A
vdelningen för Industriell Ekologi på KTH koordinerar ett Urban-Net-projekt med titeln ”Forskarnätverk för klimatneutrala städer”. Detta forskningsprojekt syftar till att, tillsammans med andra forskare från Europa, formulera forskningsfrågor relaterade till visionen om klimatneutrala städer och stadsdelar.
Bakgrunden till projektet är att fler och fler människor bor i städer och den utvecklingen fortsätter. Städerna är idag, globalt sett, väldigt beroende av fossila bränslen för el, värme, transporter mm. I Sverige är städernas beroende av fossila bränslen mindre, eftersom vi har god tillgång på biobränslen samt har en elproduktion som bygger på kärnkraft och vattenkraft.
Samtidigt, som städer innebär problem, erbjuder de också genom sin täthet möjligheter till helhetslösningar med mindre klimatpåverkan. För att möta kraven på minskad miljöpåverkan och mindre beroende av fossila bränslen, krävs dock stora omställningar när det gäller städernas användning av material, energi och vatten.
Det finns många koncept för hur detta skall gå till och vilka visioner man skall arbeta mot. Ofta är visionerna inriktade på enskilda hus eller stadsdelar och transporter. Exempel på visioner är ”Low Carbon Economy” och ”Climate Neutral Cities”. Skillnaderna mellan de olika visionerna är inte så stora utan syftet är att minska användningen av fossila bränslen samt minska klimatpåverkan. En skiljelinje i visionerna är hur energiproduktion är relaterad till användning. Ska vi ha stora centrala anläggningar, som försörjer städerna med energi eller ska stadsdelar bli mer eller mindre självförsörjande eller till och med producenter av förnyelsebar energi?
Minimera miljöbelastning
För att utveckla idéerna kring framtida städer med låg klimatpåverkan är det viktigt att man inte för tidigt låser fast systemgränserna. Ämnesområdet Industriell Ekologi är till sin natur tvärvetenskapligt och syftar till att studera samhällets metabolism avseende energi- och materialflöden med målet att minimera negativ miljöpåverkan, exempelvis utsläpp av växthusgaser. Forskningen inom området har ett livscykelperspektiv på flera sektorer såsom industriell produktion, jord- och skogsbruk, transporter, energiproduktion och konsumtion. En viktig målsättning för forskningen är att bryta kopplingen mellan tillväxt och ökade flöden av energi och material. När det gäller energiområdet, måste insatserna riktas mot mer förnybar energi med en mångsidig råvarubas, för att öka robustheten i energisystemen. Samtidigt behövs enhetlighet avseende energibärare, för att underlätta uppbyggnaden av infrastrukturen för energi. Samhällsplaneringen måste också inriktas mot minimal användning av energi från kolkällor.
Exempel på frågeställningar som forskarnätverket inom Urban-Net-projektet kommer att analysera är:
- Är det möjligt att bygga klimatneutrala städer och hur kan visionerna för detta se ut?
- Är klimatneutralitet en fruktbar vision?
- Hur skall man sätta systemgränserna för klimatneutralitet?
- Vilken roll spelar teknisk utveckling, stadsplanering, livsstil i en process mot klimatneutrala städer?
- Hur skall konkreta projekt i städerna utvärderas?
- Hur kan produktion av förnyelsebar energi kopplas till stadsdelar?
- Vilken forskning kommer att behövas inom området?
Klimataspekter på stadsplanering
Flera av de forskargrupper, som deltar i Urban- Net-projektet, har dessutom projekt tillsammans med sina respektive städer. I Stockholm utvärderar just nu Industriell Ekologi på KTH området Hammarby Sjöstad. Syftet är att samla upp erfarenheterna från detta område för att formulera visioner för nya områden i Stockholm till exempel Norra Djurgårdsstaden.
Stockholms stad planerar också i samverkan med Industriell Ekologi, KTH, ett EUprojekt tillsammans med omkring femton andra städer i Europa. Det övergripande syftet med detta projekt är att stödja integrationen av klimataspekter i stadsplaneringen för stadsområden i Europa för att minska städernas bidrag till klimatförändringar. Städerna bör också anpassas till olika konsekvenser av klimatförändringarna. Syftet är att nå städer, där det finns ett intresse av att använda klimatfrågan som en plattform för utveckling av nya stadsdelar. Grundtanken är att testa, diskutera och utbyta erfarenheter och idéer kring det pågående arbetet i städer för att skapa nya klimatneutrala stadsdelar i städer i Europa. Projektet syftar mot benchmarking av bästa praxis och skapande av praktiska uppvisningsexempel i Europa. Flera av forskargrupperna i Urban-Net-projektet skall också delta i detta projekt. På så sätt kan resultatet från UrbanNET-projektet leda till forskningsprojekt som kan stödja städernas arbete för klimatanpassning.
Utgår från visioner
Urban-net-projektet kommer att byggas upp kring ett antal workshops under 2009-2010. Vi kommer att använda oss främst av en scenariometod, ”backcasting”, för att analysera alternativa framtider. Scenarierna, som skapas är inte prognoser av framtiden, utan bilder av hur framtida, klimatneutrala städer skulle kunna se ut. I arbetet ingår även att peka på den praktiska genomförbarheten i visionerna samt framtida politiska åtgärder som krävs för att nå dessa.
Metoden består av flera steg:
- Rekrytering av forskare och stadsplanerare med olika bakgrund till en inledande workshop i april 2009 för att generera idéer om hur klimatneutrala städer och områden kan komma att se ut
- Arbete inom forskargrupperna för att producera nya ingångar för workshops och för att formulera tre eller fyra framtidsbilder
- Genomförandet av ytterligare workshops där bilder presenteras och utvärderas, utvecklingsvägar identifieras och forskningsfrågor formuleras.
Författare
:
Ronald Wennersten
är kontaktperson för Urban-netprojektet Forskarnätverk för klimatneutrala städer och professor vid Avdelningen för Industriell Ekologi, Skolan för Industriell Teknik och Management, KTH.