segregerade bostadsområden för att minska sociala skillnader.
Rumslig harmoni
En pågående diskussion gäller hur den uthålliga staden ska se ut och utformas. Ska det vara en tät stad för att minska vardagstransporter, energiåtgång och öka möjligheterna för kollektivtrafik och andra försörjningssystem? Detta är en ståndpunkt som ofta hävdas med emfas. Eller en gles stad som gör att grönskans och parkernas olika funktioner för stadens ekologi, för människors hälsa och för klimatet kan tas tillvara och utnyttjas? Forskningen har visat att parker och grönska inte bara har positiv betydelse för människors fysiska och psykiska hälsa samt välbefinnande, utan också att stadens grönområden bidrar till att minska skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper. En ny ansats, ”compact sprawl”, har lanserats i ett försök att bryta upp motsättningar och hitta nya lösningar för stadens utformning.
Slutsatserna från det Formas-finansierade sexåriga forskningsprogrammet Den uthålliga staden presenteras i en Kunskapsöversikt R1:2007. En slutsats är att det finns inget facit eller enkla måttstockar för en uthållig stad. Det krävs ökad medvetenhet, bredare kunskap och öppenhet för lärande för att hantera och konkretisera frågan om den uthålliga staden i en viss situation. Uthållig stadsutveckling kräver anpassning till den aktuella platsen och dess förutsättningar. De som berörs av förändringen bör vara delaktiga. Sociala och kulturella aspekter bör ingå. En förutsättning för hållbar utveckling är att den fysiska strukturen ”matchar” teknikutvecklingen och hushållens handlingsmönster i riktning mot resurseffektivisering och minskad energianvändning och miljöbelastning.
Miljömässig harmoni
Stadslivet ger miljöproblem globalt och lokalt. Men stadsutvecklingen ger också unika möjligheter att genomföra tekniska och sociala innovationer i stor skala som påtagligt påverkar miljöbelastningen och människors livskvalitet. Utbyggnaden av tunnelbanelinjer är ett tydligt exempel. Ett annat exempel är hur planering för säkra och trivsamma cykelvägar i kombination med ökade kunskaper om motionens betydelse för hälsan gör att människor väljer bort bilen. Så förändras också värderingarna av vad som är livskvalitet. Ett tredje exempel är metoder för att reglera värmen i bostäder, där inte bara tekniska lösningar utan också stadens form och städernas grönska kan ha betydelse.
Planering för harmoniska städer
Städer förändras av beslut som tas i olika former där olika intressen får olika vikt. Sektorer och institutioner medverkar, mer eller mindre styrda av lagar och förordningar. Allteftersom omvärlden tränger sig på ställs större krav på samverkan mellan olika nivåer och samhällssektorer. Förändringarna i staden syns och påverkar människors vardagsliv på ett konkret sätt. Det finns både ett socialt och politiskt värde i att människor engagerar sig i sin miljö och de boende har också en unik kunskap om hur miljön fungerar. En större geografisk rörlighet och diversitet i samhället har dock gjort det svårare att hitta bra former för medborgardeltagande. De formella demokratiska processer som ska säkra medborgarinflytandet har fått konkurrens av ett mer informellt inflytande från organisationer och företag med olika särintressen. Komplexiteten kräver ny kompetens hos de politiker och tjänstemän som ska leda processerna. Behovet av förnyelse gäller också planer och styrdokument, som är de konkreta tolkningarna av beslut som fattas. Hjälpmedel är indikatorer, som mäter förändringar i olika avseenden och benchmarking, en systematisk avläsning av den egna utvecklingen samt jämförelse med motsvarande utveckling i andra städer. Komplexiteten i relationerna mellan beslutsprocesser och mer eller mindre tröga strukturer ökar med städernas storlek och det växande globala inflytandet.
Utmaningar
Integrerad stadsutveckling är ett av ledorden i Leipzigstadgan om hållbara städer i Europa (antagen vid det informella ministermötet om stadsutveckling och territoriell sammanhållning i Leipzig den 24–25 maj 2007). ” Det handlar om integration mellan hållbarhetens olika dimensioner, om integration mellan olika sektorer, integration mellan kortsiktiga krav och långsiktiga mål, integration mellan lokalt och globalt…”
Kunskaper om städer finns inom en mängd olika etablerade kunskapsområden - arkitektur, ekologi, ekonomi, geografi, historia, sociologi, statsvetenskap etc. Stadsforskningen utmärks av att innehåll och metoder skär tvärs över disciplinerna snarare än gräver djupare inom något av dem. Detta ställer i många fall krav på tvärvetenskapliga ansatser. Den nära kopplingen till samhällsproblemen gör det viktigt att integrera empiri och praktisk kunskap. Ett övergripande mål är att kunskaperna ska komma till praktisk användning då det gäller att anpassa eller förändra städerna till nya krav.
Författare
:
Kristina Björnberg
är forskningssekreterare vid Formas.
E-post:
kristina.bjornberg@formas.se
Ulla Westerberg
är samordnare för Urban-net vid Formas.
E-post:
ulla.westerberg@formas.se
Litteratur:
Formas Kunskapsöversikt R1:2007 Formas Kunskapssammanställning om en uthållig stadsutveckling, Rapport 3:2005 är fortfarande aktuell vad avser frågeställningar och forskningsbehov. Rapporten finns nu förutom i engelsk översättning också översatt till mandarin.
SE FILM PÅ FORMAS HEMSIDA:
www.formas.se/formas_templates/Page____2140.aspx