När städer växer blir de tätare, högre och mer vidsträckta. Människor och verksamheter kommer närmare varandra på gott och ont. Fast inte alla. I den vidsträckta staden är resorna långa och segregationen stor. För en sund stadsutveckling krävs ny kunskap. Och den kunskap, som redan finns, behöver omsättas i handling. Stadsforskning är prioriterat tema för Formas.
Över nittio stadsforskare från tolv länder utgör startfält i den massiva satsning som gjorts inom EU:s nätverk Urban-net. Många svenskar finns med. Temat är stadsforskning med ett brett perspektiv på hållbarhet och samband mellan olika sektorer. Nu vidgas perspektiven i svensk stadsforskning - och möjligheterna till finansiering förbättras samtidigt. Stadsutveckling erbjuder unika möjligheter till att genomföra tekniska och sociala innovationer i stor skala som påtagligt påverkar miljöbelastningen och människors livskvalitet.
Täthet och parker är stadens framtid. Faktum är att vi idag inte har råd att förvalta de ofta segregerade förorter som byggdes för folkhemmet. De som bor glest kommer inte att ha råd att bo kvar på grund av ökande energi- och bränslekostnader. Den massiva stadstillväxt som planeten står inför kräver både vetenskapligt och politiskt engagemang i den täta staden och den alltmer förtätade förstaden.
I klimatförändringens spår får vi hetare städer som ger sämre hälsa. Värmeböljor kommer att bli allt vanligare. Enligt världshälsoorganisationen, WHO, väntas de framtida klimatförändringarna ha stor påverkan på människors hälsa och välbefinnande. Under framtida heta somrar kommer klimatet att vända turistströmmarna så att allt fler europeiska turister söker sig norrut. Detta kommer att påverka ekonomi, miljö och social utveckling i Europas städer, men man vet inte hur. Stadsturism i Europa har ökat under de senaste årtiondena och turism som helhet är idag en av de största branscherna inom näringssektorn.
Stora centrala anläggningar, som försörjer städerna med energi eller mindre självförsörjande stadsdelar, som kan producera förnyelsebar energi? Det är frågan när städer ska minska klimatpåverkan och användning av fossila bränslen. Forskare studerar nu samhällets energi- och materialflöden med målet att minimera negativ miljöpåverkan. sammanhållen bebyggelse eller sammanhållna grönområden är alternativ, som diskuteras, när Stockholm ska planeras för att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Gröna samfälligheter, som de boende gemensamt har ansvar för, är en annan lösning. shoppingcentra och affärsgator spelar en allt större roll i människors vardag. Handeln styr stadens rytm. Men hur kommer barnen in i stadsplaneringen? Barn leker helst nära hemmet. Barn vill också ha tillgång till hela staden och vara en del av samhället precis som vuxna. Den fysiska miljön är barnens vardags- och livsmiljö; deras upplevelse och erfarenhet av samhället.
Klok förtätning och bättre kontakt mellan forskning och praktiker redan från början vill praktiker ha. Åtminstone fick Miljöforskning det svaret av en projektledare, en politiker och en arkitekt som engagerar sig i frågor som rör stadsutveckling.
Författare
:
Birgitta Bruzelius
chefredaktör
E-post:
birgitta.bruzelius@formas.se